Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

De dubbla budskapen om restriktioner har varit förvirrande medger kulturminister Kurvinen – slår tillbaka kritiken om forskningspengar: “Ohisalo satt vid samma bord”

En blond man i svart kostym.
Bildtext - Vi måste kunna ta sådana beslut som skapar förtroende hos folk, säger kulturminister Antti Kurvinen.

Kulturminister Antti Kurvinen (C) medger att de dubbla budskapen av regeringen och Regionförvaltningsverket kring restriktionerna har varit förvirrande. Det här var det snabbaste sättet att få i gång kulturen, men smittskyddslagen ska också ändras, säger Kurvinen.

Den senaste veckans budskap från regeringen om snabba coronalättnader för kultur- och evenemangsbranschen, samtidigt som regionförvaltningsverken har infört strängare restriktioner, har gjort folk både förvirrade och frustrerade. Regeringen försökte påskynda sin vilja genom Social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev till Regionförvaltningsverket, som inte ännu har ändrat sin linje. 

Kulturminister Antti Kurvinen medger att kommunikationen har slagit slint.

– Jag förstår att situationen ter sig ganska konstig för vanligt folk. Det var det snabbaste sättet att hjälpa till exempel Nationaloperan och ishockeyligan att öppna upp igen, säger Kurvinen och fortsätter: 

– Kulturfältet har också påmint om att varje dag de måste hålla stängt kostar. Jag vill ändå inte kritisera Regionförvaltningsverket, de gör bara sitt jobb. 

Är det inte problematiskt att regeringen genom styrningsbrevet försöker styra tolkningarna av lagen i nya riktningar utan att konsultera riksdagen?

– Också smittskyddslagen måste ändras. Beredningen ligger på Social- och hälsovårdsministeriets bord. Lagen kan ändras tidigast i september efter att riksdagen börjar. 

“Värst om folk tappar förtroendet för myndigheter”

Kurvinen konstaterar också att restriktionerna inte har behandlat branscherna jämlikt och vill jobba för en snabb ändring på den punkten.

– Vi måste kunna ta sådana beslut som skapar förtroende hos folk. Om restriktionerna upplevs konstiga, om de är komplicerade och inte kan förstås med bondförnuft, medför det många risker. Det kan leda till att de inte alls följs eller att man blir rädd och inte vågar göra något alls.

Kurvinens farhåga är att förtroendet för myndigheterna rubbas. 

– Det gäng som sprider konspirationsteorier är ett mycket aktivt gäng. Jag har fått tusentals meddelanden av sådana personer som inte alls tror att corona existerar eller tror att det är en konspirationsteori. 

Hur ska regeringen vinna förtroendet tillbaka?

– Restriktionerna måste vara tydliga och rättvisa. Jag förstår att man till exempel inom idrotts- eller kulturbranschen inte nu har ett så starkt förtroende för myndigheter och regering. Vi måste förbättra förtroendet och behöver nu tydliga regler. 

Social- och hälsovårdsministeriet har förberett ett poängsättningssystem för att bedöma riskerna vid olika evenemang, som redan väckt en del kritik efter att innehållet läckte till tidningen HS. Kurvinen tycker att idén är bra men poängterar att poängsättningssystemet måste vara klart och rättvist. 

– Vi kan inte automatiskt tänka att restauranger är mer säkra än biografer eller att det är farligare att besöka en heavy metal-konsert än en opera. Det relevanta är hur stort utrymmet är, hur många människor som sitter i publiken, om de har en egen plats och om de inte talar.

Maria Ohisalo, sisäministeri, Vihreiden puheenjohtaja
Bildtext Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) deltog i måndagens debatt om nedskärningen i forskningsmedlen

Tvist om forskningsbudget, “Ohisalo var själv med”

Budgeten för ny forskning kommer att minska med 51 miljoner euro för nästa års del jämfört med det gånga året, rapporterade STT i söndags. I måndags blossade en twitterdebatt upp där De Gröna beskyllde Kurvinen för att “stoiskt” godkänna nedskärningarna inom forskning, ett beslut som regeringen gemensamt fattade i våras. Inrikesminister Maria Ohisalo tog också upp frågan i sin blogg där hon skrev att man nu borde satsa mer på forskning

Kurvinen förundrar sig över Ohisalos uttalanden. 

– Ohisalo har suttit vid samma bord med partiledarna, där man lagt upp sådana ramar för mig, att det är svårt att sköta saker och ting, säger Kurvinen och fortsätter:

– Finansieringsmodellen för Finlands Akademi är invecklad. Det verkar komma som en överraskning för Ohisalo att budgeten för Finlands Akademi krymper.

Enligt honom är grundproblemet att det inte ännu finns något beslut om finansieringen för 2024.

– Finlands Akademi ges lov att påbörja större mångåriga forskningsprojekt. Om summan ökar för år 2022 kommer det att påverka år 2024, som det inte ännu finns några beslut om. 

Enligt Kurvinen gör det här det svårt att bevilja medel till nya projekt. 

– Själv anser jag att vi måste ta ett beslut om 2024 i höstens budgetmangling. Det är inte rätt att man hänger i ovetskap i några år. 

Veikkausmedlen till statsbudgeten

Bakgrunden till nedskärningarna är Veikkausmedlen som har minskat från ungefär en miljard till 600 miljoner euro, bland annat på grund av att spelautomaterna hållits stängda under coronapandemin.

De här drabbar både forskningen, kulturen och idrotten som alla finansieras med hjälp av Veikkausmedel. 

Kurvinen säger att det här bara är början och att också kulturen och idrotten kommer att gå samma öde till mötes som forskningen om inte gapet efter Veikkausfinansieringen åtgärdas. Han är frustrerad över att de andra ministrarna och partierna kört fast och inte tar ställning i frågan.

Regeringen har beslutat att bortfallet från Veikkausvinstmedlen kommer att kompenseras fullt för det här årets del, men från och med 2022 bara till 80 procent. Det innebär mindre budget för kultur och forskning under de två kommande åren. Vad som sker efter det är ett frågetecken.

Minister Kurvinen vill att Veikkausmedlen ska införas direkt i statsbudgeten, vilket också en arbetsgrupp ledd av Erkki Liikanen har förslagit

– Det innebär att politikerna måste kunna prioritera hur mycket pengar vi satsar på forskning, kultur och idrott. Vi behöver en parlamentarisk arbetsgrupp som nu börjar jobba med frågan. 

Risken med att överföra Veikkausmedlen till statsbudgeten är att kulturen, forskningen och idrotten blir beroende av politiska konjunkturer och kommande regeringars önskan. Borde man öronmärka pengar för de här områdena?

– Det stämmer, men om vi inte ändrar på något minskar finansieringen för alla de här sektorerna. Politikerna och partierna måste prioritera, och säga tydligt hur mycket de vill satsa på forskning eller idrott. Centern kan prioritera och också fatta hårda beslut. Det finns inte lätta lösningar för Veikkausproblemet, alla alternativ är problematiska.

Är du själv personligen redo att öronmärka pengar för de här sektorerna?

– Kanske vi kunde ha någon lagstiftning för hur vi ska fördela vinstmedlen även om de överförs till statsbudgeten. Det är en fråga vi måste diskutera parlamentariskt med alla partier.

Tomma läktare i nationaloperan.
Bildtext Om ett nytt lagförslag blir verklighet kommer Nationaloperan- och baletten, Finlands Nationalgalleri och Nationalteatern att få en säkrare position och en indexjustering

Statliga institutioner ska tryggas 

Om ett nytt lagförslag blir verklighet kommer Nationaloperan- och baletten, Finlands Nationalgalleri och Nationalteatern att få en säkrare position och en indexjustering. Också här skulle det slutgiltiga beslutet årligen granskas i samband med att statsbudgeten klubbas igenom. 

Enligt Kurvinen är finansieringen av de här institutionerna något man måste titta på inom ramen för hela kulturens finansiering. 

– Nationaloperan- och baletten och Nationalgalleriet är grundinstitutioner inom Finlands kultur. Vi borde ha en bättre lagstiftning och klarare finansiering för dem. Frågan om hur de ska finansieras i framtiden är en del av arbetet med med kulturfinansieringen och Veikkausfrågan.

Kurvinen tar också upp frågan om att inom en snar framtid helt slopa restriktionerna som i Storbritannien, bara vaccinationsgraden har stigit tillräckligt.

– Det är inte riktigt läge för det, men nog ganska snart i framtiden.