Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Finlands miljöcentral: Kommunernas klimatutsläpp minskade med drygt 7 procent år 2020

Uppdaterad 16.08.2021 11:52.
På bilden en buss, en personbil och en lastbil som kör längs Mannerheimvägen i Helsingfors.
Bildtext Vägtrafiken ger de största utsläppen i kommunerna.

Coronaåret 2020 gjorde en ökad andel vindkraft och distansarbete att kommunernas utsläpp minskade med 7,4 procent. Resultatet överraskade forskarna positivt.

Finlands miljöcentral har förhandsberäknat mängden och utvecklingen av klimatutsläpp för alla kommuner i Finland för år 2020. Den största minskningen av utsläpp, -20,3 procent, skedde inom elförbrukningen.

I beräkningen som är avsedd för uppföljning av kommunernas mål tillämpas Hinku-beräkningsreglerna. Då strävar forskarna efter att ta bort sådana faktorer som kommunen inte kan påverka. Följaktligen blir största delen av industrin och genomfartstrafiken utanför beräkningarna, liksom även kommuninvånarnas egen konsumtion.

– Så här systematiskt räknas inte utsläppen någonstans i världen som vi nu gör i Finland, säger Santtu Karhinen, specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Fjärrtåg vid en perrong, närbild av vagnens fönster som reflekterar passagerare.
Bildtext Tåget vinner de flesta andra färdmedel i miljövänlighet.

I fortsättningen kommer resultaten att uppdateras årligen utan att det kostar någonting för kommunerna. Uträkningarna är förhandsberäkningar för att kommunerna så snabbt som möjligt ska få en uppfattning om vartåt utsläppen utvecklas. Metoden är densamma som Statistikcentralen använder.

I det system man använt hittills fås informationen om utsläpp med ett och ett halvt års fördröjning. De slutliga resultaten av kommunernas utsläpp för år 2020 publiceras 2022 på våren. Under åren 2005 till 2020 minskade kommunernas utsläpp med i medeltal 24 procent.

Vilka som är det största utsläppskällorna varierar stort mellan städer och mindre kommuner. Vägtrafiken ger vanligtvis de största utsläppen i alla kommuner, men givetvis mest i de stora städerna.

Elanvändningens utsläpp minskar

Användningen av el utgör en stor del av utsläppen i de flesta finländska kommuner. Men den goda nyheten är utvecklingen går i rätt riktning där utsläppen minskar i takt med att elproduktionen blir renare.

I praktiken är det vindkraftens andel som ökar och ersätter andelen fossila bränslen och torv i elproduktionen. Året 2020 var också ganska varmt, vilket minskade uppvärmningsbehovet. Det i sin tur betyder mindre värmeenergi vilket gav minskade utsläpp. Inom fjärrvärmen har man också på många ställen övergått till biobränslen vilket minskade utsläppen.

Vindkraftverk
Bildtext Vindkraft minskade på utsläppen av koldioxid.

I landsbygdskommuner utgör jordbrukets utsläpp en stor del. När det gäller energisektorn så utgör fjärrvärmens utsläpp en stor del i större kommuner. Speciellt i de kommuner där man fortfarande använder fossila bränslen och torv för fjärrvärme.

Torvmarker och torvförbränning ger höga utsläpp

Räknat i utsläpp per invånare är det två landskap som har mycket högre utsläpp än andra, nämligen Mellersta och Södra österbotten. För deras del utgör utsläppen av växthusgaser närmare 12 ton per invånare år 2020.

– Det beror till stor del på jordbrukets stora andel i förhållande till invånarantalet i de här kommunerna och på att man för fjärrvärme fortfarande bränner en stor del torv, säger Karhinen.

Torvtäkten i Mjölbolsta, Karis. Bild tagen från luften.
Bildtext Torvförbränning ökar kommunernas utsläpp.

Båda dessa utsläppskällor är mycket viktiga för näringsstrukturen i de här de här kommunerna.

– Om kommunen vill ändra på lantbrukets produktion eller på fjärrvärmeproduktionen kan det få betydande negativa följder för sysselsättningen i kommunen, konstaterar Karhinen.

Jordbrukets utsläpp har inte minskat under de senaste tio åren. Kommunerna har svårt att styra jordbruksproduktionen för flera jordbrukare och den enskilda odlaren har också ganska svårt att göra stora förändringar.

– Det krävs nog en nationell styrning för att jordbrukets utsläpp ska fås att minska, konstaterar Karhinen.

Kollektivtrafik och mindre bostäder minskar Nylands utsläpp

För övriga landskap varierar utsläppen mellan 5 och 8,5 ton koldioxid per invånare för år 2020. Undantaget är Nyland vars utsläpp är knappt 4 t/CO2/invånare.

Att man man i de stora städerna i Nyland bor i höghus, inte har lika många kvadrat att bo på som på landsbygden och därigenom inte heller lika mycket att värma upp per invånare minskar på utsläppen.

Kalasataman tornitaloja rakenteilla.
Bildtext Höghus har mindre utsläpp per invånare.

Det stora invånarantalet är också till nytta när man planerar lösningar för kollektivtrafik vilket i sin tur minskar på personbilstrafiken. Nyland har inte heller lika mycket jordbruksaktivitet som i andra landskap.

Så bostädernas storlek har stor inverkan på utsläppen?

– Ja boenderymlighet har en stor betydelse. Om vi per invånare har färre kvadrat att värma upp så går det åt mindre uppvärmningsenergi i husen. Det här syns även om man i flera städer och kommuner i Nyland fortfarande använder fossila bränslen för fjärrvärme, säger Karhinen.

Coronaårets effekter

En effekt av pandemin var att folk i så gott som alla kommuner körde mindre bil. Det här märktes speciellt tydligt i huvudstadsregionen när folk övergick till distansarbete. Busstrafiken minskade också.

Sjötrafikens utsläpp under fjolåret minskade också som en följd av att passagerartrafiken minskade eller helt upphörde för en tid. Men å andra sidan ökade fritidsbåtarnas utsläpp i många kommuner.

Så vilka är kommunernas största utsläpp? Jo de två största bitarna i den kakan utgörs av vägtrafiken med 26 procent och jordbruket med 20 procent. Fjärrvärmen står för 15 procent, medan spårtrafiken bara bidrar med 0,4 procent.

Tåget visar sig alltså på riktigt vara är ett miljövänligt alternativ.