Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

EU-länderna har inte kunnat enas om snabbinsatsstyrkorna – därför kunde de inte sättas in på flygfältet i Kabul

Uppdaterad 30.08.2021 10:52.
Amerikanska soldater i Afghanistan 2004
Bildtext Den internationella krishanteringsoperationen i Afghanistan har letts av Nato. EU-landet Finland har varken kunnat ta del av beslutsfattandet eller den strategiska planeringen, konstaterar säkerhetsexperten Teija Tiilikainen.

Under den kommande veckan samlas både EU:s inrikesministrar och försvarsministrarna. På både mötena kommer EU:s agerande under Afghanistan-krisen att vara på agendan. Många hoppas att diskussionen om vad snabbinsatsstyrkorna ska göra tar fart igen.

Under riksdagsdebatten för en dryg vecka sedan då riksdagens gav grönt ljus för att skicka en skyddstrupp till flygfältet i Kabul var det många riksdagsledamöter som frågade sig var EU:s snabbinsatsstyrkor är då de behövs. Det var bråttom. Det så kallade tidsfönstret var öppet en vecka.

– Klockan tickar, konstaterade bland andra Jaana Pelkonen (Saml).

Nu har klockan slutat att ticka för Finlands del. Afghanistan-operationen är över. Men diskussionen fortsätter. Bland andra president Sauli Niinistö har efterlyst större muskler för EU.

President Sauli Niinistö står framför Finlands ovh EU:s flaggor i Utrikesministeriets aula.f
Bildtext President Sauli Niinistö har länge lyft fram att Europa har förlorat positioner i förhållande till andra maktcentra. 

"Snabbinsatsstyrkorna grundades ursprungligen för krishanteringsoperationer i Afrika"

Många hoppas nu att diskussionen om snabbinsatsstyrkorna ska ta fart igen. En av dem är Teija Tiilikainen som är chef för europeiska centret för hybridhot.

Problemet med snabbinsatsstyrkorna är att EU-länderna inte är överens om vad de ska göra, konstaterar Teija Tiilikainen. De här trupperna grundades ursprungligen för att ta ansvar för krishanteringsoperationer i Afrika.

Men den säkerhetspolitiska omgivningen är i dag väldigt annorlunda än vad den var i början av 2000-talet.

Finland och Sverige gick med i brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) för fyra år sedan. Insatsstyrkan som leds av Storbritannien skulle göra det militära samarbetet snabbare och smidigare i krissituationer. Men problemen är de samma här.

Det är ett nyare koncept, men problemen är de samma, konstaterar Teija Tiilikainen.

Teija Tiilikainen, chef för Utrikespolitiska institutet
Bildtext Problemet med snabbinsatsstyrkorna är att EU-länderna inte är överens om vad de ska göra, konstaterar Teija Tiilikainen som är chef för europeiska centret för hybridhot. De här trupperna grundades ursprungligen för krishanteringsoperationer i Afrika.

"Tyskland och Frankrike tänker väldigt olika om operationer utanför landets gränser"

Medlemsländerna måste komma överens om spelreglerna. Det är helt enkelt svårt att komma överens ovanför den nationella nivån.

– Vi har olika kulturer i de europeiska länder, säger Tiilikainen. Det finns också stora skillnader mellan Tyskland och Frankrike som är väldigt olika när det gäller intresset för operationer utanför det egna landet.

Tysklands historia gör att tyskarna är försiktiga. Läget blir inte bättre av att både Tyskland och Frankrike har val framför sig.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer att avgå och Frankrike går till presidentval under våren då landet också är ordförandeland för EU.

Emmanuel Macron och Angela Merkel tittar på varandra under en presskonferens i Berlin.
Bildtext Förbundskansler Angela Merkel i Tyskland är på väg ut och Frankrike går till presidentval i vår.

"Stormakterna förväntar sig att EU är närvarande i stora kriser"

Problemen i Afghanistan kom överraskande för beslutsfattarna. Den akuta krisen var oväntad och uppstod på kort varsel.

President Sauli Niinistö varnade under ambassadörsdagarna förra veckan för att EU har visat svaghet i Afghanistan. Niinistö har länge lyft fram att Europa har förlorat positioner i förhållande till andra maktcentra.

I Yles Morgonettan på lördag upprepade president Niinistö att det är viktigt för Finland att EU visar sig starkt.

Teija Tiilikainen håller med om att vi har orsak till oro.

Stormakternas roll i den internationella politiken har blivit viktigare, konstaterar Tiilikainen. Den här omgivningen är inte lätt för EU som ursprungligen inte är en stormakt. Det är svårt för EU att hitta sin roll.

Om EU vill hävda sina intressen så måste unionen se till att den är med där besluten fattas.

– De andra stormakterna förväntar sig att EU är närvarande i kriser som Afghanistan-krisen, säger Tiilikainen.

Finsk fredsbevarare i Kabul
Bildtext Finländska soldater deltog i den Nato-ledda Afghanistan-operationen i tjugo år. Nu är diskussionen i gång om EU behöver större muskler.

"Finland har stått utanför beslutsfattandet i Afghanistan"

Krishanteringsoperationen i Afghanistan var Nato-ledd så EU:s roll var av naturliga skäl mindre.

För att EU ska kunna göra sin röst hörd krävs att de stora länderna i Europa är överens, konstaterar Tiilikainen.

– Finland har lättare att få sin röst hörd i EU-operationer än i Nato-operationer. I europeiska operationer är Finland med och fattar beslut som fullvärdig EU-medlem, säger Tiilikainen. Vi är också med i den strategiska planeringen.

Även om samarbetet mellan Finland och Nato är tätt så kan Finland inte delta vare sig i beslutsfattande eller i den strategiska planeringen då det gäller Nato-operationer.

Vad gäller specifikt insatserna i Afghanistan konstaterar Tiilikainen att det har varit en lång och mycket omfattande operation. Det skulle knappast ha haft någon betydelse om Finland skulle ha varit Nato-medlem.

Jag ser inte så stor skillnad, sammanfattar Teija Tiilikainen. När det gäller mindre operationer är skillnaden mera konkret.