Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Den nya klimatlagen ska binda även kommande regeringar till målet om klimatneutralitet och till att höra samernas åsikt 

Uppdaterad 26.08.2021 15:12.
Smältande isblock i en konstinstallation på Medborgartorget i Helsingfors.
Bildtext Isblock utanför Ode som ska påminna om den smältande polarisen.

Finlands nya klimatlag ska garantera att Finlands mål att vara klimatneutralt år 2035 uppnås. Utsläppsminskningar fram till 2050 är stadgade i lagen. 

I enlighet med Finlands klimatpanels rekommendationer inkluderas också ett utsläppsminskningsmål på 60 procent för år 2030. År 2040 ska utsläppen ha minskat med 80 procent jämfört med 1990 års nivå. 

Det mål för år 2050 som ingår i den gällande klimatlagen ska uppdateras så att utsläppsminskningsmålet är 90 procent jämfört med 1990 års nivå, men så att en minskning på 95 procent ändå eftersträvas.

- Själva klimatlagen uppställer inte åtgärderna för hur vi ska nå de här minskningarna, utan den uppställer målen och fastställer att myndigheterna med jämna mellanrum ska göra upp klimatpolitiska planer där de här konkreta åtgärderna fastställs, säger Karin Cederlöf, specialsakkunnig vid Miljöministeriet. 

Karin Cederlöf
Bildtext Karin Cederlöf har varit med om att bereda den nya klimatlagen.

 Kan den här klimatlagen nu säkerställa att Finland uppfyller sina klimatmål, även om följande regering skulle nedprioritera klimatet som fråga?

- Lagstiftning är bindande och mer långsiktigt än regeringsprogram. Hittills har till exempel klimatneutralitetsmålet för år 2035 bara funnits i Sanna Marins regerings regeringsprogram. Men i och med att vi stiftar en ny klimatlag kommer det också med i lagstiftningen och kommer att binda också följande regeringar såvida de inte bestämmer sig för att uppdatera lagen. 

Kolsänkan ska utökas

Den nya lagen tar även den nationella kolsänkan i beaktande och ställer upp ett mål för att den ska utökas. En kolsänka är en växande koldioxidreservoar och motsatsen till en kolkälla. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och växande vegetation. I Finland handlar det om växande skog och orörda skogs- och torvmarker.

 - Revideringen av klimatlagen garanterar att Finland agerar beslutsamt för att stoppa klimatkrisen och bidrar med sin andel för att målen i Parisavtalet ska nås. Målet om klimatneutralitet 2035 tas in i lagen och bekräftas således som ett gemensamt mål för hela Finland, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

- De klimatmål som vi får från EU är förpliktande för Finland. Rollen för den nationella lagstiftningen är att den kan gå längre än EU regleringen och det är också tanken med den klimatlag vi nu bereder, att den ska vara mer ambitiös och ställa mera krav på staten och kommunerna, säger Cederlöf.

Ett nytt syfte med lagen är att trygga samernas rättigheter

I samband med revideringen av klimatlagen har allmänheten och andra intressentgrupper hörts på bred front. En särskild målgrupp har varit samerna samt barn och ungdomar, som på ett särskilt sätt påverkas av klimatförändringen.

Poroaitaus.
Bildtext Klimatlagen ska ta hänsyn till samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur inom samernas hembygdsområde som avses i sametingslagen.

Ett nytt syfte med lagen är att trygga samernas förutsättningar att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom inrättas ett samiskt klimatråd som vid beredningen av planerna bidrar med kunskap och identifierar de frågor som är centrala med tanke på främjandet av samekulturen.

- Vi vet att uppvärmningen går snabbare i de arktiska områdena som är samernas hembygd. Deras kultur är tätt förknippad med snö och arktisk natur som är hotad när klimatförändringen framskrider. Därför är det väldigt viktigt att vi i klimatpolitiken tar samernas rättigheter i beaktande och det är vad man har velat göra med den nya klimatlagen, säger Cederlöf.

Allmänheten kan ännu kommentera

Allmänheten och organisationer kan ännu fram till den 6 september ge utlåtanden till lagförslaget på adressen utlatande.fi. Där hittas utkastet till den nya klimatlagen.

- Utkastet bearbetas enligt den respons som vi får så det är ännu möjligt att påverka innehållet i lagen. Om man hittar något som borde förbättras eller korrigeras så får man väldigt gärna vara i kontakt, säger Cederlöf.

Under hösten läser Miljöministeriets lagberedare igenom responsen och sedan skickas lagförslaget vidare till riksdagen i början av nästa år och lagen förväntas träda i kraft under år 2022.