Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vilka åtgärder hjälper klimatet mest på min gård? Vi behöver egna lösningar för olika gårdar, önskar Linda Forsström vid Skräddars gård i Ingå

Uppdaterad 26.08.2021 11:57.
Linda Forsström är husmor på Skräddars gård i Ingå.
Bildtext Linda Forsström tog över Skräddars gård för fem år sedan.

Ifall jordbrukets utsläpp ska fås ner i sydvästra Finland behövs individuella lösningar vid gårdarna i Västnyland, efterlyser Linda Forsström vid Skräddars gård i Ingå. Resurserna för rådgivning inom jordbruket måste öka för att vi ska göra rätt saker på gården - klimatåtgärder med största möjliga effekt.

Bönderna måste själva ta ansvar för klimatfrågan i sitt jordbruk, säger Linda Forsström i Ingå. Men vi behöver hjälp - olika åtgärder på olika gårdar med annorlunda jordmån kräver sakkunnig rådgivning för att effekten ska bli så stor som möjligt, fortsätter hon.

Linda Forsström ser på jordbruket med nya ögon - nya - eftersom hon tagit över gården av sina föräldrar för bara fem år sedan och tvingats ta ställning till den snabbt avancerande klimatförändringen, med odling i fokus.

– Jag kan ta in ny information snabbt i och med min forskarbakgrund, säger hon men frågeställningen inom jordbruket är svårare än så. Gödslingen är en nyckelfråga och precisionsgödsling är dyrt, men klimatsmart. Det gäller också att kartlägga VAR just vår gård har sina största utsläpp, förklarar hon vidare.

Det handlar också om att känna sin jord, hur ser näringsvärdena ut, vilken är jordarten? Vad har jag råd att göra på mina marker?

Vy över byggnaderna på Skräddars gård i Ingå.
Bildtext Gårdens byggnader ligger vackert på en kulle. Linda Forsström bor med sin familj i huset bredvid sina föräldrar.

Samtidigt är det längre perspektivet viktigt. Skräddars gård har funnits i släkten sedan 1540-talet och föräldrarna Peter och Helena Siggberg finns till hands för Linda Forsström.

– Det är ovärderligt att få deras perspektiv, de känner sina jordar, var täckdikena går och hur marken har skötts och gården utvecklats. Jag har vuxit upp här och ville ta över för att bevara gården för kommande generationer, säger Forsström.

Hon säger att Skräddars redan tillämpar mycket av de miljökrav som gäller i dag, minskad jordbearbetning och optimerad gödsling till exempel.

Linda Forsström är husmor på Skräddars gård i Ingå.

Nya investeringar övervägs noga

Forsström säger att hon inte har svårigheter med ny teknik men att man som bonde funderar noga vad man investerar i.

– Investeringen måste riktas rätt och ha största möjliga effekt för det man vill uppnå, förklarar hon. Dels uppmuntras vi maximera skörden på den areal vi odlar, samtidigt ska vi hålla koll på avrinning, täckdikning och gödselmängder. Växttäcket vintertid på åkrarna är också viktigt med tanke på att minimera utsläppen.

Hon betonar att man inte heller kan "lägga alla ägg i samma korg", eftersom väderleken kastar så mycket från extrem hetta till skyfall.

– Höstgrödorna vinner också mark men hur de lyckas beror på hurudan vinter det blir. Blir den mycket kall - eller varm och blöt?

Artikeln fortsätter efter ljudklippet!

Egna klimateffektiva lösningar för gårdarna i Västnyland, efterlyser Linda Forsström
Egna klimateffektiva lösningar för gårdarna i Västnyland, efterlyser Linda Forsström - Spela upp på Arenan

Skräddars är en spannmålsgård på 180 hektar.

– Vi behöver tänka efter hur vi fördelar risken, beroende på åt vilket håll årstiderna förändras, säger Forsström.

Skräddars använder sig av NSL:s intensivrådgivningsprogram och har gjort upp en odlingsplan för att kartlägga behoven just på deras gård. Det är viktigt att kunna optimera odlingen och beakta EU:s miljökrav.

Pandemin ökar intresset för inhemska varor men lönsamheten svår att uppnå

Spannmålspriserna är låga i dag - i förhållande till produktionskostnaderna. Jordbruket är inte lönsamt, samtidigt stiger klimatkraven. Men intresset för inhemska livsmedel ökar under coronapandemin.

Vi kan inte kontakta varje bonde i regionen, de måste själva vara aktiva

― Emil Hästbacka, växtodlingsrådgivare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap

Emil Hästbacka arbetar med växtodlingsrådgivning. Han uppmanar bönderna att själva höra av sig till rådgivningen.

– Vi kan inte kontakta varje bonde var för sig, det hinner vi inte med. Vi har hemsidor, sociala medier och ordnar evenemang med mera. Förutom enskilda rådgivningstjänster erbjuder NSL också en paketlösning för växtodlingsgårdar, där det bland annat ingår planering och uppföljning under växtperioden.

Artikeln fortsätter efter ljudklippet!

Bönderna måste själva höra av sig, vi kan inte kontakta varje odlare i Västnyland, säger rådgivaren Emil Hästbacka
Bönderna måste själva höra av sig, vi kan inte kontakta varje odlare i Västnyland, säger rådgivaren Emil Hästbacka - Spela upp på Arenan

Klimatet är en fråga som vi diskuterar sparsamt bönderna. Jag ser ingen klimatångest.

― Emil Hästbacka, växtodlingsrådgivare vid NSL

– Vi snackar väldigt lite klimatfrågor med bönderna jag träffar, säger han. Visst känner de till problematiken, läser på nätet och så. Bönderna anser sig inte vara några miljöbovar.

Ifall klimattemat kommer upp handlar det främst om växttäcke och fånggrödor.

Hästbacka anser att det finns tillräckligt med resurser för rådgivning i dag. Kanske man inte når alla bönder men de brukar ta kontakt ifall de behöver hjälp.

– Det finns säkert bönder som blir utanför, säger Hästbacka. Vi kan inte ringa runt till alla, det är omöjligt för en rådgivare, bönderna måste bjuda till själva.

Ny information kommer ständigt in

– Vi behöver hela tiden uppdatera vårt kunnande, säger Hästbacka. Vi märker nog av alla frågor som finns kring klimatsmart odling och då måste vi ju känna till den senaste informationen här.

Yle Västnyland träffar honom på jobbet, i samband med att han tar växtprover på en åker i Raseborg.

– Prover tas vart femte år, de skickas in för analysering och ligger som grund för gödslingen. Bästa tiden för provtagning är efter regn, då är marken mjuk, förklarar han.

Emil Hästbacka är växtodlingsrådgivare vid Nylands svenska lantbrukssällskap NSL.
Bildtext Risken finns att bönderna blir ensamma ifall de inte själva är aktiva, säger Emil Hästbacka vid NSL.

MTK:s ordförande betonar ansvaret för lösningarna

Klimatdebatten kring jordbrukets framtid går het på många plan just nu. Nyligen gav Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:s ordförande Juha Marttila en sällsynt intervju för tidningen Helsingin Sanomat. Linda Forsström läste intervjun.

– Marttila lyfter fram att vi som enskilda jordbrukare har svårt att ekonomiskt göra stora förändringar i vårt arbete för att minska på klimatutsläppen. Lösningarna måste hittas på högre plan, hur bönderna ska gå tillväga.

Även Emil Hästbacka läste igenom intervjun med MTK:s ordförande.

– Vi har kanske ensidig odling i Västnyland, spannmål efter spannmål, funderar han, alltså ettåriga växter. Vi har ingen nytta av vallodling i regionen, eftersom det finns så lite djurhållning här. Vallen, fleråriga växter skulle binda kolet bättre i marken.

Hästbacka ser ännu alltför många svarta åkrar under vinterhalvåret i Västnyland.

– Dem måste vi komma bort ifrån och öka på växttäcket vintertid. Sedan kan man fundera om ersättningarna för till exempel fånggrödor och växttäcke är tillräckligt höga. Miljö- och klimatsatsningar kostar och bönderna vill ha något i gengäld också.

Arbetet kring Ingarskila å ett lyckat projekt

― Linda Forsström vid Skräddars gård

Men det går att göra skillnad lokalt, det visar arbetet med avrinningen från både Ingå å och Ingarskila å.

– Vi hade nyligen ett fint samarbete med WWF kring avrinningen vid våra kuster, berättar Linda Forsström. Det var ett bra projekt i och med att experterna kunde säga att "just på din gård kunde det här minska på utsläppen i trakten".

Yle Västnyland har nyligen rapporterat om både grundande och återställande av våtmarker.

I både Nyland och Åboland har man också spridit gips på åkrarna för att få ner på utsläppen i Finska viken och Östersjön.

Linda Forsström betonar ett brett samarbete för att få fram de bästa, fungerande lösningarna vid gårdarna med tanke på miljön och klimatet.

Artikeln uppdaterad med intervjun med Emil Hästbacka, 26.8.21 kl. 11.56/AS

Diskussion om artikeln