Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Sitra: Finland måste skära ner utsläppen med hård hand – det blir en svår nöt när politikerna ska besluta om budgeten

Uppdaterad 19.08.2021 07:19.
Siltatyömaa kehä 1:llä.
Bildtext Inför budgetförhandlingarna har jubileumsfonden Sitra sammanställt en rapport över Finlands klimatutmaningar. Trafik och markanvändning hör till dem.

Vad behöver Finland ytterligare göra för att nå sina klimatmål? Regeringen samlas till budgetförhandlingar den 7–8 september och av allt att döma kommer minskningen av Finlands klimatutsläpp att bli en av de stora frågorna.

Inför förhandlingarna har jubileumsfonden Sitra sammanställt en rapport över Finlands viktigaste klimatutmaningar. Alltså vilka hinder är för att Finland ska nå målet om klimatneutralitet år 2035 och även Parisavtalets mål om en begränsning av uppvärmningen till 1,5 grader. 

För även om klimatpanelen IPCC ser det som sannolikt att resten av världen är på väg mot en två graders uppvärmning, så finns det ännu möjligheter för Finland att minska sina utsläpp mer än så. Men samtidigt borde även EU:s politik korrigeras till att motsvara målet på 1,5 grader.

En graf som visar hur mycket utsläpp Finland måste ha för att nå målen.

– Vi har ännu goda möjligheter att nå målet, men vi måste undanröja ett antal hinder säger Mariko Landström, Sitras expert på klimatlösningar.

Med sin utredning vill Sitra ge en helhetsbild av utmaningar och möjligheter. För att uppnå klimatmålen krävs tre slags lösningar: Ökad effektivitet och produktivitet, att funktioner som orsakar utsläpp ersätts med utsläppssnåla alternativ samt stärkta kolsänkor.

Klimatpanelen har bedömt Finlands rättvisa andel av världens återstående utsläppsbudget till 79 megaton (Mt) för åren 2020–2050. Jämförelsevis var Finlands nettoutsläpp år 2019 38 Mt. Med nuvarande utsläppstakt skulle alltså budgeten för tre årtionden användas redan inom två år sägs det i rapporten.

"Nu behövs snabba lösningar – klimatsmartare upphandlingar, lägre elskatt för värmepumpar och slopade stöd för rensning av diken"

Men utsläppsbudgeten kan hålla, om utsläppen minskas i enlighet med koldioxidneutralitetsmålet och det ackumulerade överskottet senare minskas med negativa utsläpp, alltså att koldioxid fångas in från atmosfären. År 2045 och framåt borde Finland nå cirka -17 Mt per år.

Mari Pantsar
Bildtext Nu krävs modiga beslut av politikerna, säger Mari Pantsar, direktör för hållbarhetslösningar på Sitra.

– Inför budgetförhandlingarna är den stora utmaningen att få till stånd tillräckligt ambitiösa politiska beslut. Politikerna funderar givetvis om deras beslut har medborgarnas godkännande. Men å andra sidan har alla regeringspartier, så vitt jag vet, förbundit sig till en en 1,5 graders klimatpolitik så nu behövs det beslut, konstaterar Mari Pantsar, direktör för hållbarhetslösningar på Sitra.

Som exempel på snabba lösningar nämner Pantsar klimatsmartare upphandlingar i kommunerna, en sänkning av elskatten för värmepumpar och att skadliga understöd till exempel stödet för rensning av diken i sumpskogar skulle avlägsnas.

En graf som visar Finlands totala utsläpp 2019.
Bildtext OBS, här har markanvändningssektorns utsläpp räknats in i respektive sektorers utsläpp. Utan markanvändningssektorn var Finlands utsläpp 53 Mt.

Jordbruket har hittills kommit undan utsläppsstyrning

År 2019 stod jordbruket för nästan en fjärdedel av utsläppen, el- och fjärrvärmeproduktionen samt industrin stod båda för en femtedel och inrikestrafiken för en sjättedel, när markanvändningssektorns utsläpp räknas in i respektive sektor. Inom markanvändningen utgjorde användningen av torvmarker 90 procent av utsläppen.

Som helhet utgör jordmånen och gödslingen tre fjärdedelar av jordbrukets utsläpp. Metangasen som uppstår vid djurens matsmältning och hanteringen av gödsel utgör en femtedel samt jordbruksmaskiner och övrig energiförbrukning utgör sex procent. 

Mot jordbruket riktas hittills ingen betydande utsläppsstyrning.

"En övergång från djurproteiner till växtproteiner frigör markyta"

I Sitras förslag kan jordbruksarealen småningom minskas med hjälp av en vegetarisk och fiskbaserad kost, minskat matsvinn, nya metoder för livsmedelsproduktion och höjda skördenivåer. 

– Övergången från djurproteiner till växtproteiner borde ske via en gradvis ändrad diet. Att bara minska den finländska husdjursproduktionen hjälper inte ifall det leder till att vi istället börjar äta brasilianskt nötkött, konstaterar Landström.

Den frigjorda arealen möjliggör skogsodling av marker med låg avkastning, vad gäller torvodlingar även återställning, övergång till våtmarksjordbruk eller bara uteslutning från jordbruk.

Mariko Landström
Bildtext Minskad köttkonsumtion ger mindre klimatutsläpp, konstaterar Mariko Landström, Sitras expert på klimatlösningar.

– På den åkerareal som nu används till att odla foder för djur kunde man odla ätbara växter, vilket kräver mycket mindre yta. Det är det effektivaste sättet att frigöra mark för åtgärder som minskar utsläpp, konstaterar Landström.

Sitra föreslår ekonomiska incitament för kolbindning där skogsägaren får stöd för utökat kolförråd. De nuvarande Kemera-stöden styr mot likåldrig skog även i sumpskogar och borde förnyas.

Industrin måste få långsiktiga utsläppsbudgetar

Industrins direkta utsläpp var år 2019 13,3 Mt, en femtedel av Finlands utsläpp. Utsläppen uppstår vid energianvändning (industrins egen el- och värmeproduktion samt arbetsfordon) och till exempel vid framställning av stål, väte och cement. 

Industriproduktionen orsakar även utsläpp inom andra sektorer vid produktionen av inköpt energi (uppskattningsvis 7,5 Mt), vid transporter, avfallshantering samt via mellanprodukter utanför Finland. Det viktigaste befintliga styrmedlet är EU:s utsläppshandel.

Utmaningen är att omständigheterna kring industrins stora investeringar inte är tillräckligt stabila och förutsägbara. Klimatpolitiken borde vara mer långsiktig med utsläppsbudgetar och mål för kolsänkor ända fram till år 2050.

Slopad oljeuppvärmning avlägsnar en stor del av bostadsområdenas direkta utsläpp

Direkta utsläpp från bebyggd miljö (3,9 Mt eller 6 procent av utsläppen) består av oljeuppvärmning, byggplatser och förändringar i markanvändningen på grund av byggande. Våra bostadsområden konsumerar mycket energi och material.

Det här är ytterligare ett område där vi saknar klimatperspektiv. Städerna borde fatta beslut om att bygga nya bostäder så långt som möjligt intill goda förbindelser och omvandla lokaler med låg användningsgrad. Att slopa oljeuppvärmningen avlägsnar en stor del av den bebyggda miljöns direkta utsläpp.

Nästan alla trafikutsläpp kommer från vägtrafiken

Utsläppen från den inhemska trafiken var år 2019 11,3 Mt, eller cirka en sjättedel av Finlands utsläpp. 95 procent av utsläppen från den inhemska trafiken kommer från vägtrafiken. Staten har satt upp som mål att den inhemska trafiken är fossilfri år 2045 och ett etappmål om halverade utsläpp före år 2030. Trafikutsläppen styrs med reglering, skatter och stöd.

Utmaningen är att transportsystemet är planerat på privatbilismens villkor. Åtgärder som föreslås är investeringar i infrastrukturen, prioritering av hållbara transportformer och ökat stöd för kollektivtrafiken. I städerna sänks bostädernas parkeringskrav och vägavgifter möjliggörs.

Sitra har identifierat följande brister: 

Det finns en brist på positiva visioner och ledarskap såväl i hela samhället, kommunerna som i företagen. Visioner behövs för att skapa en riktning och för att inspirera till verksamhet. Staten borde också fastställa nödvändiga långsiktiga mål, skapa en tydlig bild av den kommande förändringen och förbereda styrmedel i god tid.

Ekonomiska incitament fattas för många nödvändiga lösningar. Incitament behövs för att minska användningen av naturresurser, ersätta fossila råvaror, för jordbrukets klimatåtgärder, negativa utsläpp samt hållbara konsumtions- och mobilitetsval.

– Det behövs incentiv för att få till stånd en tillräckligt stor förändring och speciellt lantbruket skulle behöva starkare incentiv för att genomföra de förändringar som behövs, bland annat när det gäller biogassatsningar. Men de nuvarande drivfjädrarna styr åt fel håll och sporrar inte till klimatinvesteringar, säger Pantsar.

Biogasproduktion på Stormossen
Bildtext Jordbruket behöver mera biogassatsningar.

Nuvarande stöd styr till alltför stor användning av virke inom områden som ur klimatets synvinkel är ineffektiva. Det krävs styrning som inriktar begränsade hållbara bioresurser på bästa sätt med tanke på klimatet. Incitament behövs för användningen av virke som ersättare av fossila råvaror och som kolsänka istället för grundläggande värmeproduktion.

Den nuvarande infrastrukturen räcker inte. En övergång förutsätter en resurseffektiv samhällsstruktur med hållbara trafiklösningar, byggnader kapabla till sparsam och intelligent energiförbrukning, tillräckligt distributionsnät för trafikens el och biobränslen samt infrastruktur för överföring av väte och tillvaratagen koldioxid.

Kunskapen och kompetensen saknas. Förståelse behövs för klimatkrisens allvar och för att klimatåtgärderna kräver snabbt agerande, och den nya kompetens som övergången kräver bör utvecklas. 

Administration hindrar. Hinder kring beviljande av tillstånd och andra administrativa hinder bör röjas ur vägen för klimatlösningar. Byggandet av vindkraft och territorial övervakning bör samordnas och beviljandet av tillstånd för kraftverk och elnät göras smidigare.

Planeringen för att tillåta snabb utveckling av bebyggd miljö bör göras smidigare och tydliga spelregler utarbetas för användningen av återvunnet material. Kärnkraftslagstiftningen bör förnyas för att underlätta ibruktagandet av små reaktorer.

"Enskilda grupper får inte drabbas för hårt av förändringen"

I undersökningen betonas att för att förändringarna ska lyckas får de inte komma som en överraskning, planerna måste vara långsiktiga och tydliga. Kostnaderna måste också minimeras och belasta människor, företag och samhälle så lite som möjligt. Påfrestningarna måste också fördelas så att de inte drabbar enskilda grupper för hårt.

Sitra har redan tidigare talat för en omfattande skattereform där allt som orsakar utsläpp borde beskattas mera och skatten på arbete och företagande sänkas. Det skulle kompensera för de eventuella kostnader som uppstår genom skattehöjningarna. Om det finns grupper av människor som drabbas oskäligt så borde de, enligt Sitras skatteförslag, kompenseras.