Hoppa till huvudinnehåll

Eerika är blind och ska bli jurist

Det finns ungefär 55 000 synskadade i Finland och kring tjugo procent av dem är blinda.

Tjugoåriga Eerika Toivola är en av dem.

Toivola som kommer från Lahtistrakten, har just inlett sina studier i juridik vid Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa, där den tvåspråkiga utbildningen finns.

Redan som barn intresserade jag mig för rättvisa. Intresset för juridik växte hela tiden och nu ser jag fram emot att fördjupa mig i ämnet och lära mig hur det fungerar i praktiken.

― Eerika Toivola

Litteraturen till inträdesförhöret i juridik bestod av tre böcker som fanns i tryckt och elektronisk version.

Det funkade inte för Eerika som istället vände sig till Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängliga format, exempelvis talböcker och punktskriftsböcker, tillsammans med bibliotek och förlag.

På sitt tangentbord med punktskrift kan Eerika söka upp och göra det som behövs. Det är hennes viktigaste studieverktyg.

Man trycker inte upp lagböcker med punktskrift eftersom punktskrift kräver större utrymme än vanlig text. Lagböckerna skulle bli så tjocka och tunga att det rent praktisk vore svårt att använda dem.

― Eerika Toivola

Marcus Norrgård är professor i juridik vid Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa.

Han har aldrig tidigare haft en blind studerande men betonar att Eerika deltar i undervisningen på samma villkor som alla andra.

En av utmaningarna i Eerikas studier är att allt material inte alltid finns till hands i punktskrift.

Om undervisningsmaterialet är bildbaserat behövs hjälp av någon som kan berätta vad bilderna föreställer.

Men juridik är på det sättet ett bra val eftersom största delen av materialet faktiskt finns i textform.

― Eerika Toivola

Tekniken möjliggör det mesta för Eerika även om hon är blind.

Till exempel så talar hennes telefon om för henne vilka funktioner hon trycker på och om hon fått något meddelande och så vidare.

Sysselsättningsgraden för personer med synnedsättning är lägre än bland den övriga arbetsföra befolkningen.

Av synskadade i arbetsför ålder har en fjärdedel heltidsarbete.

Under sexton procent av de synskadade är delvis sysselsatta, arbetslösa är drygt tre procent.

Ungefär tre procent av de synskadade är studerande.

Hälften av alla synskadade är pensionärer.

Källa: Näkövammarekisterin vuosikirja 2020

Av de blinda är 37 procent i arbetsför ålder.

Det finns inga exakta siffror på hur många av dem som arbetar men på de Synskadades förbund uppskattar man att cirka tusen blinda personer finns ute i arbetslivet.

Av studielivet förväntar sig Eerika att bli bättre bekant med de övriga studerandena och att kunna delta i olika evenemang och fester.

Jag har ännu inte lärt mig känna igen deras röster. Jag tror att man snabbare lär känna igen folk om man kan se deras ansikten, jag lär mig istället känna röster.

― Eerika Toivola

Till Eerikas hobbyer hör bland annat goalboll, en sport för synskadade idrottare.

Sporten utövas med en boll som har en plinga i sig, så att spelarna ska kunna höra var den är.

Hon har också spelat dragspel i tolv år vid ett musikinstitut, men nu är hennes lektioner på distans då hennes lärare bor i Lahtis.

- Jag kan spela Metsäkukkia för dig. Den kan jag bra.

― Eerika Toivola

Eerika vet om åtminstone ett par stycken blinda jurister i Finland.

Vad hon själv kommer att jobba med för frågor som jurist har hon ännu inte bestämt sig för.

Det klarnar nog. Jag vill också förbättra min svenska och det kan öppna nya upp nya vägar som jag just nu inte har kännedom om.

― Eerika Toivola

Text, foto och video: Anki Westergård. Fotot på lagboken: Arja Lento/YLE