Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

"Sämsta säsongen under mina 30 år" – regn ställer till det för jordbrukarna

Uppdaterad 01.09.2021 11:21.
Peter Lindström, iförd orange arbetshalare, ser ut över åkrarna i regnigt augustiväder.
Bildtext Det ser ojämnt ut för kornets del på Peter Lindströms åkrar, en del har torkat ut medan axen börjat gro på andra områden.

Peter Lindström på Kimitoön odlar oljeväxter, spannmål och bondbönor på den drygt 80 hektar stora gården Rugnola. Årets odlingssäsong har varit en smärre katastrof.

– Det har egentligen sett dåligt ut största delen av växtperioden. Det är trettionde året som jag håller på med jordbruket och för mig blir det den sämsta växtperioden hittills under de här åren, säger Lindström.

Vissa odlingar har klarat sig relativt bra, så som höstsådda grödor, medan det gått riktigt dåligt med annat.

– När det gäller bondbönan så lönar det sig inte ens för mig att tröska den. I år är första gången jag misslyckas med den. Av det vanliga spannmålen får jag högst halva skörden jämfört med normala år, och vad jag hört av andra jordbrukare finns det de som har det ännu värre, säger han.

Korn mot en regnsjuk himmel
Bildtext Beroende på jordmånen har bland annat kornet torkat ut på vissa håll, medan det gror på nytt på andra platser.

Den försommartorka som är vanlig i skärgården uteblev och på grund av riklig nederbörd fick säsongen en sen och svår start.

– Här kom det 36 millimeter regn efter att jag sått vissa grödor, vilket har en negativ inverkan och oberoende hur växtsäsongen fortsätter efter det så reduceras skörden. Sedan kom ännu torkan och hettan, och den kombinationen blev katastrofal. För att inte tala om hur det blir med kvalitén på grödorna, sedan slutet av juli har det regnat över 200 millimeter hos oss, säger Lindström.

De som kan bör satsa på höstsådda grödor

Enligt rapporten Jordbrukets klimatanpassning från Sveriges lantbruksuniversitet från 2019 står det klart att klimatet förändras, men forskarna kan bara i en begränsad omfattning förutsäga hur.

I rapporten konstaterar man helt enkelt krasst att en viktig del av anpassningen är att förhålla sig till en ökad osäkerhet.

Peter Fritzén som är växtodlingsrådgivare vid Finska hushållningssällskapet bekräftar att odlingssäsongen varit utmanande i år.

– Det som kanske klarat sig bäst är alla höstsådda grödor. Därför är min rekommendation att de som har möjlighet kunde satsa ännu mer på dem, då man kan vänta sig att liknande väder blir allt vanligare, säger han.

Självsådda små bondbönor kommer upp tidigare på sommaren på åkerängar.
Bildtext Många bönder lämnar bondbönan otröskad på grund av den dåliga tillväxten.

Peter Lindström hoppas att nästa år blir bättre.

– Också med tanke på att utgifterna stigit så det är många som kämpar med ekonomin. Priset på konstgödsel har till och med gått upp med 40 procent. Om nästa år blir lika dåligt så då kan man nog säkert börja tala om en kris, säger han.

Han tror ändå på jordbrukets framtid, men man måste anpassa sig.

– Bönderna kunde också försöka variera sig lite mera, så att man inte satsar på samma gröda år ut och år in om de misslyckas, då fördelar man riskerna och ökar chanserna att någonting lyckas. I år har ju priserna på spannmål faktiskt stigit eftersom det ser dåligt ut både mängd- och kvalitetsmässigt. Men frågan är vad ens vara duger till när den väl är skördad, och vad torkningskostnaderna blir efter de här rikliga regnen, säger Lindström.

Årets odlingssäsong har varit en smärre katastrof
Årets odlingssäsong har varit en smärre katastrof - Spela upp på Arenan