Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

När ska man polisanmäla mobbning? Överkommissarie: “Ett knytnävsslag börjar redan vara över gränsen för vad som kan hanteras enbart inom skolan”

Ung kvinna ser sårad ut, i bakgrunden leende människor

Varje skola i Finland måste ha en antimobbningsplan både gällande förebyggandet av mobbning och vad man ska göra då mobbning förekommer. Men det borde bli tydligare inskrivet när polisen bör kontaktas, säger överkommissarie Stephan Sundqvist.

Upp till en viss gräns så anser de flesta skolor att mobbning, lindrig mobbning eller annat dåligt beteende hör till skolans ansvar.

Men det kommer en gräns när mobbning inte längre bara är mobbning och då borde polisen kontaktas. Det säger Stephan Sundqvist som är överkommissarie vid Sydvästra Finlands polisinrättning.

Men när ska man egentligen polisanmäla mobbning? Det är en väldigt svår fråga, säger Sundqvist.

– Det är sist och slutligen den möjliga målsäganden (den som blivit offer för ett brott, red.anm), alltså den minderåriga tillsammans med sina föräldrar som avgör. Även skolan kan avgöra. Här finns många delaktiga.

Mobbning blir alltså en sak för polisen när det inte längre enbart handlar om ett dåligt beteende utan blir någonting grövre.

Polisen Stephan Sundqvist står framför en mörk vägg och ser in i kameran.
Bildtext Målsäganden har alltid rätt att göra en brottsanmälan om hen anser sig blivit offer för ett brott, säger överkommissarie Stephan Sundqvist

"Mobbning" är ingen brottsrubrik

Kommunikation viktig vid en polisanmälan

Om en brottsanmälan görs gällande mobbning i en skola så är det viktigt att alla inblandade är delaktiga och kommunicerar med varandra, säger Sundqvist.

Vi har ibland haft exempel på fall där skolan startar en inre process för att lösa problemet och sedan först långt fram i tiden kommer det fram att föräldrarna redan gjort en polisanmälan och de inte kommunicerat med varandra

― Överkommissarie Stephan Sundqvist

Hur bra kommunikationen är avgör också ibland hur ofta eller hur snabbt en polisanmälan görs.

Om föräldrarna har ett bra förtroende för skolan och litar på att processerna sköts i skolan och att skolan vet när man behöver kontakta polisen så nöjer sig ofta föräldrarna med det.

– Men tyvärr är det ibland så att polisanmälan görs först långt senare när man blivit besviken på skolan och ifall händelserna ägt rum för flera veckor sedan så kan det bli svårare att utreda dem, säger Sundqvist.

Elever på Källhagens skolas skolgård
Bildtext Är man besviken på hur en skola hanterat mobbningen kan man också polisanmäla lärare eller rektorn. Men då ska det tydligt komma fram att brott begåtts i skolans korridorer och ledningen vetat om det men försummat sitt ansvar och sin skyldighet att ingripa. Då kan läraren eller rektorn dömas för tjänstebrott.

Det som Sundqvist ser som mest problematiskt är risken att många skolor har en för hög tröskel för när man ska polisanmäla mobbning.

– Det är klart att man vill poängtera de egna processerna man har, men man borde vara duktigare på att känna igen de fall då det skulle krävas en direkt polisanmälan. Ibland uppdagas ett fall först efter en lång tid, kanske via föräldrarna eller sociala myndigheterna och då har det kanske gått flera veckor.

– Så bland annat konkreta våldsbrott, till exempel om någon slagit någon med en knytnäve, så där tycker jag nog att vi börjar vara över gränsen för vad som kan hanteras enbart inom skolan.

Skolorna gör nog allt vad de kan för att motarbeta mobbning men då mobbning övergår till våldsbrott, så ska man tala om våldsbrott och då gäller det att koppla in polisen

― Överkommissarie Stephan Sundqvist

Mer om att polisanmäla mobbning i skolorna hörs i det här inslaget med Stephan Sundqvist:

När ska man polisanmäla mobbning och vad händer när en anmälan gjorts? Överkommissarie Stephan Sundqvist förklarar
När ska man polisanmäla mobbning och vad händer när en anmälan gjorts? Överkommissarie Stephan Sundqvist förklarar - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln