Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Tidigare försvarsministern Elisabeth Rehn: “När jag hörde att väst lämnar Afghanistan visste jag att det går åt helvete”

Uppdaterad 17.08.2021 18:29.
Fredsoperationen i Afghanistan pågick i 20 år - nu avslutas den under kaotiska former.
Bildtext En två decennier lång fredsbevararinsats i Afghanistan avslutas som bäst under kaotiska former. Talibanerna har tagit kontrollen över Afghanistans huvudstad Kabul och har utropat sig till krigets segrare.

Amerikanerna gick in i Afghanistan för att få hämnd, det var aldrig vår målsättning, konstaterar tidigare försvarsministern Elisabeth Rehn. Experterna slår också fast att vi inte har fått rätt bild av hur fredsprojektet har framskridit.

Den amerikanska presidenten Joe Biden konstaterade i går kväll att målsättningen med den amerikanska närvaron i Afghanistan var att ställa al-Qaida till svars för terrorattacken den 11 september.

– Vårt mål var aldrig att bygga en stat i Afghanistan, sammanfattade Joe Biden.

Joe Biden pratar vid ett talarpodium. I bakgrunden syns USA:s rödvit-randiga flagga.
Bildtext Vårt mål var aldrig att bygga en stat i Afghanistan, sammanfattar USA:s president Joe Biden.

En som inte överraskades av talibanernas snabba framryckning var Finlands tidigare försvarsminister Elisabeth Rehn (SFP). Rehn har efter sin politiska karriär arbetat mycket med fredsbevarande. 

– I samma stund som jag hörde att vi och de andra skulle lämna Afghanistan sa jag att nu kommer det att gå åt helvete. Att Biden och andra har varit förvånade över hur snabbt det gick tycker jag att har varit lite konstigt.

“Två olika bilder beroende på om man läser officiella rapporter eller talar med soldater på plats”

Försvarsminister Antti Kaikkonen vill att Finland blir försiktigare när det gäller att delta i internationella operationer.

– När vi i framtiden sänder finländska soldater utanför landets gränser måste vi ha en ännu klarare bild av situationen. Vilka är målen för operationen och vilka är möjligheterna att uppnå dem?

Elisabeth Rehn
Bildtext Tidigare försvarsministern Elisabeth Rehn (SFP) har en lång erfarenhet av fredsbevarande och förstod genast att det här inte slutar bra.

Ett problem som säkerhetsexperterna nu lyfter fram är att den officiella bilden av situationen i Afghanistan inte har motsvarat verkligheten.

Det är en uppfattning som man får då man har talat med finländska fredsbevarare på plats i Afghanistan och en annan då man läser de rapporter som gått till riksdagen.

– På tumanhand har fredsbevararna sagt att det här inte går bra. I de officiella uttalandena rapporterades framgångar - det handlar helt enkelt om hur operationen har sålts till skattebetalarna. Vi har byggt upp en finländsk diskussion som inte har motsvarat verkligheten, sa Laura Lodenius på Fredsförbundet i Slaget efter tolv i dag.

Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet höll helt med.

– Hur är det möjligt att riksdagen år efter år får fel information. Soldaterna på plats säger att det behövs tunga vapen här. Jag har sett vad militären rapporterar dagligen och vad som skickas till riksdagen. Man tror inte att det handlar om samma land.

“Man ska alltid förhandla – också med djävulen” 

Elisabeth Rehn anser att Finland har gått in i de fredsbevarande projekten med öppna ögon.

– Vi har åstadkommit mycket gott som jag hoppas inte har runnit ut i sanden nu. Idén med våra fredsbevarande uppdrag har alltid varit att hjälpa till med att bygga upp nationen och demokratin. Mänskliga rättigheter och jämställdhet ska vara rättesnören.

Laura Lodenius, Finlands fredsförbund
Bildtext Laura Lodenius på Fredsförbundet konstaterar att nu gäller det att upprätthålla kommunikationskanalerna med de nya makthavarna i Kabul.

Kina har redan hunnit signalera att landet vill ha vänskapliga förbindelser med de nya makthavarna i Kabul. Också Ryssland stannar kvar då övriga länder lämnar Afghanistan. Det är nu viktigt att inte hela området faller i Kinas, Rysslands och Pakistans händer, konstaterade Laura Lodenius

– Vi får ta skeden i vacker hand och kommunicera med talibanerna. “Man ska alltid förhandla - också med djävulen” som Fredsförbundets förra ordförande Göran von Bondsdorff brukade säga. Vi vet inte vilka talibaner som nu tar makten och de afghanska regionerna är väldigt olika.

Tutkija Charly Salonius-Pasternak toimistokerrostalon sisäpihalla.
Bildtext Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet säger att det nu gäller att ha rätt tidsperspektiv. Problemen i regionen är uråldriga.

Det handlar också om att ha rätt tidsperspektiv, fortsätter Charly Salonius-Pasternak.

– Det är stor skillnad på om vi är med i Afghanistan i stora militäroperationer eller om vi stöder lokala projekt. Politikerna känner alltid en stor tidspress – men vi måste se det som ett långt projekt över många decennier.

“Regeringen tror att finländarna vill ha politiker som stänger dörrarna”

Det finns i dag 300 - 400 afghaner i Finland som löper risk att skickas tillbaka till Afghanistan. Laura Lodenius kräver nu klara besked av regeringen om vad som ska hända med de här flyktingarna.

- Regeringen tror att finländarna vill ha politiker som stänger dörrarna, säger Laura Lodenius. Regeringen är osäker på om finländarna är redo att vara solidariska - men jag tror att majoriteten av finländarna är beredda att hjälpa. Jag kan inte tänka mig att majoriteten av finländarna skulle tycka att det är rätt att stänga dörrarna nu.

"Det blir aldrig rätt tidpunkt att lämna ett uppdrag om inte en demokratisk ledning tar över"

Det pågår just nu en diskussion om det afghanska fredsprojektet. Var det fel att vara närvarande i Afghanistan eller var det fel att lämna landet?

Elisabeth Rehn konstaterar att diskussionen om att avsluta uppdraget i Afghanistan har pågått i många år.

– Det finns aldrig en rätt tidpunkt för att lämna ett uppdrag om det inte finns en demokratisk ledning som tar över. Den situationen hade inte uppnåtts då vi lämnade Afghanistan - men vi kunde aldrig heller ha uppnått något utan amerikanerna. En fortsatt operation utan USA kunde ha slutat verkligt bedrövligt. Ännu bedrövligare.

Finns det fog för kritiken mot vår regering om att vi har lämnat de afghanska kvinnorna i sticket?

– Nej. Det här kan vi inte sätta på vår regerings konto. Vår roll var så väldigt liten att vi inte skulle ha uppnått något på egen hand, säger Elisabeth Rehn.