Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Coronabekämpningen belastar primärvården hårt: "Vi kan inte slopa restriktionerna ännu"

Pietarsaaren sairaalan johtava lääkäri Pia-Maria Sjöström, Pietarsaari, 3.12.2018.
Bildtext Ett stort problem är att det inte finns extra personal att kalla in, säger Pia-Maria Sjöström. Då hjälper det inte ens med statliga stödpengar.

Trots att antalet covidpatienter som behöver sjukhusvård har minskat så lättar inte primärvårdens arbetsbörda. Testning, smittspårning och vaccinering innebär en stor arbetsbörda för sjukvården. – Därför kan vi inte släppa helt på restriktionerna, säger social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström.

I Jakobstad jobbar personal motsvarande en medelstor dygnetruntavdelning med coronarelaterade arbetsuppgifter. Den här arbetsbördan har inte minskat fast färre covidpatienter behöver sjukhusvård.

– När man ser på specialsjukvården har vaccinationerna haft en jättebra effekt. Men primärvården har det fortfarande tufft. Vårt arbete har inte minskat, säger Pia-Maria Sjöström.

Att bekämpa coronapandemin är både arbetsdrygt och dyrt. Om man räknar samman alla merkostnader som coronan orsakat i Jakobstad hittills i år, allt från testning till skyddsutrustning, ligger summan hittills i år på omkring 2,5 miljoner euro.

– Sjukvården har svårt att hålla takten med det stigande antalet nya smittofall. Nu håller vi på att omresursera personal till smittspårningen. Men det betyder att de är borta från sitt ordinarie jobb, säger ledande överläkare Heikki Kaukoranta i Vasa.

Mansperson står utomhus i sommargrönska.
Bildtext Heikki Kaukoranta säger att det inte går att helt lyfta bort restriktionerna i nuläget.

Covid-19 en allmänfarlig sjukdom

Extraarbetet som pandemin orsakar är inget som kommuner eller sjukvården kommer undan eftersom covid-19 klassas som en allmänfarlig sjukdom.

– Vi är skyldiga att rapportera smittofall, att smittspåra och ta beslut om karantäner och isolering. Vi måste också ta beslut om åtgärder för att förhindra smittospridning, säger Heikki Kaukoranta.

Därför är det helt enkelt inte heller lagligt att slopa alla restriktioner.

– Det betyder att vi under vissa omständigheter måste begränsa folks sammankomster och också reglera hur privata företagare ordnar evenemang. Det här tror jag att många inte tänker på, säger Kaukoranta.

Det här innebär mycket jobb för primärvården. Därför kan man inte släppa allting helt fritt säger Pia-Maria Sjöström.

– Vår arbetsbörda beror på hur många positiva fall det finns, hur mycket folk rör på sig och hur många de träffar, säger Sjöström.

Behövs restriktionerna fortfarande?

– Vi har inte ännu säker data som säger att dubbelvaccinerade inte kan sprida deltasmitta. Men vi har bevis på att dubbelvaccinerade inte får allvarligare former av covid-19. Det kunde tala för lättade restriktioner, säger Kaukoranta.

– Men sen finns det risk för att deltavarianten om den släpps fri skulle infektera så många att den muterar till en delta plusvariant som är resistent mot vaccinet.

Kaukoranta säger att det visat sig att dubbelvaccinerade både smittas av deltavarianten och för den vidare.

– De som fått bara en spruta har en större risk att insjukna svårare och de som inte alls blivit vaccinerade är de som nu riskerar att bli svårt sjuka av coronaviruset, säger Kaukoranta.

Han tillägger att frågan om restriktioner kunde diskuteras igen senare i höst när vi nått en högre vaccinationstäckning.

Svårt att hitta tillräckligt med personal

I Jakobstad är det ordinarie personal som tar hand om smittspårningen och det belastar den övriga verksamheten. Det finns helt enkelt inte fler vikarier.

– Problemet är att vi inte hittar utbildad personal och vi har redan sedan tidigare en stor brist på personal, säger Sjöström.

Heikki Kaukoranta säger att just nu behövs personal för de stora vaccinationskampanjerna samtidigt som verksamheten på hälsovårdscentralerna ska rulla som vanligt.

– Det är patienter med kroniska sjukdomar så som diabetes, blodtryckssjukdom, artros eller lindriga mentala problem som lider.

Det hjälper inte ens med pengar när det inte finns personal att anställa säger Kaukoranta.

Mansperson i läkarrock står utomhus vid sjukhusentré.
Bildtext Smittspårarna i Karleby går på knäna. När fallen ökar hinner man inte i tid kontakta alla som exponerats.

Långsam informationsgång förvärrar läget

Marko Rahkonen som är överinfektionsläkare inom vårdsamkommunen Soite i Mellersta Österbotten säger att smittspårningen är hårt belastad. Man hinner kontakta de som testat positivt inom ett dygn, men den som utsatts för eventuell exponering kan få vänta längre.

I semestertider dröjer det också länge med informationsgången mellan olika vårdområden och regioner säger Rahkonen. Det innebär att en person som utsatts för exponering inte blir varse om detta och riskerar sprida smittan.

– Ibland har vi fått information från andra distrikt så sent att karantänstiden har hunnit gå ut, säger Lars-Erik Malm som är ledande läkare på Malax-Korsnäs hälsocentral.

Malm säger att Malax-Korsnäs hinner med i smittspårningen, även om arbetet är krävande, men att det verkar som om de större städerna har en underdimensionerad smittspårning.

– Därför är det viktigt att den som har symptom eller misstänker att den utsatts för smitta skulle ta sitt eget ansvar och hålla karantän, säger Malm.

Pendeln svänger snabbt

I Vasa jobbar ungefär sex personer med smittspårning. Heikki Kaukoranta säger att det är ett krävande arbete som belastar personalen hårt.

– Under helgerna har vi pensionerade sjukskötare och hälsovårdare som jobbar med vaccinering. Det är mycket värdefullt.

– Vår egen personal arbetar också extra på helgerna, men det här är något som vi inte kan fortsätta med hur länge som helst, säger Kaukoranta.

Just nu är läget inom smittspårningen lugnare i Jakobstad. Smittspridningen har lugnat ner sig under den senaste tiden. Men pendeln kan svänga snabbt och när som helst.

– Det är stressande och kräver att det finns personal i beredskap som kan kallas in med mycket kort varsel, både vardag och helg och ganska sent på kvällarna, säger Sjöström.

Pia-Maria Sjöström säger att ännu ett orosmoln seglat upp på himlen: Nämligen att det fortfarande är oklart hur många som drabbats eller kommer att drabbas av långtidscovid och behöver mera långsiktig vård.

– Vi har hört om ströfall, men det här är något som vi inte ännu följt med strukturerat. Det är möjligt att de som är lindrigt sjuka nu får framtida men av sin sjukdom, säger Sjöström.

Heikki Kaukoranta säger att vaccinationer inte ännu väger upp behovet av god handhygien, användning av munskydd och säkerhetsavstånd.

– Jag förstår att många är trötta på att hör mig upprepa mig själv. Men det enda som hjälper just nu är att alla håller restriktionerna, säger Kaukoranta.