Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Polisen förbereder nedskärningar – men politikerna lovar tillräckliga resurser

Fyra poliser står på rad med ryggen mot kameran. På uniformen står det "polis" på ryggen.

Polisen förbereder sig för nedskärningar om inte höstens budgetförhandlingar skjuter till de pengar som behövs. På Polisinrättningen i Österbotten säger polischef Kari Puolitaival att man förbereder sig på att dra ner på allt förutom de akuta uppdragen. Under torsdagen lovade politikerna att polisen ska få sina pengar.

Polisens budget för nästa år hotar att visa ett underskott på 35−40 miljoner euro, om budgetförhandlingarna i september inte löser situationen. I rambeslutet som gjordes i våras ingick inte de resurser som polisen behöver för att kunna garantera polisens verksamhet ens på den nuvarande nivån.

Om polisen inte får mer finansiering står man inför anpassningsåtgärder som gäller polisens verksamhet som helhet och samtliga polisenheter.

Det skriver Polisstyrelsen i ett uttalande.

Man räknar med att den krävda besparingen på 35–40 miljoner euro betyder en nedskärning av minst 450 årsverken.

– Polisstyrelsen jobbar hårt för att öka finansieringen, men samtidigt måste man ju förbereda sig på det scenariot att pengarna inte beviljas. Därför funderar man nu på möjliga sparåtgärder, säger Kari Puolitaival, chef för polisinrättningen i Österbotten.

Dra ner på allt förutom det mest akuta

Exakt vad det skulle betyda för polisinrättningen i Österbotten går inte att säga ännu i det här skedet.

– Men rent allmänt kan man konstatera att det skulle betyda att vi kraftigt måste prioritera larmuppdragen och dra ner på allt annat, säger Puolitaival.

Kari Puolitaival, polischef i Österbotten.
Bildtext Polischef Kari Puolitaival.

Till exempel brottsutredningen. Brottsutredarna har fått en allt större arbetsbörda runt om i landet och Österbotten är inget undantag.

Andra exempel på områden som skulle få mindre uppmärksamhet är det förebyggande arbetet och narkotikaövervakningen.

Vad oroar dig mest?

– Vår möjlighet att ge service, hur vi ska kunna uppfylla de förväntningar och krav som medborgarna har på oss. För det andra är jag oroad över hur personalen ska orka.

Mindre pengar betyder färre personer på jobb och mer jobb för de som finns kvar.

Hur är det med arbetsbördan i dagsläget?

– Det finns nog arbete för flera personer till. Brottsutredningen är väldigt belastad och har varit det i flera år redan. Men under de senaste åren har vi också tvingats avstå olika slags övervakningsuppdrag.

Hur skulle den här eventuella nedskärningen synas för medborgarna?

– Vad gäller larmuppdragen skulle det kanske inte synas direkt, eftersom vi skulle satsa våra krafter på just det. Men egentligen skulle det synas i allt annat, till exempel i polisens närvaro i samhället. Och på landsbygden skulle det kanske bli en fördröjning också i larmuppdragen och brottsutredningarna skulle dröja ännu längre än i dagsläget.

"Vi har inte råd att undergräva säkerheten"

Enligt en enkät vars resultat presenterades i början av 2020 svarade över hälften av poliserna att de nu och då överväger byta bransch.

– Det här är en hotbild när arbetsbördan blir för stor, konstaterar Puolitaival.

Lägg då till att Finland redan nu är det land i EU som har det lägsta antalet poliser i förhållande till befolkningsmängden.

Enligt regeringsprogrammet ska antalet poliser i Finland öka till 7 500 nästa år. I dagsläget är antalet poliser kring 7 400 och med nuvarande budgetförslag skulle det enligt Polisstyrelsen alltså bli en nedskärning med minst 450 årsverken.

– Jag efterlyser en diskussion om hur dyrt - eller billigt - priset på säkerhet får vara. Det räcker dock inte med enbart tal eller löften, istället krävs det också konkreta gärningar. Vi har inte råd att undergräva säkerheten, men dessa beslut styr oss starkt i den riktningen, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.

Politikerna vill att polisen får sina resurser

Budgetmanglingen görs i början av september och politikerna tycks nu ha reagerat på polisens upprop.

I ett pressmeddelande på torsdag eftermiddag skriver SDP:s riksdagsgrupp att budgeten i synnerhet ska säkerställa tryggandet av välfärdstjänsterna och polisens resurser. Säkerhet i vardagen för finländarna tryggas genom att polisen har tillräckliga resurser som baserar sig på programmet för den inre säkerheten, skriver gruppen.

Betyder det här att SDP:s riksdagsgrupp vill fixa det underskott på 3540 miljoner som hotar polisens verksamhet?

– Det finns att korrigera i Finansministeriets budgetförslag. Så ja, vår grupp vill hitta en lösning på det underskott som hotar polisens verksamhet. Den här regeringen har fått polisernas antal att öka och den utvecklingen ska inte avbrytas. Därför måste vi hitta en lösning i budgetmanglingen, säger gruppordförande Antti Lindtman till Yle Österbotten.

Antti Lindtman eduskunnan portailla
Bildtext Antti Lindtman, ordförande för SDP:s riksdagsgrupp.

SFP:s riksdagsgrupp skriver å sin sida att både polis och rättsväsende behöver få mer resurser.

"Rättegångstiderna har blivit längre, dels som en följd av coronapandemin och polisen hinner inte reda ut alla brott. I samband med budgetmanglingen behöver regeringen därför ha beredskap att höja anslagen till polisen och rättsvården", säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) i pressmeddelandet.

De Grönas ledamöter Sofia Virta, Noora Koponen och Hanna Holopainen skriver också att polisens resurser måste tryggas.

"Det fattas cirka 35 miljoner euro i Finansministeriets budgetförslag gällande polisens resurser", skriver de.