Störtregn och extrema väderfenomen kan skada hus och mark – Raseborgs stadsarkitekt: “Utmaningarna med klimatet måste lösas på tomterna”

Översvämningar och extrema väderfenomen ställer krav på hur man bygger och förebygger skador. I Raseborg finns för tillfället ingen strategi för att hantera dagvatten eller för att besvara klimatförändringen. Lösningar efterlyses nu hos tomtägarna.

Morgonen efter ett skyfall påminns vi om vädrets kraft och dess konsekvenser. 

På fisktorget i gamla stan i Ekenäs har regnvattnet samlats i pölar på asfalten. En fåra i grusplanen invid bryggan vittnar om var vattnet har tagit sig fram. 

Harri Myllyniemi på Finlands miljöcentral säger att regnets kraft förutspås öka med upp till 20 procent till århundradets slut. 

Området vid fisktorget vittnar redan om konsekvenserna av ett hårt regn. Då regnen i framtiden blir kraftigare är det möjligt att risken för både översvämningar och jorderosion blir större. 

Störtregn kan orsaka problem med avloppsvattnet

Johanna Backas

Därför måste planer finnas på hur man kan förebygga skador orsakade av extrema väderfenomen. 

– Det är upp till politikerna i Raseborg att avgöra om vi har behov av till exempel en dagvattenstrategi eller en strategi för att besvara klimatförändringen, säger Johanna Backas, som är Raseborgs stadsarkitekt.  

Enligt Backas uppdateras byggnadsordningen enligt de utmaningar som klimatförändringen ställer. Uppdateringarna sker så småningom och skiljer sig orter emellan. 

– Dagvattenstrategi har vi inte i Raseborg men jag hoppas det blir av. 

Arbetet mot klimatkrisen börjar på tomterna 

Översvämningar orsakade av störtregn förväntas öka enligt Harri Myllyniemi på Finlands miljöcentral. 

Då är bebyggda ytor, där det finns asfalt och tak, utsatta. Asfalt absorberar vatten dåligt. Om det regnar mycket på en kort stund har vattnet ingenstans att ta vägen och blir kvar på marken. 

– En av utmaningarna i Raseborg är att störtregn kan orsaka problem med avloppssystemen och dagvattensystemen. I värsta fall kan de överflöda varandra, säger Johanna Backas. 

Backas säger att det finns mjukare asfalt som absorberar vatten bättre. Problemet med den är att den slits fort och skulle blir väldigt dyr att upprätthålla då bilarna har dubbdäck om vintrarna. 

Då vattnet samlas i stora mängder på asfalt och på gårdar rinner det bort snabbt då det får möjlighet till det. Det här kan också hända under snörika vintrar då en stor mängd snö smälter på våren. 

Då eroderar jorden och riskerar att föra med sig ämnen som övergöder vattendragen. 

Vinteröversvämningarna blir vanligare

Harri Myllyniemi

Enligt Backas är det viktigt att fördröja avrinningen från tomterna för att förebygga erosion.  

– Det är jätteviktigt att tänka på grönområdet och att man inte hugger ner alla träd på tomten. Träden binder vatten och ger skugga så man sparar i kostnaderna för att kyla ned byggnaderna. 

I stadens byggnadsordning finns instruktioner för hur lågt man får bygga. Enligt Backas kommer det bli aktuellt med specifika instruktioner för hur man behandlar dagvatten och förebygger översvämningar på tomterna. 

– Jag tror själv att vi mer och mer kommer att inse att vi måste lösa utmaningarna med klimatet på tomterna själva. Det måste börja därifrån, det kan inte bara vara kommunalt eller inom staden som man löser problemen. 

Översvämningar allt vanligare  

I sommar har extrema väderfenomen drabbat hela världen. I Finland har vi upplevt hetta och skogsbränder. 

De ödesdigra översvämningarna i Europa i juli skakade världen. 

Enligt Harri Myllyniemi är liknande översvämningar, som de i Tyskland och Belgien, inte sannolika i Finland eftersom terrängen här är flackare. 

Översvämningarna i Finland har ändå ökat på grund av klimatförändringen.

Det är upp till politikerna att avgöra om vi har behov av en strategi för att besvara klimatförändringen

Johanna Backas

Tidigare inträffade översvämningar oftast på våren. Nu är de vanliga året om. 

– Vinteröversvämningarna blir vanligare speciellt i södra Finland, säger Harri Myllyniemi.

Vinteröversvämningar förekommer i vattendrag, som åar och floder, under milda vintrar. Om temperaturen plötsligt sjunker bildas iskristaller i vattnet.

Isen fastnar sedan vid stenar och vid brofästen och bildar dammar som gör att vattnet i vattendragen svämmar över. 

Områden kring åar i Raseborg är utsatta för översvämningar av det här slaget. 

Gamla utsatta områden kräver andra lösningar 

Flera bebyggda områden har i dagens läge risk för att ta skada av extrema väderfenomen, trots att de inte klassades som riskområden då de byggdes. 

– Gamla historiska städer är ibland byggda på väldigt mjuk mark. Det har lett till att de kanske så småningom sjunker, säger Backas. 

Gamla stan i Ekenäs är i riskzonen för översvämningar från havet. Husen ligger bara några meter från vattenlinjen. 

Eftersom stranden är flack, stiger vattnet snabbt och högt om en översvämning inträffar.   

Risken för översvämning från havet är kartlagd av Finlands miljöcentral.   

– En lösning kunde vara att bygga en översvämningsvall kring gamla stan, kombinerat med en lätt trafikled. Men det kostar enormt mycket, säger Johanna Backas.  

Havets översvämning orsakas inte av samma fenomen som till exempel då vinteröversvämningar inträffar. 

Harri Myllyniemi säger att det finns en hel del oklarheter kring hur och när havsytan stiger, men att det inte är sannolikt att det händer under de kommande årtiondena. Det på grund av att en stor del av prognoserna baserar sig på hur polarisarna smälter. 

Myllyniemi säger att det finns risk för att gamla hus vid stranden är hotade då havsvattnet stiger, men tillfälliga översvämningar har husen troligen redan upplevt.  

– Om husen har funnits vid stränderna väldigt länge, har de säkert redan varit med om översvämningar som inte är dokumenterade, säger Myllyniemi.