Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Rekordfå svenskspråkiga i Karlebyfullmäktige – ändå ingen risk att svenska frågor glöms bort, lovar styrelseordförande

Uppdaterad 16.08.2021 15:27.
Kokkolan kaupunginvaltuusto istuu salissa.
Bildtext Arkivbild från fullmäktige i Karleby.

Aldrig förr har så få svenskspråkiga ledamöter suttit i fullmäktige i Karleby som nu. Av 43 ledamöter har 5 svenska som modersmål, fyra SFP:are och en socialdemokrat.

Enligt statsvetare Thomas Karv vid Åbo Akademi kan det leda till att de svenskspråkigas intressen glöms bort i beslutsfattandet. Enligt nya stadsstyrelsens ordförande Sari Innanen (C) i Karleby är det precis tvärtom - det är helt otroligt hur bra svenska frågor betonas i Karleby.

– Fast vi i praktiken talar rätt så lite svenska i beslutsfattandet är det helt säkert att de svenskspråkigas situation och rättigheter uppmärksammas, till och med exceptionellt bra, säger Innanen.

Hon tar som exempel att staden alltid då man anställer någon tjänsteman betonar kunskaper i svenska. Då de sökande intervjuas finns alltid svenska frågor med - och inga enkla utfyllnadsfrågor utan frågor med substans, enligt Innanen.

Så det är ingen risk att svenskspråkiga glöms bort då man själv inte talar svenska?

– Det finns inte minsta risk för det, det här tas fram med eftertryck hos oss.

Intressebevakningen kan halta, enligt statsvetare

Finlandssvenska intressen kan komma i skymundan om det finns få som tar upp de frågorna, anser statsvetare Thomas Karv vid Åbo Akademi.

– Det är ingen som lyfter hur olika frågor inverkar på finlandssvenskarnas vardag i Karleby. Man kan väl utgå från att finlandssvenskarna själva är mest medvetna om vilka utmaningar man står inför. Om ingen upplyser partikollegorna om att nu är det något som håller på att bli en försämring för finlandssvenskarna är det dåligt.

Thomas Karv
Bildtext Thomas Karv.

Enligt Karv kan man utgå från att en finlandssvensk politiker ser mer välvilligt på till exempel en svensk byskola än en helfinsk.

– Då är det väldigt bra om det finns starka finlandssvenska röster inom flera partier som kan tala för den svenska skolans sak.

Men färre svenskspråkiga behöver inte nödvändigtvis betyda en försämring.

– Klart det finns finsktalande finländare som bryr sig om minoritetens intressen. Men intressebevakningen av finlandssvenska frågor kanske inte lyfts i samma utsträckning inom de övriga partierna som när det till exempel fanns en Bjarne Kallis som ändå är finlandssvensk och har koll på vilka frågor som är viktiga för den finlandssvenska befolkningen i Karleby.

Om det inte finns någon som lyfter de frågorna så är det helt enkelt svårare för ledamöterna att få reda på vad som är viktigt för finlandssvenskarna.

– Någon måste ställa de frågorna, att okej om vi gör så här, på vilket sätt kommer det att inverka på minoriteten. För det är inte alls säkert att någon annan gör det.

Förr fanns Candelin och Kallis

Tidigare har det funnits svenskspråkiga fullmäktigeledamöter i till exempel också KD (Johan Candelin) och Samlingspartiet (Bjarne Kallis) i Karleby. Enligt Hans Snellman (SFP) som inleder sin tionde period i Karlebyfullmäktige så finns nog svenskspråkiga också nu, även om de inte valdes in i fullmäktige.

– De finns nog, men i nämnderna. Där finns flera som också behärskar svenska språket nöjaktigt eller till och med bra, säger Snellman.

Enligt Thomas Karv är det såklart bra att det finns svenskspråkiga i nämnder och sektioner.

– Men de viktigaste besluten tas ändå i fullmäktige. I en stad av Karlebys storlek har nämnderna mycket att säga till om men det är i fullmäktige och styrelse som de riktigt viktiga besluten tas.

SFP har tappat mandat de senaste kommunalvalen i Karleby. Dels på grund av att antalet platser i fullmäktige har blivit färre, dels eftersom kommunfusionen med Ullava, Lochteå och Kelviå år 2009 krympte andelen svenskspråkiga i staden.

Margita Lukkarinen (SFP) i fullmäktige tror att det har en betydelse att andelen svenskspråkiga i fullmäktige minskar.

– Ju fler tvåspråkiga eller personer som har en känsla för det andra inhemska språket så desto bättre. Å andra sidan noterade jag i strategidiskussionerna vi hade att tvåspråkigheten lyftes fram som en framgångsfaktor.

Kvinna står vid skylt utanför höghus.
Bildtext Margita Lukkarinen.

Lukkarinen är hoppfull eftersom svenska språket flera gånger och från flera håll lyftes fram under de strategidagar som fullmäktige har haft.

Men minns man det sedan då strategidiskussionerna är över?

– Det återstår att se. Där är det vi tvåspråkiga som har ansvar att påminna om det när det behövs.

Samarbete enda sättet få något till stånd

Enligt Karv är det samarbete över partigränserna som gäller för att kunna få förståelse bland fler ledamöter.

– Om SFP har fyra av 43 mandat så är de ett litet parti som på egen hand inte får igenom något. Så skulle jag vara Karlebypolitiker skulle jag snabbt försöka få ihop samarbete och på det viset försöka bevaka intressen. För det är det kommunalpolitik handlar om, att bevaka intressen för ens väljare, säger Karv.

Lukkarinen och Snellman är inne på samma linje.

– För att överhuvudtaget ha någon talan måste vi jobba över språkgränserna och nå ett förtroendefullt samarbete där vi räknas och är delaktiga, säger Lukkarinen.

Karlebysvenskarna överrepresenterade förr?

Knappt 13 procent av Karlebyborna har svenska som modersmål. Det motsvarar rätt bra representationen i fullmäktige – 5 av 43 blir knappt 12 procent.

Enligt Thomas Karv är det ändå så att Karlebysvenskarna i dag är en så liten minoritet att den lätt glöms bort.

– Varför skulle andra politiker tänka på finlandssvenska intressen då de har "större frågor" att fundera på. Det blir lätt så man glömmer minoriteter.

Karv jämför med Nykarleby där han tidigare var lokalpolitiker. I fullmäktige saknades finskspråkiga.

– Vi fattade beslut men ingen frågade hur det inverkar på de finskspråkiga i kommunen. Det fanns ingen där som sa att, hej, har ni tänkt på hur det här inverkar?

Inte språkfrågor utan sakfrågor som behandlas på finska eller svenska

Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas förståelse för den svenska minoritetens behov i Karleby, tror Hans Snellman.

– Men man får inte heller se enbart svenska eller enbart finska frågor utan det är saker som berör oss alla i en tvåspråkig stad.

Enligt Sari Innanen kan det också bli så att de svenskspråkiga lider av att man börjar profilera frågor som språkfrågor.

– Alla vinner på att det finns sakfrågor och så kan man ta ställning till dem – antingen på finska eller svenska.

Innanen säger att hon i beslutsfattande och verksamhet strävar till att båda språken beaktas.

– Svenskan är en ofattbar rikedom och det ska synas och höras överallt att vi är en tvåspråkig stad. Vi vet alla att en bred språkkunskap berikar livet.

Hur ska du göra som ordförande för att det ska bli mer än en strategi eller ord och att alla på riktigt beaktas?

– Vi har en svenskspråkig medlem i styrelsen, och fast vårt styrelsespråk är finska går det bra att ställa frågor och framföra sitt ärende på svenska. Ganska många av oss förstår svenska och pratar också relativt bra.