Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Så här slår kroppen tillbaka mot coronaviruset när du är vaccinerad – du kan få symtom, men vaccinen fungerar utmärkt mot allvarlig sjukdom

Uppdaterad 18.08.2021 15:49.
Illustration på virus och antikroppar.
Bildtext 3d-illustration på coronavirus och antikroppar.

Att också vaccinerade kan insjukna i covid-19 har lett till en hel del debatt. Men att vissa får symtom av coronaviruset även om de är vaccinerade är inget bevis för att vaccinerna inte skulle fungera, för inga vacciner skyddar till 100 procent. Symtomen är oftast lindriga.

Det är ovanligt att vaccinerade får symtom om de utsätts för coronaviruset.

Om en så kallad genombrottsinfektion ändå sker, alltså att en vaccinerad person blir sjuk i covid-19, så är de vanligaste symtomen huvudvärk, nysningar, snuva, ont i halsen och ett försvagat luktsinne. 

Däremot är det inte vanligt med feber, andnöd eller ihållande hostningar, såsom hos ovaccinerade, även om det kan förekomma.

Det här framkommer i den brittiska coronastudien Zoe covid.

Yle talade också tidigare med Kajanabon Reeta Korhonen som har fått två vaccindoser mot coronaviruset och som testade positivt för covid-19 en tid senare.

Hon var först lite förskräckt när hon insåg att hon hade fått symtom.

– Jag drabbades också, trots att det inte var så sannolikt. Men symtomen har varit lindriga, så jag har haft nytta av vaccinationen. Jag fick lite ont i halsen och snuva en vecka efter att jag exponerades och då gick jag och testade mig, kommenterar Korhonen.

Hon blev inte så sjuk att hon behövde vara sängliggande.

Porträtt på Kajanabon Reeta Korhonen.
Bildtext Reeta Korhonen tyckte att det ibland var tråkigt att behöva vara i karantän, när hon bara var lindrigt sjuk.

Pågående amerikansk forskning bekräftar att genombrottsinfektionerna oftast är lindriga och att sjukdomen går om betydligt snabbare än hos ovaccinerade.

Exakt hur stor andel som har fått lindrigare symtom är svårt att veta, för det finns inte siffror på det.

Få som har vaccinerats med två doser har behövt sjukhusvård

I Finland har myndigheter inte hittills publicerat nationella uppgifter om hur många allvarliga genombrottsinfektioner det har skett.

Sjukvårdsdistrikten verkar inte heller ha systematisk uppföljning kring det här, bland annat eftersom vaccinationsstatusen inte är registrerad så att den skulle vara lätt att ta ut ur patientjournalen.

Men till exempel på måndagen (16.8.2021) var 80 procent av alla coronapatienter på sjukhus vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS ovaccinerade, berättar sjukvårdsdistriktet för Svenska Yle. De flesta vaccinerade som behövde sjukhusvård hade bara fått en vaccindos och några enstaka hade fått två doser.

I allmänhet har de vaccinerade som hamnar på sjukhus med covid-19 haft sjukdomar eller medicinering som har en kraftigt nedsättande effekt av vaccinresponsen, upplyser HUS.

Åtminstone fram till i slutet av juli hade inga vaccinerade coronapatienter vid HUS behövt intensivvård, så de vaccinerade coronapatienterna på sjukhus har veterligen inte drabbats lika allvarligt som flera av de ovaccinerade.

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har 8 054 personer av totalt 166 miljoner vaccinerade i USA hittills fått en allvarlig genombrottsinfektion, så att de skulle behöva sjukhusvård. Drygt 99,99% av de vaccinerade där har alltså inte behövt sjukhusvård för covid-19.

De allra flesta vaccinerade får i nuläget inga symtom när de utsätts för coronaviruset.

Coronavaccinet tränar kroppens immunförsvar

– Det är oerhört mycket säkrare att vara vaccinerad än att inte vara det. Det finns inget vettigt argument för att inte vaccinera sig, påpekar Matti Sällberg som är vaccinforskare och professor vid Karolinska institutet i Sverige.

En person som aldrig har infekterats av coronaviruset, eller vaccinerats mot det, behöver jobba betydligt mer för att bli frisk. Men vad beror det här på? Ja, ovaccinerade är nämligen beroende av sitt medfödda immunsystem under de första 1-2 veckorna efter att de har insjuknat.

– Det medfödda, ospecifika immunsystemet, det fungerar hela tiden. Det fungerar omedelbart och väldigt snabbt, men det fungerar ospecifikt, det vill säga det funkar lite mot allting. Och bara det klarar inte av att läka ut en virusinfektion.

Det som krävs är att kroppens specifika immunförsvar också aktiveras. Det handlar om B- och T-celler som bara känner igen ett smittämne åt gången. 

Om man inte har stött på ett visst virus tidigare, eller inte heller har vaccinerats mot det, så tar det tid innan man får det här mer specialiserade skyddet – innan immunsystemet blir tillräckligt aktivt.

– Så fort man kommer i kontakt med coronaviruset och blir infekterad, då måste det här specifika immunsystemet se till att starta. Cellerna börjar dela på sig, blir aktiverade och sedan efter en vecka eller två så börjar de bekämpa och läka ut infektionen, påpekar Sällberg.

Porträtt på Matti Sällberg.
Bildtext Professor Matti Sällberg är expert på vacciner och jobbar vid Karolinska institutet.

De som är vaccinerade är därmed oftast i en betydligt bättre position. De har ingen startsträcka i sitt skydd mot viruset.

– Jo, då är det så här finurligt att om man är vaccinerad, man har fått sina två doser. Då har man B-celler och T-celler som känner igen covid-19, redan innan man blir infekterad, och det är därför man inte blir sjuk. Och även om man blir infekterad, så i normalfallet får man inga symtom, kommenterar han.

B-cellerna producerar vad som kallas för neutraliserande antikroppar. De slår ihjäl viruset. Och dessutom har vi T-celler som slår ut virusinfekterade celler.

– Det är därför det är så viktigt att vara vaccinerad. Då har vi, redan innan vi träffar på virus, ett fungerande immunsystem mot covid-19.

De som har höga antikroppsnivåer blir inte sjuka fastän de träffar på coronaviruset. Det gäller de flesta som har fått två doser av de nu aktuella vaccinen som tillverkas av Pfizer, Astra Zeneca och Moderna.

Enligt en ny svensk studie har också 80 procent av de som har varit sjuka i covid-19 goda antikroppsnivåer ett år senare. 

Inte så bråttom med en tredje dos för de flesta

För vaccinerade vet man att antikroppsnivåerna hålls höga i åtminstone 6–9 månader. Så det kan bli aktuellt med en tredje dos så småningom – troligen först för äldre och personer med nedsatt immunsystem. Men för de flesta är det inte så bråttom att få en tredje dos, påpekar Sällberg.

– Även om man inte har antikroppar påvisbart i blodet, så har man med största sannolikhet så kallade minnesceller. Det vill säga när virus kommer, så sker en väldigt snabb produktion av antikroppar direkt när minnescellerna kommer i kontakt med viruset, berättar professor Matti Sällberg.

Nivåerna av antikroppar minskar alltså med tiden och då ökar risken för att man får symtom om man utsätts för coronaviruset. Men både T- och B-minnesceller kommer ihåg viruset och ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död ännu en tid efter det. 

Men också minnescellerna kan i något skede behöva påminnas om sjukdomen för att hållas kvar i tillräckligt stor mängd. Det kan ske till exempel via en ytterligare vaccindos. Eller genom att man råkar insjukna i covid-19.

– Man kan se det som att man faktiskt får en tredje vaccinationsdos. Och får man inga symtom som är det ju bra, men det är fortfarande så att även om man är vaccinerad och blir smittad så finns det en liten, liten risk att man kan föra smittan vidare. Och det är därför man, trots att man är vaccinerad ska vara väldigt försiktig och man fortfarande ska följa alla restriktioner, påpekar Sällberg.

En minoritet av de som har vaccinerats med två doser av Pfizers vaccin mot covid-19 kan i dagens läge insjukna och få symtom om de råkar ut för coronavirusets deltavariant.

Sällberg säger att det kan vara så att det framför allt är äldre personer som har ett lite svagare immunförsvar som får symtom av sjukdomen trots att de är vaccinerade. Yngre personer får alltså oftast ett bättre skydd.

Det kan också vara någon genetisk faktor som inverkar, eller så har man till exempel genomgått en cancerbehandling som drar ned på immunförsvaret.

– Vi vet att det finns de som har immundefekt, alltså att de har medfödda eller behandlingsorsakade immundefekt, och där ser man också att man kan ha ett sämre immunförsvar, och där kan man behöva ge en tredje dos. Och det finns studier på att det ger en bra effekt.

Utmärkt skydd mot allvarlig sjukdom och dödsfall

Olika uppgifter om hur stor andel som riskerar få symtom

Med Pfizers coronavaccin är skyddet mot symtomatisk smitta 88 procent mot deltavarianten (som nu är vanligast) efter dos 2. Det här enligt en färsk referentgranskad studie, publicerad i The New England Journal of Medicine förra veckan. 

Astra Zenecas vaccin gav ett lägre skydd på 67 procent efter den andra dosen.

Och en preliminär amerikansk studie kom fram till att Modernas vaccin nu ger ett bättre skydd mot symtomatisk smitta än vad Pfizers vaccin gör. Resultatet har inte ännu granskats av andra forskare.

En liten israelisk studie, som också är preliminär, antydde däremot i slutet av juli att skyddet mot symtomatisk smitta med Pfizers vaccin skulle kunna vara så lågt som 41 procent några månader efter den andra dosen. Det här har ändå inte bekräftats.

Exakt hur bra de olika vaccinerna sägs vara mot symtomatisk smitta varierar från studie till studie, men klart är att alla de tre coronavacciner som ges i Finland – av Pfizer, Moderna och Astra Zeneca – har visat sig ge ett utmärkt skydd mot allvarliga sjukdomsfall och dödsfall till följd av covid-19.

En minoritet råkar ändå ut för symtom trots att de är vaccinerade. Det ska ändå inte tas som ett bevis på att vaccinerna inte fungerar.

– Det finns ingenting som är 100 procent. Det finns inga vaccin som är 100 procent. Men det är väldigt tydligt visat att vaccinerna skyddar mot allvarlig sjukdom och död, kommenterar Sällberg.

Huruvida vaccinerade som insjuknar i covid-19 också har en risk för postcovid, alltså symtom en tid senare, är ännu oklart. Mer klarhet om det här väntas så småningom.

Mindre risk för farliga virusvarianter

När allt fler vaccineras minskar också risken för att coronaviruset muterar och för att farliga virusvarianter uppstår.

– Vaccination minskar möjligheterna för ett virus att mutera, därför att det blir färre och färre som kan sprida smittan, och den som är vaccinerad och ändå blir smittad kommer att ha en mycket lägre virusökning och är mycket mindre smittsam. Så vaccination kommer effektivt minska virus möjligheter att mutera, förklarar professor Matti Sällberg.

Han anser att det är osannolikt att coronaviruset under de närmaste åren kommer att kunna mutera så mycket att vaccinerna slutar vara effektiva. 

– Därför att vi har ett så oerhört varierat immunsystem att virus inte klarar av att mutera ifrån det.

Större mutationer kan ändå vara möjliga om kanske 10–15 år, bedömer han. Det kan ske om coronaviruset kombineras med genetisk information från andra virus.

18.8.2021 kl. 15.49: Artikeln uppdaterades med uppgifter om läget vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.