Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Framtiden är helt öppen" – biståndsorganisationer är tveksamma om fortsatta projekt i Afghanistan

Uppdaterad 26.08.2021 09:47.
Tre afghanska kvinnor fotograferade från sidan. De tittar framåt.
Bildtext Finland har speciellt gjort biståndsarbete för att trygga kvinnors rättigheter i Afghanistan. Nu är biståndsarbetet på paus.

Kan afghanska kvinnor fortsättningsvis utbilda sig till tandläkare eller få info om preventivmedel? Det här är två exempel på hurdana biståndsprojekt Finland hade i Afghanistan när talibanerna tog över styret.

På tisdagen meddelade Utrikesministeriet att Finland avbryter biståndsarbetet i Afghanistan – hur det blir i fortsättningen avgörs när situationen i landet klarnar.

Finlands Röda Kors, Befolkningsförbundet och den kristliga organisationen Fida är tre aktörer som har gett biståndspengar till Afghanistan i år. Om det var upp till dem skulle de gärna fortsätta sina projekt och det humanitära arbetet efter maktbytet.

Risk för att medarbetare utsätts för direkt fara

– Framtiden är fullkomligt öppen för Afghanistans del, säger Laura Lipsanen på Befolkningsförbundet.

Lipsanen är sakkunnig i biståndsarbete och insatt i ett projekt för sexuell och reproduktiv hälsa.

– Personligen har jag varken fått kontakt med Whatsapp eller svar på mejl och jag har inte dristat mig till att ringa i det här läget, säger Lipsanen som intygar att hon skulle känna sig lättad om hon fick livstecken av medarbetare som har blivit hennes vänner.

Brottslingar respekterar inte på samma sätt biståndsarbete och det kan finnas en kortsiktighet i att kapa förnödenheter

― Niklas Saxén, Finlands Röda Kors

Via partnerorganisationens huvudkontor vet hon att alla medarbetare borde vara i säkerhet.

Befolkningsförbundet har inte finländare i Afghanistan.

– Vi samarbetar med lokala organisationer och klart att vi är mycket oroliga för våra lokala medarbetare och samarbetspartners, men också hur vi i fortsättningen ska kunna bedriva långsiktigt arbete, säger Lipsanen.

Arbetet som hon refererar till är ett fyraårigt projekt i Nepal, Tadzjikistan och Afghanistan.

"Den här typen av frågor klingar inte direkt samstämmigt med talibanernas sätt att tänka"

Med en årlig budget på 40 000–45 000 euro bidrar Befolkningsförbundet till att kliniker för sexuell och reproduktiv hälsa kan verka på tre orter i Afghanistan.

Utrikesministeriet i Finland täcker 92,5 procent av projektets årliga biståndsbudget. Befolkningsförbundet står för 7,5 procent.

– Projektets huvudsyfte är att främja de sexuella rättigheterna för personer med funktionshinder, men till klinikerna kommer man främst för att få rådgivning i preventivmedel och familjeplanering, säger Lipsanen.

Lipsanen medger att framtiden för projektet blir knagglig i och med att projektet utgår från mänskliga rättigheter: vars och ens rätt att få bestämma över sin egen kropp och själv få fatta beslut om preventivmedel, barnafödande och äktenskap.

– Den här typen av frågor klingar inte direkt samstämmigt med talibanernas sätt att tänka, säger Lipsanen.

Hon är medveten om oron bland de lokala medarbetarna.

– Deras arbete är sådant att jag är rädd för att de utsätts för direkt fara, befarar Lipsanen.

Nu är det alltså öppet om projektet kan fortsätta till slutet av 2022 som tänkt.

Ett av världens farligaste länder

– För humanitära biståndsarbetare är Afghanistan är ett av världens mest riskfyllda länder, säger Niklas Saxén som är chef för katastrofhjälpen vid Finlands Röda Kors.

Hittills i år har det gått 2,5 miljoner euro från Finlands Röda Kors till hjälp i Afghanistan.

Saxén försäkrar att den humanitära hjälpen kommer att fortsätta.

Röda Korset koncentrerar sig på att ge sådan hjälp som behövs; sjukhus, vård och också fysioterapi, rehabilitering och proteser till dem som mist lemmar i kriget.

– Internationella Röda Korset har varit i Afghanistan sedan 1987 och vi har en pågående dialog med talibaner sedan länge. Överlag har talibanerna respekterat vårt arbete och det arbete som Röda halvmånen gör i Afghanistan, säger Saxén.

Två kvinnor sitter på en bänk i ett sjukhus med sina barn.
Bildtext Internationella Rödakorskommittén har flera kliniker i Afghanistan. Den här bilden är från en klinik dit kvinnor och deras barn kan komma för att få hjälp.

Det som kan förändra förutsättningarna för Röda Korset att ge hjälp i vissa områden är om brottsligheten tar vid. Därför krävs fortlöpande riskbedömningar.

– Brottslingar respekterar inte på samma sätt biståndsarbete och det kan finnas en kortsiktighet i att kapa förnödenheter, säger Saxén.

Han uppger att Röda Korset har nått alla medarbetare och vet att de är i säkerhet också om en del har flytt undan striderna och försatt sig och sina familjer i säkerhet.

Kommer kvinnliga tandläkare att finnas kvar?

Den mest optimistiska signalen att biståndsarbete i mellanviktsklassen kan fortsätta ger Sirkku Lepojärvi. Hon är programchef för Fidas biståndsarbete i Mellanöstern och Centralasien.

– Vi utbildar tandläkare och särskilt kvinnor, eftersom kvinnor helst går till en kvinnlig tandläkare, uppger Lepojärvi.

Projektet är delvis ett undervisningssamarbete med odontologiska fakulteten vid universitetet i Herat, men också skolbarn får bättre tandhälsa.

– 40 000 barn får tandvård vid våra kliniker och indirekt får långt fler kunskap om hur tänder ska skötas genom att mammor sprider informationen, säger Lepojärvi.

Två afghanska kvinnor i sjalar lutar mot varandra.
Bildtext Mycket beträffande framtiden är oklart – bland annat om afghanska kvinnor får vara tandläkare i framtiden.

Hon är försiktigt optimistisk till att projektet på 180 000 euro på årsnivå kan fortsätta.

– En av våra landsortskliniker finns i ett område som talibanerna sedan tidigare har styrt så vi har erfarenhet av att arbeta och samarbeta med dem. Det har gått överraskande bra säger Lepojärvi.

Det utesluter inte att inställningen kan förändras.

– Kan de fortsätta att studera och kan de sen hitta arbete, undrar Lepojärvi och avser de kvinnliga tandläkarstuderandena.

Fida har inte finländare på plats i Afghanistan. De samarbetar med lokala medarbetare som verkar vara i säkerhet.

– De har blivit uppmanade att stanna i sina hem och nu väntar vi närmast på att dammet lägger sig och sen ser vi hur vi fortsätter, säger Lepojärvi.

Av säkerhetsskäl har ett par namnuppgifter strukits ur artikeln 26.8.2021.