Hoppa till huvudinnehåll

Korsade kor och återanvända trafikmärken är några av gärningarna för klimatet

Pionjären Stefan Blomqvist har byggt ett eget vindkraftverk – möt Martha som susar bland trädtopparna.

Mjölkproducent Jesse Mårtenson mår bättre då han gör klimatvänliga förändringar på gården.

Gnistan väcktes som barn då jag var på sjön med pappa och såg vilka krafter havet har, hur vi fick kämpa emot och inte kom fram. Som vuxen blev jag intresserad av teknik och byggde först små snurror som har växt till en egen gårdsmölla.

― Stefan Blomqvist

Jordbruket är en av få branscher som har en lösning i sin egen produktion. Ett flygbolag kan inte bli klimatneutralt eller binda kol, de måste köpa tjänsten någon annanstans ifrån. Men jordbruket är ett yrke där jag själv kan binda kol men ändå producera mat.

― Jesse Mårtenson

Stefan Blomqvist har satt ner otaliga timmar på att bygga ett eget vindkraftverk.

Det fanns många svårigheter och utmaningar på vägen men tack vare intresset för både teknik och natur strävade han vidare.

Hon heter Martha efter min farmor som bodde här på gården. Hon blev änka och gick omkring och viftade på gården. Hon skötte allting på gården och såg till att alla hade vad de behövde.

Martha är helt och hållet byggt av återvunnet material.

– Jag har bongat material i skrotaffärer, plockat här och där och fått idéer.

Delarna har i sina tidigare liv fungerat som trafikmärkesstolpar och elstolpar.

Martha är 31 meter hög. Turbinen är elva meter i diameter.

Hemorten är Sarvsalö i Lovisa. Vindmöllan stod klar år 2000 och kan producera 20 kilowatt.

Hon är nästan ljudlös – skogen har ändå en massa egna ljud som överröstar.

Blomqvist är lite av en pionjär vad gäller att försöka utvinna inhemsk förnybar grön energi.

Förutom vindkraftverket har han också solpaneler, för värmen har han flisvärme och tar skogsavfall från egen skog. Han byggde jordvärme redan 1986.

– Då var det inte populärt någonstans i Finland.

Tanken på göra något för miljön kom då Blomqvist jobbade som maskinchef på fraktfartyg.

– Fartyget bunkrade upp med flera hundra ton tjock olja per resa och brände upp det för att flytta varor från ett land till ett annat. Jag såg den gula svavelslöjan som lade sig bakom fartyget, då kom tanken att detta kan ju inte vara hållbart.

Debatten kring vindkraftverk går ofta het och många motsätter sig att det byggs vindkraftverk i närheten där man bor.

Ett vindkraftverk i den storleksklassen som Blomqvist har byggt är sällsynt.

– I stället för att bygga många stora möllor kunde man satsa på sådana här gårdsmöllor att ha på gården, för eget bruk och kanske för grannen.

– Förstås tänker man som jordbrukare på klimatförändringen och följer med läget då det är ens yrke och levnadsbröd.

På gården hemma i Mörskom har Jesse Mårtenson satsat på speciellt fyra saker av klimatskäl.

“Jag mår psykiskt bättre och har en bättre självkänsla med mitt företag. De förändringar jag gör måste vara ekonomiskt lönsamma, marginalen är liten och det finns inte pengar att göra kortsiktiga investeringar på gården.”

Det första viktiga målet är att det hela tiden ska växa något på åkrarna.

I korthet fungerar det så här: Ju mer det växer på åkrarna desto mer bryts ner som blir till biomassa. Och ju mer biomassa desto mer kol lagras och binds i marken.

– Östnyländska lerjordar är bra på att binda kol.

Åkern tycker om att det hela tiden växer något på den – det kallas vallodling och är grunden till en mjölkgård.

– Vår viktigaste gröda är kornas foder – alltså gräs.

– Det har varit en torr sommar så den här tredje skörden är viktig för oss, och det borde vara klart att skörda efter cirka tre veckor.

Det viktigaste sker under jorden, när det växer förnyas rötter som binder kol.

Markens struktur och bördighet blir också bättre vilket i sin tur bidrar till ökade skördar.

Ibland kan åkrar vara som tegelstenar, då finns det inte tillräckligt med biomassa, den här är porös och många maskar är ett tecken på bra jord”

Också på den här åkern växer det något hela tiden.

– Det här är rågvete, en korsning mellan vete och råg som vi odlar för andra året och vi har varit jättenöjda. Det är en höstgröda vilket betyder att den sås på hösten och ska tröskas om ett par veckor, efter det ska vi så höstvete här.

Den andra förändringen Mårtenson gjort på gården är att korsa tre olika raser av kor.

– Det fungerar precis lika som med hundar, blandrashundar är friskare.

Kornas hälsa blir bättre och då blir det mer kalvningar.

Blandraskor utnyttjar sitt foder bättre och då kan de förvandla fodret till mera mjölk.

Han har också installerat solpaneler.

Tio procent av gårdens energi produceras med egna solpaneler.

Gården har också en värmecentral som värmer alla byggnader och vatten samt torkar spannmålen.

De använder inget fossilt bränsle utan tar ved från den egna skogen.

Mårtenson började aktivt tänka på klimatet för tio år sedan då han blev jordbruksföretagare med egen gård.

– Redan under agrologutbildningen har vi pratat om att lagra kol i marken så jag har förstått att jag ska försöka föra mer mylla till jorden än ta bort.