Så här många mandat kan Västnyland få i områdesvalet – Ingå har potential till en representant, medan Hangö och Sjundeå kan bli utan

Det kommer att krävas lyskraftiga och välkända kandidater om Västnyland vill ha egna representanter i det nya välfärdsområdets fullmäktige. Även små kommuner kan få in kandidater om väljarna sluter upp bakom en person.

Ingen kan förstås veta hur det går i det nya valet, hur många representanter som kommer in från Västnyland och från vilka partier. Men det går att göra antaganden baserat på det färska kommunalvalet.

Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors Universitet, har gjort riktgivande uträkningar om mandatfördelningen i välfärdsfullmäktige för de västnyländska kommunernas del, baserat på kommunalvalets resultat. 

– Fördelningen mellan partierna borde stämma ganska bra, men fördelningen mellan kommunerna är svår att förutse ännu i det här skedet när man inte ens vet vem som ställer upp.

Välfärdsområdets fullmäktige har av 79 ledamöter. Esbo, där 62 procent av områdets befolkning bor, beräknas få 52 av dem. Lojo har potential till 8 mandat, Raseborg 4, och Ingå 1 mandat.  Det som avgör är hur rösterna fördelas på olika kandidater.

Om man ser på partiernas styrkeförhållanden kommer Samlingspartiet att vara största partiet. Sedan kommer Gröna, SDP och SFP på fjärde plats.

Styrkeförhållandena ser väldigt annorlunda ut än på det lokala västnyländska planet där SFP och SDP dominerar fältet.

Små kommuner riskerar att bli utan representant

Små kommuner som Hangö, Sjundeå och Ingå kan ha svårt att få in en representant, säger Åsa von Schoultz.

– Det är alldeles tydligt så att i mindre kommuner där väljarna röstar väldigt homogent, till exempel i Ingå där SFP är väldigt starkt, så finns det en tillräcklig pott röster för att det sannolikt ska räcka till ett mandat – om det finns en stark Ingåkandidat som väljarna attraheras av.

I Hangö är partifältet mera splittrat och det finns inte ett parti som dominerar.

– Då bli väljarpotten för varje parti mindre och det finns inte lika goda möjligheter att knipa ett mandat inom ett parti. Hangöborna måste ju tänka på det där.

Hangö har geografiskt sett en besvärlig sits och det skulle krävas en stark kandidat som lockar röster över kommungränserna för att säkra representation.

– Skulle jag vara SFP:are eller SDP:are i Hangö så skulle jag kanske välja att lägga min röst på en raseborgare för att garantera att det finns någon från den västligare delen som representerar dem. 

Lokala stjärnor har vågmästarroll

Lokala riksdagsledamöter kommer alltså att ha en vågmästarroll när det gäller att trygga att små kommuner får in representanter i fullmäktige.

– Det finns en viss potential i Ingå för ett SFP-mandat, men det är verkligt osäkert, säger von Schoultz. 

Den potentialen hänger ihop med resultatet i kommunalvalet där röstkungen Henrik Wickström från SFP gjorde ett rekordresultat.

– Jag tippar att Wickström blir invald om han ställer upp, säger von Schoultz.

Wickström bekräftar till Yle Västnyland att han ställer sig till förfogande i valet.

– Nomineringarna kommer att ske senare men ifall jag blir tillfrågad att kandidera ser jag det som mitt ansvar att göra det. Det är extremt viktigt att de mindre kommunerna även har representanter i välfärdsområdesfullmäktigen, säger Wickström.

Professor Åsa von Schoultz säger att partierna kommer att satsa på namnstarka kandidater för att inte förlora röster, men också för att man oroar sig för ett lågt valdeltagande. 

För att väljarna ska vara nöjda på lång sikt ska mandaten helst fördela sig jämnt där det finns potential att få någon invald, säger von Schoultz.

– Så partierna vill både hålla ställningarna men också locka nya väljare med hjälp av lyskraftiga kandidater.

– Det valstrategiskt klokaste är alltså att ställa upp så många namnstarka och väletablerade kandidater som möjligt för att fånga in rörliga väljare som unga eller personer som inte identifierar sig starkt med ett parti.

Minister Thomas Blomqvist (SFP) från Raseborg har ännu inte tagit ställning till en kandidatur i områdesvalet. Han håller med partiledaren Anna-Maja Henrikssons åsikt att partiordförande och ministrar borde avhålla sig från att ställa upp i välfärdsområdesvalet för att undvika att splittra sitt engagemang på för många olika uppdrag.

Socialdemokratiska riksdagsledamoten och raseborgaren Johan Kvarnström säger att han kommenterar en eventuell kandidatur i slutet av månaden.

Är det orättvist att Esbo har majoritet?

Precis som i kommunerna är det majoritetsbeslut som gäller i välfärdsområdesfullmäktige, vilket skulle ge enkel majoritet åt politiker med hemvist i Esbo, 52 av 79 ledamöter.

Åsa von Schoultz menar att man inte kan dra alla storstadspolitiker över samma kam.

– Om man tänker att Esbo har majoritet, då utgår man ju från att alla partier har samma agenda.

– Det kommer knappast att ta sig den skepnaden att alla i Esbo röstar emot alla från andra kommuner. Det handlar mera om förhandlingar, säger von Schoultz och påminner om att Esbopolitikerna har olika partifärg och kanske inte håller med varandra om allt. 

Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, lyfter fram att det kan ha betydelse i vilken kommun man sitter i kommunfullmäktige samtidigt. Hon tror att det kan vara svårare för de stora kommunernas representanter att komma ihåg att beakta helheten, än tvärtom.

– Det kan vara ett dilemma nu när Esbo är ganska dominerande i det nya välfärdsområdet, att Esbopolitikerna glömmer bort att det här inte är Esbos verksamhet, utan hela västra Nylands. 

Sandberg ser ändå i allmänhet ingen konflikt mellan att samtidigt vara kommunpolitiker och beslutsfattare i välfärdsområdet. 

– Det som är viktigt att komma ihåg är att kandidaterna ska se till hela områdets bästa.

Dilemmat med att samtidigt sitta i kommunens och välfärdsområdets fullmäktigen kan bli tydligt i konkreta ärenden, säger Sandberg.

– Framförallt om man som styrelseledamot i ett senare skede är med om att presentera planer på att förändra servicenätet, och den här förändringen kommer att röra ens egen kommun.

– Då kan ju det här dilemmat ställas på sin spets, att ska man se på helheten eller ska man då aktivt försvara den service som finns i den kommun man själv är invald som kommunalpolitiker i.

Väljarna röstar lokalt

Att vården tas över av välfärdsområdena kan ur väljarsynpunkt liknas vid en kommunsammanslagning, säger Åsa von Schoultz.

– Då brukar väljarna rösta ännu mer lokalt än normalt. Man känner inte att det här är en helhet utan blir knutpatriotisk och tänker på representationen för min tidigare kommun.

Välfärdsområdesvalet: Hur många mandat får Västnyland?

23:25