Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

44-åriga Stina Österbro har bara haft ett sommarjobb med full lön – staten grundar bolag för att sysselsätta partiellt arbetsföra

Företagaren Stina Österbro i sitt hem.
Bildtext Stina Österbro är född med en ryggmärgsskada. Hon vill förebygga psykisk ohälsa och sporra andra personer med funktionsnedsättning till ett självständigt och aktivt liv.

Regeringen vill hjälpa partiellt arbetsföra genom att grunda ett nytt bolag. Grundtanken är bra, tycker de flesta. Bolagets roll på marknaden och individens roll väcker ändå diskussion.

Erfarenhetsexperten inom psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, Stina Österbro i Korsnäs, sticker inte under stol med sina erfarenheter av arbetssökande.

Hon är själv utbildad och kompetent för kontorsjobb, men har under sitt 44-åriga liv haft bara ett sommarjobb med full lön.

– Arbetsmarknaden är ju inte gjord för bland andra personer med funktionsnedsättning. Vi blir många gånger åsidosatta. Arbetsgivare vill inte, vågar inte, jag vet inte vad.

I dag är Österbro företagare. Hon vill hjälpa till i frågor som har att göra med funktionshinder och psykisk ohälsa genom att berätta om sina erfarenheter.

Hon är ingalunda ensam om sina erfarenheter av arbetsmarknaden, där det är svårt för många att få ”riktiga” jobb med rättvis lön.

Långvariga anställningsförhållanden, stöd för att komma vidare

Regeringen bestämde sig i våras för att i Finland grunda ett nytt bolag med uppgift att sysselsätta partiellt arbetsföra.

Begreppet ”partiellt arbetsför” är förvisso inte alltid rättvist, då de berörda grupperna är olika och många upplever att det är helt arbetsföra.

Tanken med företaget är att sysselsätta personer i långvariga anställningsförhållanden, erbjuda stöd och i det långa loppet erbjuda hjälp för att hitta jobb på den öppna marknaden.

Utredning: Hur ska deltidsarbetsföra få jobb?
Utredning: Hur ska deltidsarbetsföra få jobb? - Spela upp på Arenan

Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen presenterade i vintras ett förslag för att komma till rätta med den sämre sysselsättningen bland partiellt arbetsföra. Du kan i videoklippet ovan se presentationen (största delen är på finska).

Bolaget ska erbjuda jobb åt personer, vars möjlighet att få ett jobb andra vägar ”väsentligt har minskat på grund av sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada”.

– Bara funktionsnedsatta får jobba för en vettig lön och med vettiga arbetsuppgifter, så säger jag ja, kommenterar Stina Österbro bolagsplanerna.

Personer som nu får invalidpension ska också kunna anmäla sig som arbetssökande.

Många som får invalidpension lider av olika former av psykisk ohälsa. Experterna uppskattar att det bland dem finns en stor potential för sysselsättning.

Grundtanken är bra, men preciseringar behövs

Utkastet till lagförslag har varit ute på remiss. Av utlåtandena att döma är grundtanken bra. Samtidigt kvarstår mycket jobb.

Exakt hur det ska gå till och vilka kriterier som ska gälla då personer föreslås för jobben väcker diskussion. Många organisationer som representerar berörda har uttalat sig.

Målgruppen är i sig bra. Det förblir ändå oklart om det finns en risk att personer med funktionsnedsättning glöms bort i modellen

― SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Autismförbundet tycker att speciell uppmärksamhet bör fästas vid personer som får invalidpension.

Intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland, FDUV, betonar vikten av att särskilt personer med intellektuell funktionsnedsättning och som får sjukpension eller rehabiliteringsstöd ingår i målgruppen.

Resultatmålsättning en risk för dem med större stödbehov

Konkurrensfrågan och bolagets serviceproduktion har kommenterats mycket i utlåtandena.

Tjänstemannacentralorganisationen STTK stöder tanken om att bolaget ska ha resultatmålsättning, men understryker att dess främsta målsättning inte ska vara att inbringa affärsvinst.

FDUV skriver att vinstkrav på bolagets verksamhet inte ska införas. Erfarenheterna från Samhall, motsvarigheten i Sverige är entydiga.

Lisbeth Hemgård
Bildtext Lisbeth Hemgård är verskamhetsledare vid FDUV.

– Det har visat sig att vinstkravet där har gjort att man inte har kunnat ta in personer som har ett lite större stödbehov, men som ändå kunde jobba produktivt, säger FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård.

Det nya bolaget föreslås få en delegation för att garantera konkurrens och prissättning enligt marknadsvillkor. Förslaget på ett tak på en tio procents marknadsandel inom de branscher där bolaget är verksamt får stöd från bland andra Stiftelsen för rehabilitering.

Myndigheterna ska inte bedöma den medicinska biten

De som får jobb ska hänvisas till bolaget via arbets- och näringsbyråerna. Här ser Lisbeth Hemgård en utmaning.

– De har ju väldigt lite erfarenhet av till exempel vår målgrupp.

Arbetsmarknadsrådet Kimmo Ruth vid Arbets- och näringsministeriet säger att arbets- och näringstjänsterna inte har sakkännedom för att uppskatta den medicinska biten, utan att man förlitar sig på diagnoser och läkarutlåtanden. Samarbete ska förekomma.

TE-byrån i Vasa.
Bildtext Ett stort ansvar ligger på myndigheterna då arbetet förmedlas.

Enligt Kimmo Ruth ansvarar myndigheterna för att servicen går att få på båda de inhemska språken. Företagen måste också enligt honom beakta språkfrågan.

Detaljerna slipas som bäst och förslaget är tänkt att ges som en budgetproposition till riksdagen i höst.

Delvis statligt, delvis på marknaden

Bolaget, vars namn ännu debatteras, ska finansieras genom att det i statsbudgeten anvisas ett grundkapital på 20 miljoner euro. Dessutom ska bolaget få ett årligt anslag på 10 miljoner.

Bolaget ska också få inkomster via försäljningen av tjänster.

Lisbeth Hemgård tror att grundtanken med bolaget är bra. Det ger enligt henne mervärde.

– Att det finns en övergångsarbetsmarknad för den här gruppen tror jag att är en bra sak, men alla problem och utmaningar löses inte. Det här är ett tillägg, så ser vi det.

Diskussion om artikeln