Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Jag borde få kandipappren i år, men inte känner jag mig redo för det" – äldre studerande blir i kläm då yngre prioriteras för närstudier

Uppdaterad 24.08.2021 22:28.

Tredje årets studerande har hunnit vara på campus i bara ett halvår av hela sin studietid. Nu ska de redan börja skriva kandidatavhandlingar. Samtidigt prioriterar bland annat Helsingfors universitet närstudier på hösten för första- och andraårsstuderande.

- Studiemässigt mår jag dåligt. Väggarna börjar krypa in på en. Jag borde få kandipappren i år. Inte känner jag mig redo för det, säger tredjeårsstuderande Sofia Wiksten.

Se mera om Sofia Wikstens erfarenhet i videon ovan, där hon berättar om sina tre år på universitet.

På Helsingfors universitet har prorektor Tom Böhling förståelse för de äldre studerandes sits.

- Jag vill säga Sofia och alla andra studerande att året har varit jättetungt för studerande. Att vara isolerad i sin bostad och inte ens kunna gå till campus - det är ju jättetungt. Vi har stor förståelse för det och vi har försökt sätta in olika stödinsatser, men det är klart att inget motsvarar studier på campus.

Ni har vid Helsingfors universitet valt att prioritera första- och andraårsstuderande. Varför har ni tänkt så?

- Vi utgick från att de inte alls har fått vara på campus och i den akademiska världen, medan de som började tidigare hann se hur ett universitet fungerar, hur man kommer in i den akademiska världen och var till exempel biblioteket finns. Därför vill vi prioritera första- och andråårsstuderande.

- Vi vill på inget sätt glömma de andra heller. Nu öppnar vi ändå biblioteken och självstudieplatser och vi kommer också att ha undervisning för äldre studerande, säger Tom Böhling.

Tom Böhling.
Bildtext Tom Böhling har förståelse för studerandes frustration.

För äldre studerande som Sofia Wiksten lovar Tom Böhling ändå att till exempel kandidat- och magisterssemniarier ska vara närstudier.

- Vi har stödåtgärder tillgängliga som studiepsykologer, vi ökar handledningen och öppnar till exempel kandidat- och magistersseminarier så att vi lockar tillbaka till campus.

Söker sig folk till de här stödåtgärderna?

- Nog söker sig folk, men inte alla förstås. Sen ska vi komma ihåg att det också finns de som tycker att distansstudier har varit bra, trots att majoriteten har tyckt att det är tungt. Det har gett en viss frihet att kombinera jobb och familj med studierna, säger Tom Böhling.

Enligt preliminära resultat i en enkätstudie till högskolestuderande som Institutet för hälsa och välfärd gör upplever 70 procent av studerandena att studierna har blivit svårare på grund av distansstudierna. Enligt samma enkät upplever hälften av studerandena att arbetsbördan har ökat i och med distansstudierna.

Men Böhling har också förståelse för frustrationen bland dem som tycker att det har varit tungt att sitta hemma och studera.

- Jag förstår frustrationen. Man är där ensam och därför lever vi också i hoppet om att kunna öppna mer och mer under den här hösten för att ge det stöd som behövs också i undervisningen, säger Tom Böhling som är prorektor vid Helsingfors universitet.

Ansvarig minister: "Jag kan inte lova mera pengar till studiestöd"

Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen från Centern kommer att träffa studentorganisationer nästa vecka för att se vad som kan göras för studerandena. Han kan ändå inte lova konkreta pengar, så som förhöjda studiestöd.

- Jag kan inte lova mera pengar t.ex. till studiestöd men vi måste förstås titta på vad vi kan göra med studenthälsoorganisationer och andra organisationer som jobbar med studenter, säger Kurvinen.

Enligt Institutet för hälsa- och välfärds studie upplever nästan 40 procent av studerande att deras ekonomi har försämrats under pandemin.

Kurvinen önskar nu att högskolerektorerna ska göra sitt bästa för att kunna starta höstterminen i närundervisning, ifall coronaläget tillåter. Helsingfors universitets prorektor Tom Böhling däremot önskar mera långfristiga beslut från regeringen för att kunna fatta sådana beslut.

När Antti Kurvinen får frågan om långsiktiga lösningar, kastar han bollen vidare till den parlamentariska arbetsgrupp som grunnar på de så kallade Veikkauspengarna, alltså de medel som inte längre finns tillhanda för bland annat kultur och forskning, efter att allt fler penningautomater har stängts.

- För att få en långsiktig finansiering, måste vi få en reform av Veikkaus vinstmedel. En stor del av Finlands forskning görs med vinstmedel. Jag tror att vinstmedlen borde gå direkt till budgeten. Vi politiker måste prioritera mera. Prioritera forskningen och studenterna, säger Kurvinen till Svenska Yle.