Anna-Maja Henriksson svarar Vänsterförbundet: Budgetmanglingen ska handla om pengar och tillväxt – det finns andra dagar för klimatbeslut
En ökning på 10 000 personer per år bör vara målet för Finlands arbetskraftsinvandring. Annars riskeras vården. Det sa SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson då Svenska riksdagsgruppen möttes till sommarmöte i Nagu. Klimat- och budgetfrågor var också uppe.
Anna-Maja Henriksson säger sig under sommaren ha blivit ordentligt oroad över tillgången på arbetskraft inom vården.
Vid en presskonferens i Nagu efterlyste hon åtgärder nu, annars klarar man inte att fylla arbetsplatserna inom vården.
Vårdreformen med minimidimensionering för personalen, löften om vårdgaranti och terapigaranti kräver mer arbetskraft, också inom socialvården.
SFP vill ha en stark satsning med åtgärdsförslag för vården. En åtgärdslista utlovas från sommarmötet i Nagu.
Attraktiva vårdjobb – också för invandrade
Centrala pusselbitar för att öka vårdbranschens attraktionskraft är tillräckligt många utbildningsplatser, välmående och trivsel i vårdjobben.
Dessutom efterlyser SFP gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner samt erkännande av utländska vårdarexamen också från tredje land.
Arbetskraftsinvandringen är ändå central, enligt SFP-ordförande Henriksson.
– Regeringen är enig om att Finland behöver en större arbetskraftsinvandring. Företagen behöver smidigare processer för att ta in utländsk kunnig personal.
Det gäller alltså inte enbart vården utan allt som kan stärka förutsättningarna för tillväxt. En ökning på 10 000 personer per år borde vara målet för att klara situationen, enligt Anna-Maja Henriksson.
Högre flyktingkvot efter Afghanistankatastrofen
Händelserna i Afghanistan är en av sommarens riktigt stora frågor, som också behandlades vid riksdagsgruppens sommarmöte.
– Det är en stor humanitär katastrof som vi också har ansvar för, sa gruppordförande Anders Adlercreutz på presskonferensen i Nagu.
Alla regeringspartier verkar nu beredda att höja flyktingkvoten. SFP hann först med det kravet redan på onsdagen, på torsdagen har andra följt efter.
Mer pengar behövs också för internationell katastrofhjälp. SFP uppmärksammar också processerna för familjeåterföring och snabbare behandling utan onödiga byråkratiska hinder.
Sysselsättningen skött
SFP:arna är ganska nöjda med de gångna två åren av regeringsperioden och förtröstansfulla också för de återstående två åren.
Vid riksdagsgruppens presskonferens presenterades en lång lista över framgångar. Sysselsättningsåtgärder har vidtagits, pensionsslussen har avskaffats, strukturreformer har startats.
Nu måste man rida på den goda konjunkturvågen för att skapa fler arbetsplatser, sa Anders Adlercreutz.
Nästa stora sammandrabbning inom regeringen blir budgetmanglingen den 7-8 september. Då inleds också riksdagsarbetet igen efter sommarpausen.
Men det behöver inte bli ett lika stort gräl som i våras, när regeringen avtalade om budgetramarna.
Budgetmangling om pengar, inte klimat
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har vid sitt sommarmöte talat för att budgetmanglingen ska koncentrera sig på klimatåtgärderna.
Anna-Maja Henriksson är inte enig. Allt måste inte göras i samband med budgetbehandlingen.
– För SFP brukar budgetförhandlingarna handla mest om budgeten och ekonomin. Det är klart att regeringen också ska fullgöra det vi har sagt om klimatmålen i regeringsprogrammet och klimatfrågorna är jätteviktiga, tillade Anna-Maja Henriksson.
Konkurrenskraft viktigt för klimatåtgärder
Inom SFP är man nöjd med regeringens budget. Huvudsaken är att titta på Finlands ekonomi och se hur man får mer människor i jobb. Dessutom måste man skapa incitament för ett konkurrenskraftigare Finland.
Också för att klara av de ambitiösa klimatmålen är det viktigt att Finland inte tappar i konkurrenskraft, sa Anders Adlercreutz.
Det handlar om tillväxt för att garantera Finlands välfärd och en högre sysselsättningsgrad på 80 procent.
– Det tycks finnas en vilja att göra budgetrian till en klimatria, noterade partiordförande Henriksson. Hon rentav vädjade till ministerkollegerna: minns att budgeten handlar om 69 miljarder euro. Det handlar i första hand om att få balans i Finlands ekonomi, inte klimatpolitik.
– Det finns andra dagar på året än 7 och 8 september för att komma överens om klimatåtgärder, sa Anna-Maja Henriksson.