Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

Norrena & Frantz: Skaffa en bra jurist, respektera ditt ex och låt sorgen ta tid – publikens tips på hur man klarar sig genom skilsmässan

 Mörkhårig man och blond kvinna sitter i soffa och ser sorgsna ut

Hur gör man egentligen när skilsmässan är ett faktum? Den frågan ställer Relationspodden härom veckan.

Vi fick in en mängd kloka och reflekterande svar. Att skiljas är tungt och ledsamt och läkandet tar sin tid. Det tycks de flesta vara överens om.

Trots att breven innehöll mycket sorg och frustration slogs vi av hur hoppingivande de alla var. Också de som berättar om väldigt uppslitande separationer verkar vara nöjda med var de står idag.

I podden blir det flera också längre berättelser, nedan publicerar vi några av de råd personer som tagit sig genom en skilsmässa vill ge andra som står inför samma sak.

Skaffa en bra jurist! 

Min man anlitade en jurist och det underlättade processen enormt.

Jag träffade aldrig ens juristen utan vi kommunicerade via e-post, men hon utstrålade lugn och saklighet och påminde oss om vikten av att tro på det den andra säger. 

Om girighet och oärlighet inte var ett karaktärsdrag hos den andra i äktenskapet behöver man inte misstänka den andra parten för oärlighet under skilsmässan heller. 

Att man vill skiljas gör en inte automatiskt till en bov.

Hon påminde oss om att vi båda vinner på att bodelningen och kommunikationen går rättvist och generöst till. Det här har underlättat också vår fortsatta kommunikation.

Kvinna, 44

Ta ingen skit

Vi var unga då vi träffades och under åren fick vi tre härliga barn och ett hus som skulle renoveras. Men vi gled isär och separationen var hennes initiativ.

Hon träffade rätt snabbt en ny och de fick ett gemensamt barn. Under graviditeten flyttade exet till annan ort, och de två yngre barnen stannade kvar hos mig.

Då jag för ett halvår sedan meddelade exet att jag träffat en ny partner och att mina barn har träffat denna brakade helvetet löst.

De kommande dagarna fick jag närmare 100 sms med förklaringar om vilken dålig pappa och person jag är, för att inte prata om vad min nya partner kallades för.

Mina barn trivs med min nya partner och det är lugn och ro då vi är tillsammans. Jag är rejält trött på den utmanande kommunikationen till barnens mamma, men vad göra?  

I dagsläget har vi ett nytt utkast på ett umgängesavtal angående de två yngre barnen. Jag vägrar dock underteckna det förrän exets tar tag i sitt beteende.

Trots allt kaos känner jag att jag har bättre kontakt med barnen nu än någonsin tidigare och det är jag stolt över.

Stolt pappa

Pappa och dotter sitter på soffan och tittar på tv.
Bildtext "Jag blev en bättre pappa efter skilsmässan" - Stolt pappa

Sköt det praktiska så rättvist ni kan, bråka inte

Vi hade glidit ifrån varandra en längre tid, till sist sa min hustru att hon ville skiljas.

Vi gick till fyra mäklare och begärde en värdering av vår bostad. Sen tog vi snittpriset. 

Vi gick till banken och jag frågade om de kunde höja mina lån, vilket de gjorde. 

Bodelningen gjorde vi på en kväll. Vi skapade en Excel-fil och kom vi överens om vem som skulle få en ny dammsugare och så vidare. Allt nytt köpte vi med gemensamma pengar. 

En av anledningarna att det gick smidigt var att våra inkomster var lika höga. En annan orsak var nog att vi sällan bråkade under våra 25 år tillsammans.

Kalle 58

Gå i parterapi också när skilsmässan är ett faktum

Jag vill varmt vill rekommendera parterapi. Även om vårt äktenskap inte gick att rädda fick jag en bättre förståelse för mannen och mer sympati för hans perspektiv. 

I början i den mest akuta fasen, ”hatade” jag honom väldigt mycket. Men snabbt lugnade det ner sig. 

Första året var värst, och att hitta nya rutiner och sätt att vara föräldrar till vårt barn. 

Men nu, fyra år efteråt, upplever jag att vi har ett bra delat föräldraskap och jag kan uppskatta honom som en bra pappa att ha ett barn tillsammans med. 

Helt nöjd co-parent, 43

Man och kvinna sitter i soffa och ser leende på varandra
Bildtext "Parterapin hjälpte mig förstå min exman bättre" - Helt nöjd co-parent, 43

Be omgivningen om hjälp när du behöver andas

Min man var otrogen, utnyttjade mig sexuellt och var psykiskt sjuk (schizofreni). Vi bodde i mitt föräldrahem, så jag kunde inte bara ta mitt pick och pack och flytta ut. 

Jag kontaktade rättshjälpsbyrån och ett biträde informerade maken om att vi skulle skiljas. Han fick ett eget biträde, hittade en lägenhet och flyttade ut.

Det blev en utdragen och tung process. Det dröjde ett år innan vi kunde genomföra bodelningen och jag var i upplösningstillstånd pga ekonomin.

Hurdant stöd hade jag då önskat mig av omgivningen?

Att jag någon gång hade fått vara ensam utan barnen, fått återhämta mig för att orka vara en bra mamma. Någon kunde till exempel ha erbjudit sig att ha dem över natten. 

Mitt råd till andra i samma situation: be om hjälp!  Det är inte bra att bära hela bördan själv, inte bra att älta allt elände själv. 

Frånskild 2007

Trött mamma sitter på soffan med lekande barn.
Bildtext "Vill någon ta barnen över natten? Varsågod!" - Frånskild 2007

Slå av känslorna och ta en businessattityd

Det är 14 år sedan min skilsmässa och inte fick den väl några stilpoäng precis. 

Han inledde ett förhållande med en yngre kvinna och i två år höll vi på att hopa och ro, skiljas, inte skiljas.

En vacker majdag insåg jag dock att spelet var förlorat och vårt äktenskap slut. Tog då till en riktig "businessattityd". 

Slutade gräla, visade inte några känslor, ansökte om skilsmässa, fixade huset till försäljning, packade mannens tillhörigheter och sade att han kan flytta nu, det är över. 

Situationen var i det närmaste bisarr, jag blödde inombords men höll masken. Mannen grät och bad om förlåtelse men jag var iskall under förhandlingarna om hem, barnen etc.

Kontakten till barnen skötte han ändå bra så jag behövdes inte just på den arenan. 

På barnens konfirmations- och studentfester vägrade jag ha honom och hans nya familj med, så hans släkt fick ställa till med egna bjudningar. 

Nu står jag dock inför min sons bröllop i höst, så det blir en ofrivillig träff med exmannen, hans fru och barn som jag aldrig träffat under dessa 14 år.

Mopomorsan 55 år

Vänta inte för länge

Jag träffade min man som väldigt ung och efter många års äktenskap fanns inget annat än irritation och ensamhet kvar. 

Jag fixade en hyresbostad och hoppades att något av barnen skulle följa med mej. Det enda jag tog med från vårt tidigare hem var mina personliga saker och hälften av fotoalbumen.

Den absolut svåraste dagen var första gången alla barnen var hos pappan och jag satt ensam i mitt hus. Jag kämpade emot viljan att ringa dem och fråga hur de hade det, för barnen och pappan hade ju rätt att umgås i fred. Det var svårt men jag klarade det.

De vänner som dök upp med ikeakassar fyllda med lakan, handdukar och annat nödvändigt har för evigt en stor plats i mitt hjärta. 

Mitt råd till er som står och väger: har ni gjort allt ni kan och inser att det ändå inte går, då är det dags. 

Jag stannade kvar allt för länge, vår relation hade kanske varit bättre idag om jag packat mig iväg tidigare, innan allt positivt gått upp i rök. 

Lycklig 10 år senare, 55 år

Medelålders kvinna ligger i sanden bredvid stor svart hund
Bildtext "Jag ångrar att jag stannade kvar för länge" - Lycklig 10 år senare, 55 år

Försök inte vara vänner om det gör för ont

Först sade jag att jag vill fortsätta vara vänner, eftersom jag trodde att jag inte skulle kunna leva helt utan henne. 

Nu känns det inte så längre. Vi är inte fiender heller. Vi är ingenting alls. 

Då jag nu tänker efter, varför skulle jag ge min vänskap till den person som sårat mig mest? Orkar inte heller känna hat. Det bara förtär en människa. 

Lämnad, 35 (Man)

Se skilsmässan som en sorgeprocess

Jag hamnade i en situation där det kändes som jag var mamma både till en baby och en rebellisk tonåring som inte bidrog till hemmet utan bara kom hem för att äta. Så till sist bad jag sambon att flytta ut.

Idag är det lättare, jag och exet kommer överens och har gjort upp tydliga regler. Vi talar aldrig illa om den andra inför barnet och undviker att gräla då barnet hör. 

Jag hade enorm hjälp av att delta i Barnavårdsföreningens föräldrakurs för skilda. Kursen byggde på Bruce Fischers böcker och trappstegsmetod för skilsmässa. 

Jag fick insikten att en skilsmässa kan liknas vid ett dödsfall och att man behöver bearbeta sorgen. Detta hjälpte mig enormt och gav mig kraften att se det goda i situationen. 

Sakteligen helade jag mitt brustna hjärta och fann glädje i att bygga upp ett fint team med mitt barn.

Känner mig i dag hoppfull inför framtiden och att mitt livs man finns där ute bara jag vågar lita på att också ett hjärta med ärr kan älska fullt ut.

Sinkkumamma 40