Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Blodpropp kan vara en av flera orsaker till postcovid – långvariga symtom efter covid-19 är vanligare hos äldre, men också unga vuxna drabbas

Röda blodkroppar. Illustration.
Bildtext Illustration på blodplättar, eller trombocyter, i blodet.

En minoritet av de som smittas av coronaviruset uppskattas få symtom som hänger kvar eller blir tydliga först en tid efter sjukdomen – symtom som pågår i minst 12 veckor. Det här kallas för postcovid och vad det beror på är ännu lite av ett mysterium, men det finns flera teorier.

Brittiska forskare har kommit fram till att risken att råka ut för postcovid ökar ju äldre man är. 

Erfarenheter inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS ser ut att bekräfta det här. Bara ett fåtal av postcovid-patienterna inom sjukvårdsdistriktet har varit barn under 10 år

Samtidigt har ändå forskare i Norge konstaterat, i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature medicine, att också 16–30-åringar som har drabbats lindrigt av covid-19 kan få långvariga besvär, såsom nedsatt lukt- och smaksinne, trötthet och minnesproblem.

Astma, övervikt och sämre allmänt hälsotillstånd är riskfaktorer för postcovid, enligt brittiska hälsodata. Dessutom verkar kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män.

Vanliga symtom på postcovid är trötthet, illamående efter att man har ansträngt sig fysiskt, och sänkt kognitiv funktion. Dessutom kan det förekomma problem med andningen och smärta i nerver och muskler, med mera.

Det är oklart hur vanligt det är med postcovid i Finland, men Institutet för hälsa och välfärd forskar som bäst i den här frågan. 

Tills vidare bedömer hälsomyndigheten, utgående från uppskattningar i andra länder, att cirka 20 procent av de som har haft covid-19 utvecklar postcovid. Den risken verkar gälla för personer i medelåldern, men är lägre för yngre.

De som har fått två doser coronavaccin men ändå insjuknar i covid-19 har visat sig ha betydligt lägre risk att råka ut för postcovid, jämfört med ovaccinerade.

Postcovid

  • Symtom som hänger kvar eller blir tydliga först en tid efter att man har haft covid-19.

  • Ordet är en kortform för postinfektiöst tillstånd efter covid-19.

  • I allmänt språkbruk finns flera uttryck i omlopp för långvariga covidrelaterade symtom, bland annat långtidscovid (eller long covid). Men medicinskt sett kan långtidscovid vara missvisande. Ordet ger en bild av att personen fortfarande har en pågående infektion, men så är ofta inte fallet. Däremot hänger symtomen kvar.

    Källor: Institutet för språk och folkminnen och Mediespråk.

Koppling till hög nivå av blodkoagulering

Men vad beror postcovid egentligen på? Ett par utländska studier har nyligen kommit fram till att höga nivåer av blodkoagulering, alltså blodproppar, kan vara en orsak.

Riitta Lassila, som är överläkare på koagulationsmottagningen vid HUS, säger att det är ett intressant forskningsresultat.

– Och faktiskt jag har egna erfarenheter av patienter som har haft svåra symtom efteråt och jag har sett det här samma, så jag tror nog att det finns där.

Lassila säger att det är logiskt med tanke på att det är etablerat att coronaviruset kan drabba blodkärlen i kroppen, så att den innersta ytan inflammeras. 

– Om den blir inflammerad reagerar koagulationsmekanismen så att trombocyterna börjar samlas där. De tänker att det är sår som måste börja läkas.

Höga nivåer av blodkoagulering kan alltså förekomma i samband med covid-19. Då är det inte helt långsökt att det här tillståndet kan hänga kvar på ett eller annat sätt hos vissa.

Blodpropparna kan ske till exempel i lungorna, njurarna, hjärtat, levern och tarmen. Det här fenomenet har observerats framför allt i allvarliga coronafall på sjukhus, men också i viss mån hos smittade som inte behöver sjukhusvård.

För tillfället pågår forskning på olika håll i världen om sambandet mellan postcovid och blodproppar, och det är möjligt att det kan leda till en behandling mot postcovid så småningom, till exempel med blodförtunnande läkemedel. 

Lassila bedömer att det kommer att visa sig vara lättare att förebygga postcovid än att bota det, om orsaken har att göra med blodkoaguleringen.

– Om man är tidigt ute så blir det alltid bättre. Man ska börja hellre tidigt än sent.

Det finns många olika teorier – kanske mer än en enda sjukdom

Men postcovid är ingen lätt fråga. Det betonar Markus Perola som är specialistläkare och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

– Postcovid-syndromet är så komplext att det kan finnas flera orsaker och flera olika syndrom. Det är möjligt att det inte handlar om bara en enda sjukdom, säger han.

Perola työhuoneessaan.
Bildtext Markus Perola är läkare och har fokuserat på just postcovid under det senaste året.

I såfall kan det också behövas helt olika behandlingar till olika patienter. Perola påpekar att forskning pekar på att det kan finnas tiotals olika förklaringar till postcovid, och blodpropp är en av de mer sannolika.

– Det är en allvarlig systemsjukdom som kan drabba flera organ, som sedan kan leda till besvär under lång tid. 

En känd komplikation är hjärtmuskelinflammation. Dessutom har det talats mycket om att det förekommer nervskador såsom att lukt- och smaksinnet försämras.

Vaccinet kan hjälpa till, autoimmun reaktion, gener...

Coronaviruset tros också kunna stanna kvar i kroppen och aktiveras periodvis.

– Det är en mycket vettig hypotes, särskilt när det verkar finnas empiriska bevis på att vaccinationer minskar på postcovid-symtomen. Kroppen får alltså en immunboost och man blir då friskare.

Han preciserar att det alltså tyder på att vaccinationer mot covid-19 verkar ha både en förebyggande och en botande effekt när det gäller postcovid, åtminstone i vissa fall.

Dessutom har det påtalats att postcovid kan handla om en autoimmun reaktion där kroppen börjar attackera sina egna celler. 

En ytterligare teori handlar om att det har att göra med hur viruset interagerar med mikroberna i kroppen, eller att den aktiverar något annat virus i kroppen.

– Och så är det till exempel möjligt att gener kan spela in. Vissa personer kan på grund av sina gener vara mer i riskzonen för komplikationer än vad andra är.

Kan gå om snabbt eller dra ut på tiden

För vissa kan postcovid-symtomen gå om på några veckor, eller så kan de räcka en betydligt längre tid.

– Om det handlar om symtom som i många fall går om av sig själv, såsom är vanligt efter virusinfektioner, så gäller det att fundera på hur mycket vård som egentligen behövs. Kanske man helt enkelt borde försöka lindra besvären lite och vänta på att man blir friskare igen. Det är svårt att säga i dagens läge, påpekar Markus Perola vid Institutet för hälsa och välfärd.

Han betonar samtidigt att han inte vill förminska det lidande som enskilda patienter genomgår.