Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Spår av en mask som kröp fram för 500 miljoner år sedan hittades på bostadsområde vid Söderfjärden – unika fynd kan slå fast kraterns ålder

Från 2021
Fem personer står och tittar på en berggrund.
Bildtext Geologen Satu Hietala, regionmuseiforskaren Kaj Höglund, fyndspåraren Johan Holmlund, pensionerade specialforskaren Peter Edén och Meteoriaansvarige Matts Andersén förevisar fyndet. Geologistuderande Malin Hjerpe har också varit med i gruppen.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Det är en grupp ivriga forskare och hobbyforskare som presenterar de senaste fynden från meteoritkratern på Söderfjärden. I samband med att ett bostadsområde började byggas i Malax hittades bland annat en unik spricka i berget.

– Det är spännande om man föreställer sig att vi nu står på stället där en drygt 300 meter bred jättebumling från rymden slog ner. Det var ett så hårt nedslag att berget sprack och sand och lera på havsbottnen kastades in i de här sprickorna som är mellan 0 och 20 cm breda. Materialet har sedan packats ihop till sten under miljontals år, säger Matts Andersén, ansvarig vid besökscentret Meteoria Söderfjärden.

Han och de andra hoppas att fynden ska kunna hjälpa till att få fram mer information om kratern, till exempel dess ålder och vilka djur som fanns på havsbottnen vid nedslaget och efter.

– Det är mycket spännande att man ser spår av en mask som kröp fram här för mer än 500 miljoner år sen, säger Andersén.

Spår av en mask som kröp på havsbottnen på Söderfjärden för 500 miljoner år sedan.
Bildtext Stenen med spår av en mask finns utställd i Meteorian.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Fynden ska kunna bevaras på bostadsområdet

Det är ett team på sex personer som har utforskat terrängen där det nya bostadsområdet Söderfjärdsbacken byggs i Malax. 

– Vi har på olika sätt kompletterat varandra. Johan Holmlund har gått väldigt mycket i terrängen här. Han är definitivt den som har hittat mest, men vi har alla hittat någonting. Vi har tillsammans försökt lösa de frågeställningar som uppkommit och där har vi haft nytta av forskarna, bland andra Satu Hietala från Geologiska forskningscentralen GTK och Tartu universitet. 

En sten med text på ligger på berggrunden. En man plockar upp små stenar.
Bildtext När gruppen hade hittat sprickan i berget skrev Matts Andersén ett meddelande på en sten att berget bör lämnas orört.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Vad kommer att ske med fynden på bostadsområdet?

– Nu ska vi täcka in sprickorna med en presenning så att de är skyddade under vintern. Sen hoppas vi att vi tillsammans med Malax kommun hittar en lösning på hur vi kan både skydda och visa upp fynden. Det hoppas vi kunna göra nästa vår, säger Andersén. 

– I det här skedet tar vi bort en tomt från försäljning för att trygga området. Vi ska se om vi kan bevara fynden synliga som ett fönster in i historien, säger Malax kommundirektör Jenny Malmsten.

En kvinna med mörkblå jacka och mörkt hår poserar framför skog.
Bildtext Jenny Malmsten
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Kommer tomten där fynden finns att förbli obebyggd?

– I det här skedet i alla fall. Området har 130 tomter, 60 tomter finns nu till försäljning och några har redan börjat bygga. Byggandet påverkas inte av fynden, utan fortsätter som tidigare, säger Malmsteen.

Inga liknande sprickor någon annanstans

Hur unika är sprickorna ni har hittat?

– Jag har rest till kanske ett tjugotal av jordens kratrar och sett ganska många olika typer. Men sådana här sprickor i kraterkanten har jag inte sett någon annanstans och det intygar också vår forskare Satu Hietala – det här är unika sprickor, säger Andersén.

En hand visar på en spricka i berget.
Bildtext Sprickorna skapades i berggrunden för cirka 520-540 miljoner år sedan.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

De övriga fynden, olika stenar och fossil, kommer att ställas ut vid Meteorian. Ladan ska byggas ut för att få rum med utställningen.

En av de som hittat ett fossil på området är Peter Edén, pensionerad geologie doktor och specialforskare.

– Vi fick inte vara här på vardagarna när de jobbade på området så vi fick ta till helger och helgdagar. På självständighetsdagen var vi här hela gänget, men det var jag som råkade vända på just den stenen. Jag såg att det var något speciellt med den. Där kan finnas en insekt kvar, möjligen en trilobit, och sen också mindre kryp och spår av djur. 

En man med munskydd står och håller i en sten med fossil från miljontals gamla kryp.
Bildtext Peter Edén med stenen som han hittade på självständighetsdagen.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Hur ska ni få reda på vad det är?

– Vi sökte efter experter i Finland som kunde titta på fossilet, men det fanns inte. I Uppsala finns experter på just den här tidsperioden och dess fossiler, men på grund av coronaläget har de inte kunnat komma ännu.

Diskussion om artikeln