Kring 115 skarvar fälldes i närheten av ön Högen på Kyrkfjärden i början av augusti: "Skarven är inte så skygg som man kunde tro"
Fiskeriområdet i Pargas-Nagu genomförde skarvjakt i början på augusti kring ön Högen i Pargas. Jakten kunde genomföras eftersom det finns ett tvåårigt undantagslov att fälla 200 individer per år. Om ett par år syns resultatet och då vet man om skarvarna har blivit bortskrämda från holmen nära Pargas centrum.
- Det dröjer innan vi har synbara resultat eftersom skarvarna nu flyttar söderut och återvänder först nästa vår, säger Jörgen Hermansson som är ordförande för Pargas-Nagu fiskeriområde. Troligtvis återvänder en del av skarvarna till kolonin på Högen och vi skulle gärna ha skrämt bort fåglarna innan häckningen under våren men det fick vi inte lov att göra.
Hermansson är trots det nöjd med undantagslovet som närings-, trafik- och miljöcentralen har beviljat. Det visar att det finns möjlighet att få skrämma bort skarvar där de gör stor skada på fiskenäringen.
- Det gäller att ha tillräckligt goda skäl och vi ansökte om undantagslov eftersom Kyrkfjärden är utomordentliga fiskevatten för gös, säger Hermansson. Skarven skulle kunna åstadkomma stor skada för gösbeståndet i området om de fick fortsätta häcka ute på Högen.
Skarven inte så skygg som man kunde tro
Då fiskeriområdets jägare i början på augusti åkte ut mot Högen visste de inte vad som väntade dem. Det enda man trodde sig veta var att skarven tidigare skrämts av människan och varit ganska skygg.
- Då vi anlände till Högen så vi direkt att en stor del av kolonin fattades och på holmen fanns det cirka 300 individer kvar, säger Henriksson. De andra hade säkert redan börjat bege sig mot sydligare breddgrader och kolonin var mitt uppe i flytten.
Under den första dagen gick jakten som på räls men ganska snart fick jägarna inse att det skulle bli svårare än väntat att fälla de 200 individer som undantagslovet godkände.
- Jag trodde först att vi skulle ha kunnat nå vår kvot men då vi åkte från Högen efter första dagens jakt så satt fåglarna i träden och titttade som om inget hade hänt, säger Hermansson. Då vi återvände en vecka senare var fåglarna redan på väg att flytta och hade tappat intresset för kolonin.
Enligt Hermansson lyckades man skjuta ett fåtal individer i strandskvalpet på ön Högen men inget större antal.
På Åland gäller andra regler än på fastlandet
Skarven hör till de fredade arterna inom EU och all form av jakt kräver undantagslov. På fastlandet har myndigheterna inte varit redo att bevilja lov i någon större utsträckning vilket har skapat irritation bland fiskare i Svenskfinland.
På Åland krävs det också speciallov att skjuta skarv men här är tolkningen av EU-direktivet ett annat och i år är jaktkvoten 3000 skarvar. I lördags genomfördes evenemanget Skarvsmällen där 700 skarvar fälldes på en och samma dag.
- Nog kunde vi väl också arrangera Skarvsmällen i den åboländska skärgården om miljömyndigheterna gav grönt ljus, säger Hermansson. Men hittills har det inte funnits så mycket intresse bland beslutsfattarna att godkänna utbredd jakt på skarv.
Hermansson vill också betona att den jakt som nu genomfördes på grund av undantagslovet inte påminner om hur jakt normalt genomförs.
- Nu togs inga fåglar tillvara utan allt skulle kastas på soptippen, säger Hermansson. Vi sköt för att skrämma bort fåglarna och inte för att äta upp dem eller annars ta tillvara bytet.
