Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Östersjödagen firas i dag – här är marinbiologens 3 punkter för hur vi kan förbättra vårt unika innanhav

Utsikten från Härmo på Berghamn i Houtskär.
Bildtext Prata om allt det fina med havet och Östersjön! Bilden är från Åbolands skärgård.

Marinbiolog Christoffer Boström brukar inte göra listor över hur var och en kan förbättra Östersjöns tillstånd – som vilket diskmedel du ska använda på sommarstugan eller hur du håller båtbottnen ren för att skona havet.

Men det finns några punkter som är viktiga att fokusera på med tanke på att vi finländare hör till de cirka 80 miljoner människor som bor i kustområdet kring Östersjön.

Som marinbiolog och biträdande professor vid Åbo Akademi lyfter Boström fram tre sådana punkter: det behövs mer utbildning, det krävs tydliga politiska beslut i miljöarbetet och vi behöver mer information om allt det fina med Östersjön – inte bara domedagsnyheter.

Christoffer står vid en stor balja och håller i någon form av sjögräs.
Bildtext Christoffer Boström är marinbiolog vid Åbo Akademi.

1) "Sprid positiv information om Östersjön"

- När det talas om Östersjön handlar det ofta om sälar och skarvar som äter upp vår fisk, om trådalger som täcker våra stränder, eller vibriobakterier som tar livet av simmare. Jag kastar bollen till media och efterlyser att man publicerar tre goda saker om Östersjön för varje negativ nyhet, Östersjön är fantastisk, säger Boström.  

Det finns tydliga tecken på att Östersjön nu mår bättre, även om det går långsamt.

Boström lyfter fram att många skärgårdsöar faktiskt har friskare blåstång i dag än för ett antal år sedan, och att det lever mängder av spännande arter i Östersjöns unika havsmiljö.

Återhämtningen kan dessutom ske snabbt. När det väl kommer syre till en syrefri botten kan återhämtning ske till och med på bara ett år.

Ilmakuva Dalskär-saaresta ja purjealus kaljaasi Olgasta.
Bildtext Dalskär i Nagu.

– Positivt tänkande är bra. En person som är hoppfull är mer villig att kämpa för havet än en som bara hör de negativa nyheterna, betonar Boström. 

Medvetenheten om Östersjöns tillstånd är också stor i dag, vilket är en positiv sak.

– Renare blåstång, som många har sett nu, är ett gott tecken och mängden cyanobakterier eller blågrönalger var inte heller så stor som förväntat i år, trots att vi hade en het sommar, säger marinbiologen Christoffer Boström.

2) Utbildning behövs på alla nivåer – havsforskning är inte bara cyanobakterier 


Men det är inte bara marinbiologer som Östersjön behöver. Till exempel vid Åbo Akademi jobbar olika vetenskapsdiscipliner tillsammans.

– För att lösa problemen i havet behöver vi personer som är duktiga i kemi, fysik, IT eller som kan göra statistiska analyser. Elever som är jätteduktiga i matte och fysik kan alltså bli havsforskare, men en grundutbildning i biologi behövs också. Också klimatforskning är starkt länkat till hur havet mår och oceanografi är ju rena fysiken, säger Boström.

Enligt Boström skulle marinbiologi gärna få komma med modersmjölken och ju yngre barn som lär sig om havet, desto bättre. 

Wilma Johansson, Meya Walldén och Nellie Walldén tittar på olika vattendjur som de fångat med håvar och satt i ett akvarium på klipporna.
Bildtext Vid Knattelabbet i Korpoström får barn rent konkret lära sig mer om havets under.

Ett exempel där man kan få barn att intressera sig för havet är Knattelabbet i Korpoström som lyfter fram skärgården, marinbiologi och kultur genom att kombinera vetenskap och konst.  

– Knattelabbet kan så ett frö och förändra ett barns liv. Kanske någon som besökt Knattelabbet blir nästa Jaques Cousteau? Det är också viktigt att ordna Östersjödagar och Östersjöteman i skolor där man går ut och utforskar och upplever havsmiljön.

Dessutom behöver havsforskning personer som är kunniga i juridik, samhällsvetenskap och förvaltning.

Positivt tänkande är bra. En person som är hoppfull är mer villig att kämpa för havet än en som bara hör de negativa nyheterna.

― Christoffer Boström, marinbiolog

3) Politiska beslut är avgörande för havet och klimatet

Det som var och en gör hemma för att förbättra miljön eller för att förbättra Östersjöns tillstånd kan aldrig underskattas, menar Boström. Men det behövs också starkare muskler än så.

Christoffer Boströms tredje punkt handlar om beslutsfattande och havsforskarens utmaningar.

– Trots att all förändring sker på individnivå fattas de stora besluten om Östersjöns miljöpolitik av politiker. Klimatfrågan är vårt stora globala experiment men vi har ju bara ett jordklot att experimentera med, så att säga. Vi måste påverka via lokala politiker och genom EU och globala beslut, säger Boström.

Ett spegelblankt hav med en sol som ligger strax ovanför horisonten och som speglar sig i havet. Öarna bildar svarta silhuetter.

Enligt Boström är havets roll helt avgörande. För Östersjöns del är utmaningarna med klimatförändringen främst att havets salthalt minskar och gör havet sötare, att havet blir varmare och att vi dessutom får ett surare hav eftersom det binder koldioxid via fysiska och biologiska processer.

Forskarens utmaning handlar om att förstå hur de stora processerna samspelar med lokala stressfaktorer i havet som till exempel övergödning eller muddring.

– Påverka och diskutera med beslutsfattarna och ta klimatfrågan på största allvar, säger Boström.