Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Här uppmättes Europas högsta temperatur någonsin: Extrem hetta, bränder och ökenspridning hotar Sicilien

En simstrand nära staden Catania på Sicilien som skadats av terrängbrand.
Bildtext En badstrand nära staden Catania som brandhärjats.

Sommaren har i Italien, liksom i stora delar av södra Europa, präglats av extrem hetta och bränder. I Syrakusa på Sicilien uppmättes i augusti rekordtemperaturen 48,8 grader.

Temperaturen är den högsta som någonsin uppmäts i Europa.

Samtidigt pågår en ökenspridning i området. Orsakerna är fler än hettan.

Antonio Drago som arbetar med att övervaka jordbruket på regionkontoret på Sicilien har haft fullt upp under sommaren.

– Den värsta hettan verkar vara över och vi har visserligen fortfarande höga temperaturer, men på en nivå som är mer normal för oss. 

Drago beskriver dock hur det varit en svår sommar. 

– Det som skiljer den här sommaren från tidigare somrar är att de extremt höga temperaturerna höll i sig över en längre tid, inte bara ett par, tre dagar som vi är vana vid.

Värst drabbat är dock jordbruket, som lidit de största skadorna, på grund av torkan.

– Det har varit stora svängningar mellan extrema temperaturer, både hetta och kyla under året, vilket slagit hårt mot grönsaksodlingar, torkad frukt och citrusfrukter. Även olivodlingarna har drabbats. Och det ser ut att bli mindre tomater än vanligt, säger Drago och tillägger:

– Det gäller framför allt i områden där det råder det brist på vatten

Men de ekonomiska förlusterna har man ännu inte hunnit räkna på. 

Bränder det andra extrema fenomenet

Det andra extrema fenomen som kännetecknat sommaren är de många och utbredda bränderna. Enligt Drago har bränderna berört 70 procent av de 391 kommunerna på Sicilien.

– Tyvärr beror det delvis på mänskliga faktorer, både avsiktliga och icke avsiktliga. Men sedan har vi även klimatförändringarna som naturligtvis spelar en stor roll. 

Med samlade krafter har man försökt hålla bränderna under kontroll. Brandkåren, civilskyddet, skogsvaktare och många frivilliga har hjälpt till i insatserna. 

– Problemet har varit på nätterna, då bränderna spridits mycket eftersom flygplanen som bidrar till släckningsarbetet bara kan flyga på dagtid, säger Drago.

Han tillägger:

– Allra svårast har det varit att nå de mest otillgängliga områdena. 

Som tur var dog ingen människa på grund av bränderna på Sicilien den här sommaren. Några personer evakuerades dock som en säkerhetsåtgärd. 

Under extremhetta söker människor skydd inne. 

– De flesta försöker göra det de måste göra på morgonen, men sedan håller man sig inne. De som har luftkonditionering kan använda det, de som har kalla utrymmen såsom vinkällare har tillbringat tid där, säger Drago.

Sicilien måste lära sig hantera extremhetta och ökenspridning

I framtiden handlar det om att förbereda sig för att det blir allt vanligare med extrema väderfenomen.

– Siciliens geografiska position i Medelhavet gör att ön är extra utsatt och vi måste vara utrustade och förberedda för att hantera de här extrema väderfenomenen som blivit allt vanligare de senaste tjugo åren, säger Drago. 

Vy över ett stort område med odlade fält och träddungar som omger några hus på Sicilien.
Bildtext Torkan tär på lantbrukssektorn på Sicilien.

Men det är inte enbart vädersvängningar som Sicilien ska hantera. Risken för ökenspridning är också överhängande.

– Risken för ökenspridning hör ihop med vegetationen. Om den brinner eller dör ut på grund av torka så finns det inte längre något som skyddar marken från hårda skyfall, säger Drago och fortsätter: 

– Det blir en ond cirkel som i längden gör jorden steril och obrukbar.

Andra faktorer som spelar in är urbanisering och den ökade spridningen av bebyggelse på bekostnad av naturlig vegetation. 

– Ytterligare en faktor är överutnyttjande av grundvatten. När man gräver efter vatten finns alltid risken i Medelhavsområdet att det tränger in saltvatten. 

– Vi måste bli bättre på att ta tillvara regnvattnet i större utsträckning, säger Drago och berättar att det konstrueras stora sjöar som ska samla vatten under vinterperioden, vilket sedan ska användas till bevattning i jordbruket - en stor vattenslukare. 

Än så länge har inga jordbruksprodukter slagits ut på grund av klimatförändringarna. Tvärtom har förutsättningarna för att odla exempelvis avokado och mango ökat. 

– Men på sikt är den största utmaningen att bromsa de här extrema vädersvängningarna genom att gå ifrån fossila bränslen inom jordbruket till förnybara. Vi måste utnyttja solenergi mer och ta tillvara regnvattnet bättre, säger Drago.

Diskussion om artikeln