Brist på tandskötare i Borgå: "När någon går i pension finns det ingen som tar över"

Bristen på vårdpersonal syns också inom tandvården. Borgå har för få tandskötare, vilket betyder att patienterna får vänta längre på att få vård då tandläkaren ensam inte kan göra alla ingrepp.

Enligt övertandläkare Sari Holmberg gäller problemet inte bara Borgå utan Nyland och faktiskt hela landet.

– På de orter där man ännu utbildar tandskötare lär läget vara bättre, men överlag har vi brist på tandskötare i Finland, säger Holmberg.

Det här syns i tandklinikens vardag.

– Tandläkaren och tandskötaren är ett starkt arbetspar. På grund av bristen på skötare kan tandläkaren vara tvungen att ta emot patienten ensam och då kan hen inte göra sådana ingrepp som det behövs två par händer till, säger Holmberg.

Få ingrepp kan göras av en ensam tandläkare.

– Undersökningar, enkla lagningar och vissa tandborttagningar. För alla mer krävande uppgifter behövs ett arbetspar och då lämnas de ogjorda om de inte är brådskande, säger Holmberg.

Avdelningsskötare Mari Heinonen delar Holmbergs syn på situationen.

– Det syns hela tiden i vår vardag och innebär bland annat att tandläkarna tidvis får arbeta på egen hand, alltså utan sitt arbetspar. När arbetet löper som bäst utförs det smidigt med fyra händer och skiljer sig så från alla andra rutiner inom vården. Arbetet går mycket långsammare om tandläkaren måste arbeta ensam, säger Heinonen.

Förutom att ta emot bokningar, svara i telefon och ta emot patienter, assisterar tandskötaren tandläkaren i samband med ingrepp.

Skötarna undersöker också patienternas bakgrund och situation. Tandskötaren ansvarar också för förberedelser innan själva ingreppet, bland annat materiel och hygien.

– Hygienkraven vid mottagningen är väldigt höga för att säkra patientens säkerhet, så skötarna gör en hel del förberedelser som kunden aldrig ser eller är medveten om. Allt utgår ifrån hygienen, säger Heinonen.

Smidiga kliniken inte smidig

För patienternas del betyder det alltså att man gör färre ingrepp. Dessutom tar själva besöket längre tid om tandläkaren måste göra allt ensam.

– Till exempel är vår smidiga tandklinik inte alls smidig om det saknas tandskötare. Det borde finnas sex tandskötare per dag men det kan finnas fyra. Där är sex tandläkare och några blir då utan arbetspar. De försöker gå efter en skötare för de tillfällena då det är nödvändigt, säger Holmberg.

Tanken med den smidiga tandkliniken är att patienten kan komma dit, bli undersökt och sedan få det som behövs gjort på en gång istället för att skilt behöva beställa nya tider för ingrepp. Patienterna får ett visst tidsfönster då de ska vara redo att komma och får veta en exakt tid först när det klarnar hur mycket som behöver göras i munnen på föregående patient.

Holmberg berättar att man fått lite extra hjälp genom att man nu har en person som städar rummen mellan patienterna, men behovet av tandskötare är ändå stort.

– När någon går i pension finns det ingen som kommer i stället, säger Holmberg.

Splittrade och tunga arbetsdagar

Personalbristen innebär också att tandskötarna är tvungna att under en arbetsdag prioritera de team där det som mest behövs hjälp.

– Det här kan innebära att en skötare får assistera vid flera ingrepp i olika rum under en och samma dag, inte bara med sitt eget team eller arbetspar, säger Heinonen.

På lång sikt är det här slitsamt, men personalen har genomgått kurser i arbetsträning med fokus på gemenskap, stresshantering och källor till ny energi.

– För egen del orkar jag tack vare fina arbetskolleger och en god anda. Mina anställda tycker om sitt jobb och gör det med stort hjärta, säger Heinonen.

Läroavtal som lösning

Avdelningsskötare Mari Heinonen betonar att personalbristen inte bara berör Borgå utan hela landet.

– Redan för några år sedan diskuterades de stora åldersgrupperna som går i pension och att antalet skötare inte räcker till. Nu är vi i den situationen. Vi utbildar inte tillräckligt många skötare för alla behövliga uppgifter, och situationen ser likadan ut på den privata sidan.

Borgå försöker lösa problemet genom att själv utbilda tandskötare på läroavtal.

– Vi har fem personer som påbörjade utbildningen i höst. Det kommer att ta ett år innan de är klara, berättar Holmberg.

Som grund krävs en närvårdarutbildning.

– Arbetet som tandskötare är trevligt och man behöver inte jobba kvällar eller veckoslut, vilket många ser som en fördel, säger Holmberg.

För alla mer krävande uppgifter behövs ett arbetspar men de uppgifterna lämnas ogjorda om det inte brådskar

― Sari Holmberg

– Den första av våra studerande började sin praktik i mars och jag berättade precis för handledaren att hen har vuxit till en riktig pärla och blir en mycket bra yrkesmänniska, säger Heinonen.

De första veckorna är alltid utmanande för arbetsplatshandledaren eftersom allt är nytt och studerandena bara har en grundexamen som närvårdare.

Däremot är de som söker läroavtalsutbildning vuxna och motiverade personer med viss erfarenhet av att ha arbetat inom vården.

– Vi börjar i praktiken från noll med att presentera instrumenten och i vilken ordning de används vid ingrepp, säger Heinonen.

Å ena sidan har Sari Holmberg märkt att tandskötare inte tycks vara ett så värst populärt yrke bland unga.

Å andra sidan anser hon att man bra kunde öka på antalet studieplatser för tandskötare eftersom det till exempel i Helsingfors finns fler sökande än vad som ryms i utbildningen.

Förutom i Helsingfors utbildas tandskötare också i åtminstone Tammerfors och Kotka, men de hittar ofta jobb i studiestaden. I Borgå utbildas sjukskötare men inte tandskötare, vilket Holmberg tycker är synd.

Eftersom personalbristen är lika stor i hela Östnyland har kommuner alltså svårt att samarbeta om resurser, men Mari Heinonen poängterar också ett gemensamt önskemål bland kommunerna om utbildning och läroavtal vid Careeria som skulle gynna hela regionen.

– Vi har försökt trycka på för att få en egen tandskötarutbildning, eftersom det är en egen linje som läroanstalterna nu måste komplettera närvårdarutbildningen med, men den finns inte just nu vid Careeria.

Tandskötarutbildning i Östnyland skulle ge kommunerna möjlighet att ordna med viktiga praktikplatser för studerandena.

Heinonen uppskattar att det dessutom är betydligt svårare att utbilda sig till tandskötare på svenska.

– Jag har en uppfattning om att Arcada utbildade tandskötare i något skede. Jag är inte helt säker, men jag tror inte att det just nu finns en enda svenskspråkig utbildning kvar, säger Heinonen.

Heinonen önskar att man tar ett steg tillbaka och utreder om det finns grunder för att återinföra en separat tandskötarutbildning som fanns tidigare, och inte bara som delområde inom närvårdarutbildningen.

Lönefrågan avgörande för många

Det hjälper förstås inte att utbilda fler tandskötare om de sedan inte vill stanna och jobba inom yrket.

– I Finland är lönerna inom vårdarbetet i underkant, vilket det talats mycket om. Säkert inverkar det här, säger Holmberg.

För tillfället får man köa i ungefär två månader för en icke brådskande tandläkartid.

– Jag skulle säga att det är ganska skäligt, säger Holmberg.

Hon säger att coronatiden har fått en del patienter att skjuta framåt sina tider.

– Efterfrågan skulle säkert vara större om coronaläget skulle vara bättre, säger Holmberg.

Akuta fall försöker man sköta under samma dag. Vid jouren jobbar två arbetspar varje dag och man prioriterar att alltid ha tandskötare på jobb där.

En sak som Borgåborna själva kan göra för att underlätta för tandvården är att vara noga med att skriva upp tandläkartider i den egna kalendern och att meddela om det är så att man inte kan komma.

Det händer varje dag att någon låter bli att dyka upp till en bokad tid. Det leder till en bot på cirka 50 euro eftersom en oanvänd och oavbokad tid är borta från andra patienter som kunde ha skötts istället.