Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Forskning vid Åbo universitet om hur man drar nytta av cyanobakterier tilldelas Elias Tillandz-priset

Yagut Allahverdiyeva-Rinne, pristagare i hållbar bioteknik.
Bildtext Yagut Allahverdiyeva-Rinne och hennes forskningsgrupp vid Åbo universitet har vunnit pris för sin forskning om cyanobakterier.

Vid Biocity Turku delas varje år Elias Tillandz-priset ut till de forskare som har publicerat den bästa vetenskapliga artikeln. I år går priset till professor Yagut Allahverdiyeva-Rinne och hennes forskargrupp vid Åbo universitet för deras forskning om cyanobakterier.

På förslag av hela forskarkåren vid BioCity Turku valde Åbo Akademis kansler Carl G. Gahmberg ut pristagaren. I priset ingår ett stipendium med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Priset delades ut för 17:e gången i samband med BioCity-symposiet på torsdagen den 19 augusti.

– Jag gratulerar BioCity Turku för så många fina artiklar. Det var inte lätt att avgöra vilken av dem som var bäst. När jag fattade mitt beslut lade jag särskild vikt vid att forskningen skulle vara innovativ. Något som också var viktigt är att forskningen verkligen har bedrivits i Åbo. Den prisbelönta forskningen har avsevärda förtjänster och med hjälp av den kommer man i framtiden potentiellt kunna producera olika plaster på ett sätt som är mycket mer skonsamt för miljön, summerar Gahmberg i ett pressmeddelande.

Cyanobakterier kan användas för att producera nyttiga kemiska föreningar

Artikeln som har belönats med Elias Tillandz-priset handlar om hur man kan använda cyanobakterier för att skapa viktiga kemiska föreningar, till exempel eten. Eten är en av världens viktigaste organiska kemikalier, och används i tillverkningen av plast, fibrer och andra organiska material. År 2022 kommer det att behövas mer än 185 miljoner ton eten årligen. För att vi ska kunna övergå till en cirkulär ekonomi behövs ny teknik för att producera förnybara bränslen och kemikalier som eten.

Professor Yagut Allahverdiyeva-Rinne och hennes forskargrupp har fångat etenproducerande cyanobakterier på en polymerfilm, och bakterierna producerade sedan eten under fyrtio dagar.

– I vår forskning använde vi oss av den redan tidigare genetiskt modifierade cyanobakterien Synechocystis sp. PCC 6803 som bildar ett etenproducerande EFE-enzym. Närvaron av EFE i cyanobakteriecellerna möjliggör etenproduktion med hjälp av cyanobakteriens metabolism, solenergi och koldioxid som fås ur luften, berättar Allahverdiyeva-Rinne i ett pressmeddelande.

Forskningen öppnar för nya möjligheter att utveckla effektiva fotosyntetiska cellfabriker som producerar eten. Dessutom innebär forskningen att man kan göra det här på industriell nivå.

Här kan du läsa artikeln.

Priset har fått sitt namn efter Elias Tillandz (1640–1693), som var professor vid Akademien i Åbo. Tillandz publicerade den första egentliga vetenskapliga artikeln i Åbo.