Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Nytt utbildningspaket med fokus på batteriindustrin ska locka studerande till Vasa – Åbo Akademi siktar på start nästa höst

Åbo Akademi i Vasa
Bildtext Arkivbild.

Att batterifabriksområdet i Vasa utvecklas innebär att högskolorna också måste hänga med i utvecklingen. Det kommer att behövas en stor mängd arbetstagare och de behöver rätt utbildning.

Under läsåret ska Åbo Akademi skräddarsy ett utbildningspaket som möter företagens behov.

– Vi är mycket lyhörda för det som händer i Vasa. Vi har haft en del diskussioner med staden och rent konkret planerar vi ett utbildningspaket som skulle innehålla teman som är relevanta för batterifabriken, säger Johan Lilius, vice dekan vid fakulteten för naturvetenskap och teknik (FNT) och professor i datateknik vid Åbo Akademi.

Man i medelåldern med glasögon tittar in i kameran.

Från Vasa stads sida ligger man inte heller på latsidan. Man inser att det behövs folk också från utanför regionen.

– Ingenjörer i Vasa får väldigt bra anställning redan nu, det finns ingen stor reserv av ingenjörer att ta av. Vi har utbildningarna men vi behöver ännu mer människor och det är den utmaningen som jag tror att vi måste ta itu med, säger Christina Knookala, bildningsdirektör i Vasa.

– Vi har lite samma situation nu som när energiklustret växte med 6 000 jobb mellan år 2000 och 2010. Då var det utbildning, fortbildning och arbetsrelaterad invandring som fixade det, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

Nya kompletterar gamla

Det är inte en ny diplomingenjörsutbildning Åbo Akademi planerar utan ett utbildningspaket bestående av kurser som ska komplettera de två utbildningarna i energiteknik och informationsteknologi som finns vid Åbo Akademi i Vasa.

Utbildningspaketet ska bland annat innehålla kurser i geologi och kemi.

IT-utbildningen är ny och börjar i höst, medan energitekniken har funnits i tio år.

Margareta Wihersaari.
Bildtext Margareta Björklund-Sänkiaho

– Hela tiden poppar nya saker upp. För fem-sex år sedan pratade vi mycket om att det behövdes utbildning i gasteknologi och då startade vi en temamodul som fokuserade på gaser, LNG och annan naturgas. Den behövs på nytt nu eftersom det kommer en vätgasboom parallellt med den här batteriteknologin. Med några års mellanrum dyker det upp intressanta saker, säger Margareta Björklund-Sänkiaho, professor i energiteknik vid Åbo Akademi i Vasa.

Hon fortsätter:

– Vi måste aktivt utveckla det vi gör i Vasaregionen, har vi inte produkter att sälja försvinner livskraften.

Möten med alla skolor

Vasa stad har haft möten med samtliga läroinrättningar i regionen för att se vad var och en kan erbjuda batteriindustrin och vad som kunde utvecklas. Enligt grova uppskattningar kommer 70-80 procent av de som får jobb på batterifabriksområdet behöva ha en examen från andra stadiet.

Så hur många högskoleutbildade behövs det sist och slutligen?

– Vi har generiska uppskattningar på hur mycket de behöver och nog är det en hel del. Största delen är inte diplomingenjörer men en betydande del ändå. Om man pratar om att vi har flera tusen jobb vid de här fabrikerna är det helt klart att diplomingenjörerna inte räknas i tiotal utan det överstiger hundra, och kan uppgå till flera hundratals också, säger Tomas Häyry.

Bildningsdirektör Christina Knookala och stadsdirektör Tomas Häyry vid jägarstatyn.
Bildtext Christina Knookala och Tomas Häyry

Med start i höst kommer staden göra konkreta planer för utbildningsutbudet i regionen.

– Nu väntar vi på reaktioner från företagen. Det är ändå de som ska säga exakt hur de vill försäkra sig om att de får kunnig arbetskraft sedan då det gäller. Jag tror att vi har väldigt god beredskap i alla våra lärosäten att reagera snabbt om det behövs, säger Christina Knookala.

Vad gäller Åbo Akademi kommer det nya utbildningspaketet vara klart till nästa höst.

I våras blev det känt att Vasa stad skrivit under ett intentionsavtal med brittiska Johnson Matthey om etableringen av en batterimaterialfabrik på Långskogens industriområde strax öster om Vasa flygplats.

I mitten av augusti offentliggjordes nästa etablering på batteriområdet, norska Freyr Battery skrev då under ett intentionsavtal med Vasa stad om att bygga en battericellfabrik på tomten intill Johnson Matthey.

Diskussion om artikeln