Stenhårda resultatgränser och mindre startfält till friidrotts-EM 2022: "Känns inte bra att skära ner på antalet idrottare"

Det europeiska friidrottsförbundet har slagit fast vilka resultatgränser som gäller inför EM nästa sommar. Och de är väldigt tuffa. Eller vad sägs om 12,93 på damernas 100 meter häck eller 84 meter i herrspjut?

EM i friidrott arrangeras nästa gång i München om exakt ett år, 15–21 augusti 2022. Friidrotten är då en del av en stor EM-satsning, med Europamästerskap i nio olika sporter.

Det betyder att totalt närmare 5 000 idrottare kommer att tävla i München och det gör att antalet friidrottare hålls tillbaka.

Följden: tuffa resultatgränser som en idrottare behöver nå för att säkra deltagande, och begränsat med deltagare som sedan tas med från rankinglistorna för att komplettera startfälten.

I hopp- och kastgrenarna innebär det rent konkret att bara 26 idrottare per gren kommer att vara med.

– Att skära ner på antalet idrottare känns inte bra. 32 borde vara ett minimiantal i EM-tävlingar, säger Friidrottsförbundets träningschef Tuomo Salonen enligt nyhetsbyrån STT.

Handfull klarade gränser i Tokyo

Jämfört med tidigare EM-tävlingar har resultatgränserna stigit avsevärt.

För att ta några exempel från "finländska grenar": I senaste EM i Paris var gränsen i herrspjut 80,50 meter, nu är den 84 meter. På damernas 100 meter häck var EM-gränsen senast 13,30, nu är den 12,93.

Att fylla ut startfälten med namn från rankinglistor kommer att behövas, och systemet är likadant som det som användes inför årets OS i Tokyo. Förutom uppnådda toppresultat tas också nivån på tävlingen där resultatet gjorts i beaktande.

Resultaten ska uppnås under tiden 27.7.2021–26.7.2022, utom i maraton, gång och mångkamperna där idrottarna har ytterligare sex månader som får räknas med.

Av de finländska idrottare som tävlade i OS i Tokyo klarade Sara Kuivisto (800 meter och 1 500 meter), Topi Raitanen (3 000 meter hinder), Lassi Etelätalo (spjut), Elmo Lakka (110 meter häck) och Viivi Lehikoinen (400 meter häck) gränserna redan nu.

Något om den höga kravnivån berättar att Wilma Murto (stav), Kristian Pulli (längd) eller Kristiina Mäkelä (tresteg) inte klarade EM-gränsen, trots att de alla tävlade i OS-final.