Snart bedöms vilka konsekvenser fabriksbygge i Vasa får för miljön – Johnson Matthey vill ha allt klart redan före jul

Nu är den första remissrundan inför miljökonsekvensbedömningen av brittiska Johnson Mattheys fabriksbygge i Vasa slutförd. NTM-centralen har i det här skedet tagit emot minst tre åsikter och tio utlåtanden.

Då tidsfristen löpte ut på måndagen hade NTM-centralen i Södra Österbotten, som fungerar som sambandsmyndighet i ärendet, fått ta emot tio myndighetsutlåtanden och tre åsikter.

Det berättar överinspektör Elina Venetjoki, men hon poängterar att hon inte ännu har hunnit gå igenom materialet.

- Dessutom kan det ännu finnas någon myndighet som begärt tilläggstid, vars utlåtande vi ännu väntar på, säger Venetjoki.

Klart före jul?

Ännu krävs en hel del före det brittiska börsbolaget Johnson Matthey faktiskt etablerar sig på Giga Vasa-området. Bolaget har tillsammans med Vasa stad slutit ett intentionsavtal om att bygga en fabrik för batterimaterial på Långskogens industriområde strax öster om flygplatsen. Bolagets målsättning är att fabriken ska vara klar att tas i bruk år 2024.

Enligt Venetjoki är företagets strävan också att miljökonsekvensbedömningen snabbt ska vara avklarad.

- Projektansvariga Johnson Matthey har uppgett att man strävar efter att ha processen slutförd före årsskiftet.

Enligt Venetjoki kan ett miljökonsekvensbedömningsförfarande fås klart på några månader, men det är också vanligt att det kräver uppemot ett års tid.

Under den första remissrundan, som alltså avslutades i måndags, har myndigheter och andra parter fått ta ställning till frågan om Johnson Mattheys program för miljökonsekvensbedömning ser ut att vara tillräckligt omfattande och exakt. Härnäst ska NTM-centralen gå igenom åsikterna och utlåtandena och på basen av dem avge ett eget utlåtande.

Senast om en månad, eller den 16 september, ska NTM-centralens utlåtande vara klart.

- Först då kan vi säga mer om den kommande miljökonsekvensbedömningen, säger Venetjoki.

Och när miljökonsekvensbedömningen är gjord väntar ytterligare en remissrunda, påpekar hon.

Sulfat den största frågan

Om kraven på Johnson Matthey växer vet vi alltså inom en månad. Och om bolagets planer är genomförbara ur miljösynvinkel klarnar tidigast omkring årsskiftet.

Sedan tidigare är det känt att Johnson Matthey i sitt bygge kommer att tvingas ta hänsyn till åkergrodan, som förekommer i området där fabriken ska stå. Åkergrodan är fridlyst enligt EU:s naturdirektiv, och Vasa stad har därför bett Johnson Matthey att noggrant beakta åkergrodans lek- och viloplats i miljökonsekvensbedömningen.

Åkergrodan torde ändå inte bli något hinder för byggandet av batterimaterialfabriken. Det största frågetecknet vad gäller miljökonsekvenserna torde snarare vara reningen av avloppsvattnet från fabriken.

Johnson Matthey kommer i Vasa främst att producera pCAM, ett katodmaterial som ingår i batteristavar. I materialet ingår höga halter nickel men lägre halter av kobolt. Tillverkningen kräver stora mängder vatten och orsakar även stora mängder avfall av natriumsulfat, det vill säga ett salt.

Så sent som i juni slog Vasa förvaltningsdomstol fast att bolaget BASF, som fått miljötillstånd för att bygga en batterimaterialfabrik i Harjavalta, måste ändra sina planer. Enligt domstolen skulle sulfatavfallet från fabriken ha belastat Kumo älv på tok för mycket.

För fabriken i Vasa överväger Johnson Matthey att anlägga ett eget vattenreningsverk som skulle göra att man undgår att släppa ut salthaltigt vatten.