Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Är Kina Afghanistans räddning då väst stängt biståndskranen? Afghanistankännare: "Kina är inte en biståndsgivare i den traditionella bemärkelsen"

Uppdaterad 30.08.2021 17:23.
Närbild på en vallmoknopp på en vallmoodling med en jordbrukare i bakgrunden.
Bildtext Opiumproduktionen i Afghanistan är en viktigt inkomstkälla för talibanerna. En talesperson för talibanerna säger att man ändå tänker sätta stopp för vallmoodlingarna efter att en ny regering har installerats.

Talibanrörelsen tros förfoga över en hel del pengar, som bland annat kommer från privata donationer och opiumproduktion. Men extremistgruppens resurser uppskattas inte komma i närheten av de många miljarder i utvecklingsbistånd som Afghanistan förlorar i och med att väst stängt sin biståndskran. Talibanerna måste nu se sig om efter nya inkomstkällor, och ett håll de kan tänkas snegla åt är Kinas.

Den förra regeringen i Afghanistan var väldigt beroende av västerländskt utvecklingsbistånd, som uppskattas ha utgjort 70 till 80 procent av statens årsbudget på omkring 11 miljarder dollar.

Sannolikheten att Afghanistan kommer att få lika stora summor i bistånd från väst igen är nästan lika med noll, konstaterar Afghanistankännaren Anders Fänge, tidigare landschef för Svenska Afghanistankommittén.

Biståndet från väst väntas hädanefter i huvudsak handla om humanitärt bistånd och inte utvecklingsbistånd, eftersom talibanerna inte kommer åt humanitärt bistånd lika lätt.

– Syftet med det humanitära biståndet är att rädda liv och det går oftast genom enskilda organisationer och FN, säger Fänge.

Afghanistankännaren Anders Fänge
Bildtext Anders Fänge har lång erfarenhet av Afghanistan, främst som landchef för Svenska Afghanistankommittén, men också som journalist och anställd av FN.

Det finns ändå en liten möjlighet för fortsatt utvecklingsbistånd, men det beror väldigt mycket på hurudan regering talibanerna väljer att bilda.

- Blir det en bredare och mera tolerant regering så finns det en möjlighet att västländer öppnar upp igen för utvecklingsbistånd till Afghanistan, tror Fänge.

Talibanernas inkomstkällor

Talibanernas nuvarande inkomster består delvis av donationer och stöd från islamistiska grupper i arabländerna kring Persiska viken.

Länder där det finns stöd för talibanerna är till exempel Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Pakistan.

– Talibanerna har definitivt fått vapen från den pakistanska militären och sannolikt också pengar, säger Fänge.

En annan viktig inkomstkälla för talibanerna är de skatter som de uppbär i Afghanistan, och antagligen kommer att göra i en större utsträckning då de nu fått kontroll över nästan hela landet.

– De uppbär en islamisk skatt som heter "ushr", vilket är en tioprocentig skatt på allting som produceras, transporteras och säljs i butiker och så vidare.

Opium en annan viktig inkomstkälla

En annan betydande inkomstkälla för talibanerna är landets opiumodlingar.

Afghanistan står för över 80 procent av världens opiumproduktion, och en stor del av odlingarna finns i de sedan länge talibankontrollerade södra delarna av landet.

Närbild på två händer som håller i ett verktyg och en öppnad vallmoknopp.
Bildtext Vallmoknoppen innehåller råopium som används för att framställa olika beroendeframkallande droger, som till exempel heroin.

Talibanerna tros göra stora pengar på drogproduktionen men de uppskattade siffrorna varierar kraftigt, och bör tas med en nypa salt, konstaterar Fänge.

– Det finns en hel del propaganda från både USA och den tidigare afghanska regeringen bakom talibanernas uppskattade inkomster från opiumtillverkningen.

Enligt FN uppbär talibanerna samma tioprocentiga skatt på opiumodlingar som andra jordbruksprodukter, men det finns förmodligen vissa talibanledare nere i södra Afghanistan som individuellt skaffat sig stora inkomster från narkotikaproduktionen och handeln, säger Fänge.

Två jordbrukare som utvinner opium från vallmoknoppar på ett fält av vallmo.
Bildtext Att sätta stopp för de lukrativa vallmoodlingarna i Afghanistan är ingen lätt politisk uppgift eftersom hundratusentals fattiga jordbrukare försörjer sig på dem.

Gränsövergångar och naturtillgångar

En ny inkomstkälla som talibanerna väntas göra stora pengar på nu då de har makten i Afghanistan är landets gränsövergångar, som de kontrollerar.

– I takt med att handeln börjar komma igång igen så kommer de att få in ordentliga tullinkomster på det, säger Anders Fänge.

En annan stor potentiell inkomstkälla för talibanerna är Afghanistans outnyttjade enorma naturtillgångar.

Här kommer bland annat Kina in i bilden, som visat vilja att hållas på god fot med talibanerna sedan statskuppen.

– Kina har visat stort intresse för de outnyttjade mineraltillgångar som finns i Afghanistan. Det går ihop med det enorma handels- och infrastrukturprojekt "Belt and Road Initiative" (också kallat "den nya Sidenvägen") som Kina håller på att utveckla, säger Fänge.

Att det finns så mycket outnyttjade naturtillgångar i Afghanistan beror delvis på att det krävs en hel del investeringar i landets infrastruktur för att komma åt dem, och delvis på att landet präglats av krig och oroligheter de senaste 40 åren.

Enligt Fänge består den nuvarande gruvverksamheten i Afghanistan främst om talibaners och privata gängs illegala brytning av ädelstenar och halvädelstenar, som sedan smugglas ut till Pakistan där de säljs på svarta marknaden.

En stor mörkgrå sten med glimrande kopparröd färg i mitten och ett ljust streck..
Bildtext Afghanistans naturtillgångar består bland annat av koppar, järn, kobolt, olja och sällsynta jordartsmetaller som till exempel litium.

Kina kommer inte att fylla biståndshålet

Kina förhandlade för några år sedan med Afghanistan om ett stort kontrakt gällande kopparfyndigheter söder om Kabul, men drog sig sedan ur på grund av oroligheter i landet och attacker mot personal.

För Kina är stabilitet mycket viktigt, och eftersom Afghanistan just nu befinner sig i kaos så kommer Kina nog inte att vilja investera i landet förrän kanske om några år, säger Fänge.

– Det kinesiska engagemanget kan möjligtvis hjälpa på lång sikt, men då talar vi om tre, fyra fem, sex år.

Det här betyder att Kina troligen inte kommer att fylla det hål som uteblivet västerländskt bistånd lämnar efter sig.

Vad händer nu?

Resultatet av att största delen av västvärldens utvecklingsbistånd till Afghanistan nu stoppats kommer att ge förödande konsekvenser, säger Fänge.

– På kort sikt kommer det att leda till en humanitär katastrof. Sju miljoner barns skolor kommer att stänga och 200 000 lärare kommer att bli arbetslösa.

Landets sjuk- och hälsovård, med sina omkring 70 000 anställda, kommer att gå samma öde till mötes. Det här är en enorm förlust för afghanerna, konstaterar Fänge.

– Afghanistans sjukvårdssystem som byggts upp under de senaste 20 åren saknar motstycke i landets historia.

Nu kommer det att kollapsa, samtidigt som landet kämpar med torka, en tredje coronavirusvåg och en nedåtgående ekonomi.

Vad händer med Afghanistan då det västerländska biståndet försvinner?
Vad händer med Afghanistan då det västerländska biståndet försvinner? - Spela upp på Arenan