Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Första gången fler kvinnor än män till polisyrkeshögskolan – "Äntligen når vi samma nivåer som andra nordiska länder", säger chefen för svenska polisutbildningen

Polispatrull
Bildtext Det råder stor brist på kvinnliga poliser i Finland, vilket även Europeiska rådet anmärkt om. Men även inom polisen börjar det bli allt mer jämställt då allt fler kvinnor inleder studier vid polisyrkeshögskolan.

Endast ungefär var sjunde polis är kvinna, men andelen kvinnliga polisstuderande har ökat de senaste åren. Nu har det gjorts polishistoria då det för första gången någonsin kommit in fler kvinnliga än manliga studerande på den svenskspråkiga polisutbildningen.

Inte ens på den finskspråkiga polisutbildningen har det hänt att det skulle finnas fler kvinnliga än manliga studerande på en klass.

– Vi skriver ett stycke polishistoria, säger en stolt Kjell Nylund, chef för den svenskspråkiga polisutbildningen.

Han påpekar att polisen ska vara en återspegling av samhället och att det därför är glädjande att se att allt fler kvinnor väljer polisyrket.

Finland har cirka 7 400 poliser och av dem är ungefär var sjunde kvinna.

– Vi har nu äntligen kommit upp till samma nivåer som man haft i Sverige och Norge i många år vad gäller kvinnliga polisstuderanden.

Finland har tidigare prickats av Europeiska rådet, via Istanbulkonventionens övervakningsorgan GREVIO, eftersom vi har för få kvinnliga poliser.

Kjell Nylund är ansvarig utbildare på svenska vid polisyrkeshögskolan i Tammerfors.
Bildtext Kjell Nylund är chef för den svenskspråkiga polisutbildningen vid polisyrkeshögskolan. Han säger att polisen ska vara en återspegling av samhället och att det därför är självklart att vi behöver fler kvinnliga poliser.

18-åriga Jonna: "Jag vill ha ett meningsfullt yrke och som passar mig"

27-åriga Nikita Korsström från Kimito och 18-åriga Jonna Finell från Vasa, har bägge inlett sina studier nu i höst.

Korsström, som tidigare jobbat som lärare och har ett eget företag, säger att polisyrket varit en barndomsdröm.

– Jag vill ha ett jobb där jag kan hjälpa människor. Personlig utveckling är viktigt för mig och jag känner att i polisyrket kan man utvecklas dagligen.

Finell, som kommer direkt från gymnasiet, har också haft yrket som barndomsdröm.

– Jag vill ha ett meningsfullt yrke och som passar mig. Det är också en fin möjlighet att få skapa trygghet i samhället och hjälpa andra.

Både Korsström och Finell känner att det finns många och varierande arbetsuppgifter inom polisen. Just nu är båda intresserade av fältarbete, Korsström också av utredning och Finell av arbete inom narkotikapolisen.

De är ändå säkra på att det här kan komma att ändra, då utbudet av arbetsuppgifter är så stort.

Ingen specifik rekrytering av kvinnor

Det förekommer ingen könskvotering till polisutbildningen, alla tar del av samma urvalsprocess.

– Och i år var det fler kvinnliga än manliga studerande som klarade inträdesprovet och det här är slutresultatet, säger Nylund.

Polisyrkeshögskolan har inte haft någon specifik rekrytering av kvinnliga studerande.

Urvalsprocessen består av tre olika delar, det skriftliga testet och personlighetstestet utgör åttio procent, det fysiska testet tjugo procent.

I de allra flesta fall och situationer spelar könstillhörighet inte någon roll, men till exempel om ordningspolisen griper och frihetsberövar en individ och man bör göra en kroppsvisitation, ska kroppsvisitationen enligt lagen utföras av en person som är av samma kön som den frihetsberövade.

Polis i uniform.
Bildtext Arbetsuppgifterna hos polisen är många och varierande, och alla behövs. Någon kanske är bra som ordningspolis, en annan bra som exempelvis förundersökningsledare. Det här är mera en personlighetsfråga än en könsfråga.

"Myt att det enda som krävs av en polis är att hen är stor och stark"

I vissa situationer måste polisen använda maktmedel. Polisen bör alltid använda det lindrigaste medel som tillfället kräver, bland annat styrka.

– Det behövs sällan men det ska finnas styrka att ta av i de situationerna. De kvinnor som kommer in till polisyrkeshögskolan har bevisat att de har den styrka som krävs.

Dessutom, påminner Nylund, finns det givetvis kvinnor som är starkare än många män, och män som inte har så mycket rå styrka. Det är alltså mera en personlighetsfråga än en könsfråga, påminner han.

– Är du inte den fysiskt starkaste har du andra egenskaper, till exempel social förmåga, kanske du är en bra förundersökningsledare och så vidare. Alla typer behövs.

Det har inte med könstillhörighet att göra om man är en bra polis

― Överskonstapel Heidi Warelius

Nylund påminner om att det ute på fältet finns både kvinnor och män i samma patrull och att de kompletterar varandra i de många olika varierande uppdragen.

Även om kvinnornas fysiska tester i urvalsprovet har andra gränser än männens, räcker nog den kvinnliga styrkan till då det behövs, konstaterar Nylund.

– Det är en myt och en gammaldags tanke att den enda egenskap som krävs hos en polis är att man är stor och stark.

Egenskaper, inte kön, som räknas

Överkonstapel Heidi Warelius jobbar på alarm- och övervakningsenheten vid Helsingforspolisen. Hon har jobbat som polis i nästan fyrtio år.

– Det har inte med könstillhörighet att göra om man är en bra polis eller inte, det är andra egenskaper som räknas.

Warelius understryker att även om det inte är könet som avgör, kan det finnas situationer där det är en fördel att vara kvinnlig polis.

– Då jag jobbade ute på fältet kunde det vara lättare för mig att tala med kvinnor då det gällde problem hemma. I förundersökning av sexualbrott kan det också vara lättare för offret att få tala med en kvinnlig polis.

Warelius säger att hon sett hur antalet kvinnliga poliser ökat under senare år och att det också syns genom att kvinnor börjat få högre poster inom polisen.

Varken Korsström eller Finell känner att deras kön spelar någon roll i sammanhanget.

Men de är givetvis glada över att kvinnorna ökar sin andel eftersom det behövs fler kvinnliga poliser för att återspegla samhället, men i övrigt är det inget de aktivt tänker på.

– Jag har inte riktigt tänkt på att det behövs fler kvinnliga poliser, men samtidigt är det kul att vi gör historia med något så positivt som att vi går mot ett mera jämställt samhälle, säger Finell.