Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

På några dagar gick utvecklingen bakåt 20 år – afghanska kvinnor gömmer sig hemma eller flyr: "Mina grannar sa att jag inte kunde räkna med deras beskydd"

Uppdaterad 18.08.2021 10:47.
Kaksi naista Afganistanissa kävelee kantaen lasta sylissään..
Bildtext Afghanska kvinnors rättigheter har varit begränsade också under USA:s invasion. Många varnar nu för att utvecklingen ännu kommer kastas tjugo år bakåt i tiden. Bildsättningsbild från ett talibanstyrt Afghanistan år 1996.

Afghanska kvinnorättsaktivister fruktar för sina liv. De flesta håller sig inne. De som måste gå ut täcker sig med slöja, andra flyr hemmet och några manifesterar sin existens i aktioner på gatorna. Samtidigt som det kommer uppgifter om att talibanerna säger sig vilja låta kvinnor ha tillgång till utbildning, varnas det för svarta listor med personer som de letar efter.

För kvinnor som bor och lever ensamma handlar det om att hitta hus och familjer dit de kan ta sig. 

Det här eftersom kvinnor inte får bo och leva ensamma under talibanstyre.

En av de här kvinnorna är Roya, som av säkerhetsskäl inte vill uppge sitt efternamn när vi skriver meddelanden till varandra. Hon hade bott ensam i Kabul i tre år innan hon på söndagen flydde hemifrån för att sätta sig i säkerhet.

– Allt hände så plötsligt och jag är chockad, säger hon.

Hon fortsätter:

– Så fort vi förstod att talibanerna intagit staden uppmanade mina vänner mig att lämna hemmet.

– Mina grannar sade att det var bra att talibanerna kom och att jag inte skulle kunna gå ut utan slöja – och att jag inte kunde räkna med deras beskydd. Det kändes riktigt otäckt. 

Roya säger att hon blev tvungen att ta på sig heltäckande slöja för att kunna lämna huset utan att bli upptäckt. 

– När jag gick där med slöjan tänkte jag att jag inte tagit på den för att de, talibanerna, krävde det – utan för att slippa se dem, säger hon.

– Det hela är så sorgligt och hemskt, inte minst det faktum att många till och med tycker att det är bra att talibanerna tog makten, tillägger hon.

Afghanska kvinnor demonstrerar för kvinnors rättigheter i Barcelona.
Bildtext Afghanska kvinnor demonstrerar för att beskydda kvinnors rättigheter utanför FN:s kontor i Barcelona.

"En del pratar om att ta sitt liv och bränna upp sig själv"

I Sverige finns Leila Qaraee, ordförande i organisationen Kvinnors nätverk. Hon ingår också i ett internationellt nätverk av kvinnorättsaktivister som tillsammans med afghanska kvinnor försöker hitta praktiska lösningar så att alla kan sätta sig i säkerhet.

Hon berättar att hon knappt har sovit på flera dygn. All tid har gått åt till att prata med afghanska kvinnor som ägnat många år av sitt liv åt att stå upp för kvinnors rättigheter.  

– De är förtvivlade och desperata, säger hon.

Och tillägger:

– En del pratar om att ta sitt liv och bränna upp sig själv. De vet inte vart de ska ta vägen.

Det har funnits vissa, begränsade, friheter för kvinnor de senaste åren

Det lilla de kan göra utifrån är att ge moraliskt stöd och tillsammans med kvinnorna försöka hitta praktiska lösningar via nätverk som kvinnorättsaktivister över världen alltid bygger. Det är en fråga om säkerhet.

– Många av kvinnorna vi är i kontakt med är från Herat och dit kan de absolut inte ta sig tillbaka.

En del av dem har dessutom förskjutits av sina fäder på grund av sitt engagemang för kvinnors rättigheter, säger Qaraee.

Två kvinnor i burqa bär sina barn i Khakrez, Afghanistan.
Bildtext Afghanska kvinnor är förtvivlade och desperata, säger Leila Qaraee som är ordförande i organisationen Kvinnors nätverk. Bildsättningsbild från Afghanistans huvudstad Kabul.

Kvinnor gömmer sig hemma

Roya säger att allt gick snabbt. Hennes känsla är att de som kvinnor nu är fast i husarrest för alltid.

– Vi kan ju inte gå ut, säger hon. 

Även Halimeh, som arbetar på en tysk biståndsorganisation, säger att hon har stängt in sig hemma tillsammans med sin familj. 

– Jag var ute i söndags för att uträtta ett ärende och såg talibaner gå omkring fritt på gatorna i Kabul. Det var skrämmande, säger hon.

– Vi vet inte ens vad som ska hända imorgon, bara att situationen är farlig.

Farligt för kvinnor också under USA:s invasion

USA:s militära invasion i Afghanistan har ofta motiverats, i alla fall i efterhand, med att kvinnorna behöver skyddas från fundamentalistiska talibaner. Och många varnar nu för att utvecklingen när det gäller kvinnors rättigheter kommer kastas tjugo år bakåt i tiden.

Leila Qaraee säger att kvinnor har kunnat lämna sina hem de senaste åren, vilket de inte kunde under talibanstyret för tjugo år sedan.

– Det har funnits vissa, begränsade, friheter för kvinnor de senaste åren. Men det har samtidigt funnits en slags förtäckt fundamentalism inbäddad i fin retorik kring kvinnor från maktens centrum. I själva verket har alla som varit aktiva i frågor rörande kvinnors rättigheter levt under hot.

Talibanerna har en ideologi. Om de har förändrats så är de inte längre talibaner

Att de lever farligt är något som afghanska feminister och aktivister länge har påpekat utan att få gehör. Det här samtidigt som det under den amerikanska invasionen spridits en bild av att det pågår en positiv utveckling vad gäller kvinnors situation i landet.

Det ligger troligtvis närmare sanningen att säga alla de olika parter som slagits om makten i landet haft intresse av att bevara ett starkt patriarkat. Och i själva verket har mycket lite förändrats i situationen för flickor och kvinnor under de olika styrena. 

De insatta menar också att det är felaktigt att påstå att jämställdhetskampen kom med invasionen.

Afghanska flyktingar sitter på marken.
Bildtext Talibanerna har gjort uttalanden om att kvinnor kommer att ha fortsatt rätt att utbilda sig. Men ingen vet hur det kommer bli i praktiken. Bildsättningsbild.

Fattigdomen banade väg för talibanerna

Roya säger att de som feminister och aktivister i alla fall kunde använda och utnyttja den frihet de hade för sitt arbete under den amerikanska invasionen, men de fick inget gratis. 

– Nu när amerikanerna har gett landet till talibanerna har vi förlorat allt, säger hon.

Leila Qaraee säger att det allra värsta i Afghanistan är den extrema fattigdomen. 

– När jag varit i landet och besökt byar inför våra radiosändningar har vi mött desperata människor. De lever i fattigdom och är hungriga. Det första de frågar är hur vi kan hjälpa dem.

Enligt ett uttalande från Klas Bjurström från Svenska Afghanistankommittén till SVT så lever 70 procent av befolkningen på mindre än nio kronor, eller 90 cent, per dag.

Vid sidan av det storpolitiska maktspelet är det också en av förklaringarna, enligt Leila Qaraee, till att talibanerna mött så lite motstånd på sin frammarsch. 

– De flesta ser inte att det kan bli så mycket sämre med talibanerna, eftersom de redan svälter.

Talibanerna knackar redan dörr för att hitta svartlistade

Hon är inte särskilt optimistisk inför framtiden heller och den mjuka fasaden talibanerna visar upp i nuläget ger hon inte mycket för.

– Jag fruktar att vi kommer att se en liknande utveckling som i Iran. Där sade fundamentalisterna som tog makten till en början att de inte skulle inskränka någons frihet, men det tog inte lång tid förrän de gick från hus till hus och arresterade och mördade oliktänkande, säger hon.

Enligt journalister och aktivister har talibanerna redan svartlistor med journalister och aktivister som de letar efter. Det har också rapporterats att talibaner knackar dörr för att leta efter personer som arbetat med utländska organisationer. 

Uppgifterna får stöd av FN:s representant i landet som enligt Newsweek på måndagen gick ut med att talibanerna redan har börjat göra just detta, gå från hus till hus i Kabul och leta efter personer.

Talibanerna har gjort uttalanden om att kvinnor kommer att ha fortsatt rätt att utbilda sig. Men ingen vet hur det kommer bli i praktiken.

Halimeh har svårt att se hur det skulle kunna bli annorlunda för kvinnor under talibanstyret den här gången jämfört med för drygt tjugo år sedan.

– Talibanerna har en ideologi. Om de har förändrats så är de inte längre talibaner, säger hon.

Halimeh är övertygad om att situationen kommer förvärras. 

– Det är farligt, säger hon.

"Vi kan inte acceptera den här fängelseliknande situationen"

I ett inlägg på sociala medier syns några kvinnorättsaktivister som vågat sig ut på gatan i en manifestation för att kräva respekt för kvinnors rättigheter. De vill ha fortsatt rätt till arbete, utbildning och politiskt deltagande.

Men enligt Klas Bjurström från Svenska Afghanistankommittén riskerar Afghanistan med talibanerna vid makten bli ett land med sharialagar, vilket skulle det göra svårt för kvinnor att gå i skolan och söka vård. 

Samtidigt tror Leila Qaraee att människor kommer att börja visa och göra motstånd på olika sätt igen efter att den första chocken har lagt sig. Roya är inne på samma spår.

– Vi kan inte acceptera den här fängelseliknande situationen, säger hon.

Och det visar sig, när Leila Qaraee ringer upp mig några timmar efter vårt första samtal under måndagen, att det redan börjat hända.