Förbannelsen bruten – i nionde raka finalen kom äntligen första guldet för Erik Back: "Otrolig tur att jag inte slutade"

Helt sjukt. Helt sjukt bra. Där Erik Backs första ord efter att ha erövrat det han jagat i snart ett årtionde. HIFK-löparen vann sitt första FM-guld – och nu är siktet på pappas familjerekord.

4-4-5-6-4-3-4-6.

En i sig imponerande rad, men ändå full av besvikelser. Det gäller Erik Backs placeringar i de åtta senaste finalerna på 400 meter i Kalevaspelen. Snart ett decennium i nationseliten – bara en medalj, och aldrig några guld.

Nu kom det.

– Helt sjukt. Helt sjukt bra. Jag har verkligen jagat det här. Vi pratade med pappa under uppvärmningen att det nog knappast finns många som har nio finaler utan segrar på 400 meter. Det skulle varit deppigt att igen missa guldet. Det skulle känts så onödigt, säger en utpumpad Back till Yle Sporten.

"Tur att jag inte slutade"

Back ligger kvar på banan ett bra tag innan han är kapabel att prata. Mjölksyran pumpar i kroppen – och uppe i skallen hinner han begrunda vad han gjort.

Förra året var han fem före att lägga av. Han hade avslutat studierna och skulle börja ett heltidsjobb. Men istället för att bromsa honom har den nya vardagen gett honom en knuff framåt.

– Det är som att studera, kanske till och med lättare i och med att jag jobbar på distans. Det funkar mycket bra för mig, säger 27-åringen.

– Jag funderade i går att nu är det en otrolig tur att jag inte slutade. Det skulle känts grymt bittert resten av livet.

Back vann med tiden 47,63 och besegrade tvåan Viljami Kaasalainen med 0,18 sekunder. Han avgjorde med ett urstarkt upplopp.

– Det här var första gången jag gick in i en final med en känsla att jag tar det, inte bara att jag har en chans. I dag kände jag hela tiden att det är mitt lopp. Det kändes nytt. Ovanligt.

Jag hann börja tänka vad som riktigt felas med mig

Erik Back

Back säger halvt på skämt att han funderat om det ligger en förbannelse över honom i FM-sammanhang. Nu fick han inspiration av Nina Chydenius, som tog sitt första FM-guld i går.

– Jag hann börja tänka vad som riktigt felas med mig. Jag brukar inte orka andra dagen. Kanske jag vägt för mycket, jag har så stora muskler, säger Back och skrattar.

– Jag har blivit lite lättare den här sommaren, så kanske jag inte samlade på mig syra på samma sätt.

Nya spikskorna ger skjuts framåt

Back har förbättrat sitt personliga rekord med 0,28 sekunder denna säsong till 47,36. Just nu har han inga tankar på att sluta.

– Om jag i något skede får mer ansvar på jobbet och helt enkelt inte hinner träna, så blir det ett naturligt slut på karriären. Men det motiverar att springa såna här tider. Och helst ännu bättre, säger Back och plockar upp sin ena spiksko i handen.

– Jag vet inte exakt hur mycket dom här hjälper, men det känns motiverande att få springa en hel säsong med dom här och se hur hårt det kan gå undan.

En ny spikskosteknik har varit ett stort samtalsämne inom friidrotten i år och flera idrottare har vittnat om skjutsen den förbättrade teknologin ger.

– För mig är största nyttan att jag kan löpa samma fart under de första 200 metrarna utan att jobba lika mycket som tidigare. Det leder till att jag inte styvnar på upploppet, konstaterar Back.

Erik Back är nu den andra i familjen att vinna FM-guld på 400 meter. Farfar Rolf Back vann fyra guld på 1950-talet. Pappa Tomas placerade sig som högst sjua, men har fortfarande familjerekordet på 46,74 från 1988.

– Det känns som jag börjar vara ganska nära. Det kan nog hända att det smäller nästa veckoslut i Stockholm, säger Back och syftar på Sverigekampen.

Första medaljen för Filiph Johansson

Trea i finalen var Gamlakarleby IF:s Filiph Johansson, som öppnade sitt medaljkonto i Kalevaspelen. På slutrakan passerade Johansson bland annat IF Sibbo-Vargarnas Eljas Aalto, som länge låg på medaljplats men kroknade och slutade femma. Borgå Akilles Benjamin Stendahl korsade mållinjen som sjua.

Johanssons bronstid var 48,29, då han tidigare i sommar förbättrat sitt personliga rekord med tre tiondelar till 47,59.

– Tiden var dålig, jag startade för fort och kunde ha sprungit mycket hårdare. Men nog känner jag mest glädje, jag har kämpat länge för att få den här medaljen. Äntligen, säger Johansson.

På damernas 400 meter sprang hela toppsextetten nya personliga rekord. Mette Baas vann med 52,74 – den snabbaste tiden i Finland på över tio år. Silvret gick till HIFK:s häcklöpare Viivi Lehikoinen (52,99) och bronset till Milja Thureson (53,26).

Vasa IS Jeanine Nygård kapade ett par tiondelar från sitt personbästa till 54,42 och slutade femma. Sjua kom Hangö IK:s Jonna Berghem och åtta Esbo IF:s Ella Räsänen.