Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Skam kan driva dig till överdrivet ansvarstagande, överpresterande eller till att du gör dig osynlig – djupt liggande skam styr många människors liv

Nainen rannalla keltaisessa toppatakissa katselee kohti horisonttia.

Skam, som ofta hör ihop med känslan av att inte duga, får många att må dåligt. Du kan styras av skammen livet igenom om du inte tar itu med den.

Många människors liv styrs av skam. Man skäms över sig själv och sina tankar, känslor och prestationer. Det finns ändå tecken på att skamkulturen håller på att luckars upp, säger Miia Moisio som är präst och terapeut. Det här skriver Yle Uutiset i sin artikel, Häpeä voi ajaa ylivastuullisuuteen, suorittamiseen tai näkymättömyyteen turvautumiseen – syvällä lymyilevä häpeä ohjailee monien elämää.

Överdrivet ansvar, strävan efter perfektionism, jämförelse med andra, att hela tiden fixa sin kropp, att göra sig så osynlig som möjligt …

På det här sätten påverkar en djupt rotad skam tillvaron enligt Miia Moisio.

– Skammen har en stor andel i vårt psykiska illamående, säger hon.

Den djupt liggande känslan av skam bottnar i en känsla av att vara värdelös. Någonstans djupt innuti finns det en övertygelse om att vara felaktig, oduglig, sämre än andra och otillräcklig.

Moisio möter skammen i sina klientkontakter.

– Jag stöter dagligen på att skammen bor i någons sinne.

Miia Moisio arbetar som schematerapeut. Schematerapi är en terapiform som har tagit inflytande från kognitiv beteendeterapi. Hon ordnar också kurser och föreläsningar. Hon är dessutom utbildad teolog och själavård är hennes specialområde.

Upplevelsen av den egna värdelösheten uppstår vanligen redan i barndomen eller ungdomen

 I lämplig mängd är skammen såklart en nyttig känsla vars uppgift är att hindra oss från att exempelvis skada andra. Men en stark och djupt rotad skam för ingenting gott med sig.

Att sträva efter perfektion leder ofta till utmattning, ångest eller depression. Människan kan sträva mot sitt idealjag också genom hård träning, ett fixat hem, genom att studera eller jobba som en galning, men ändå känna att hen inte duger.

“Perfektion går överstyr när man hela tiden presterar och det aldrig blir färdigt. Vi som strävar efter att bestiga perfektionens berg är många”, skriver Miia Moisio i sin bok Häpeästä valoon (Otava 2021).

Enligt Moisio härrör sig tron på att vara värdelös från barndomen eller upplevelser i ungdomen, men känslan av att vara värdelös kan också uppstå i ett destruktivt parförhållande.

Nuori henkilö katsoo auringonlaskua.
Bildtext Upplevelsen av den egna värdelösheten uppstår vanligen redan i barndomen eller ungdomen. Bild: Henrietta Hassinen/Yle

Moisio lyfter också fram skolmobbning som kan ge upphov till väldigt skadliga upplevelser av utanförskap och känslan av att vara felaktig.

– Skolmobbningen lämnar väldigt djupa och långvariga sår. Det skulle verkligen vara viktigt att få bort mobbningen från skolvärlden och från de sociala medierna. Det finns så många sårbara barn och unga.

Nu ifrågasätts gamla normer 

Miia Moisio tycker sig se positiva tecken på att vår skamkultur håller på att brytas ner.

Vår nutid präglas av att man starkt ifrågasätter gamla normer.

Det är okej att känna sig stolt när man lyckas eller att öppet tala om olika känslor. Också tabun som hänför sig till sexualitet och skam lättas upp när man modigt börjat prata om dem.

– Det känns som de sociala medierna är toleransens, intoleransens, skammens och skamlöshetens arena.

― Miia Moisio

Över de sociala mediernas inlägg svävar mycket skam, enligt Miia Moisio. Där slänger man kommentarer omkring sig som man skulle kasta sand på varandra i sandlådan. Motsättningarna är djupa.

– Det känns som de sociala medierna är toleransens, intoleransens, skammens och skamlöshetens arena.

Miia Moisio tror ändå att den här sandlådeleken i sociala medier, trots allt det tråkiga den för med sig, också kan föra med sig någonting bra: kanske vi blir av med den onödiga skammen.

Anonyymi nainen istuu penkillä
Bildtext Det känns som de sociala medierna är toleransens, intoleransens, skammens och skamlöshetens arena, funderar Miia Moisio. Bild: Antti Kolppo/Yle

Särskilt yngre generationer verkar inte enligt Moisio bära med sig en så tung skambörda som tidigare generationer i vars uppfostran det ingått skam och bestraffningar. Generation för generation bryter man sakta ner den tunga skammen.

Å andra sidan förekommer det också skamlöshet i vår nutid: fräckhet och att man har rätt att göra saker utan att bry sig om andra människor.

– Är det kanske så att vi behöver gå från en ytterlighet till en annan innan vi hittar den gyllene medelvägen? funderar Moisio.

Vi mår fruktansvärt dåligt när skamknappen är tryckt i botten

Hur kan den enskilda människan överleva sin skam?

När någon händelse aktiverar känslan av skam är känslan så fruktansvärd att vi inte kan missa den. Miia Moisio talar om skamknappen.

– Skamknappen går i botten när någonting om dig avslöjas som du inte vill att andra skall veta. Eller om du har gjort någonting som du efteråt inte kan reparera och du förlorar ansiktet i den stunden.

 Det som hjälper i det mest akuta läget av skamupplevelse är sig i att vara närvarande i nuet. Enligt Miia Moisio är det effektivaste sättet att andas. Det parasympatiska nervsystemet lugnar kroppen.

– Det kan ha en lugnande effekt om du andas in och andas ut en lång andning genom munnen och upprepa det flera gånger.

När skamknappen är tryckt i botten hjälper vilken metod som helst som stärker känslan av närvaro i nuet.

― Miia Moisio

Man kan lära sig nya tankemodeller som är fria från skam

Miia Moisio
Bildtext Man kan motverka skam genom självmedkänsla, säger Miia Moisio som är både präst och terapeut. Bild: Arto Wiikari.

Enligt Miia Moisio kan man komma bort från den djupa skammen och de tankemodeller som är förknippade med den. Ibland tar det lång tid och det behövs professionell hjälp.

– Skammens motsats är självmedkänsla. Att godkänna sig själv, stå på sin egen sida och att vara barmhärtig mot sig själv, säger Miia Moisio.

En av de viktigaste sakerna i att komma bort från skammen är att vara lyhörd för sina egna känslor och godkänna dem.

– Den inre rösten kan vara väldigt sträng, fördömande och krävande. En sådan röst förstärker känslan av att vara dålig.

― Miia Moisio

På samma sätt som med känslor är det bra att lära sig att värdesätta sina egna behov. Den djupt liggande skammen påverkar hur vår inre röst låter. Det är bra att bli medveten om tonfallet i sin inre röst och försöka förändra den.

– Den inre rösten kan vara väldigt sträng, fördömande och krävande. En sådan röst förstärker känslan av att vara dålig.

Miia Moisio tycker att det är viktigt att vi bekantar oss med vår egen skamhistoria. Det kan vara så att andra människor, exempelvis våra föräldrar inte har planterat skammen hos oss medvetet.

Det finns saker som är väldigt svåra att förlåta andra människor för, men enligt Moisio hjälper förlåtandet oss att gå vidare.

Hon tycker att det är viktig att vi är medvetna om att vi själva måste ta itu med att reparerar vår skamkänsla.

Miia Moisio berättar att hon själv arbetat med sin djupa skam i många år. Att blir fri från skammen är enligt henne som att skala en lök, lager för lager.

– Att bli frisk från skammen är att bli synlig, säger Miia Moisio.

Artikeln är en översättning av, Häpeä voi ajaa ylivastuullisuuteen, suorittamiseen tai näkymättömyyteen turvautumiseen – syvällä lymyilevä häpeä ohjailee monien elämää, skriven av Elisa Kallunki på Yle Uutiset. Översättningen är gjord av Charlotte Lindroos.