“Också vi vanliga människor behöver någonstans att bo” – invånarna i Hangös hyreshus oroar sig för vad som händer om staden säljer deras hem
Människor med förlorad kreditvärdighet är ofta inte önskvärda som hyresgäster på den privata marknaden. Det vet Hangöbon Marjo Vahla av egen erfarenhet.
– Har man förlorat sin kreditvärdighet, så har man enligt vissa förlorat sitt värde som människa.
Det konstaterar Marjo Vahla, ensamförsörjare med två barn som ännu bor hemma. Hon bor på området kring Halmstadsgatan-Gentoftegatan-Narviksgatan, där staden äger några hyreshus.
Ett hyreshus, Sillen, är till salu, och det har också varit tal om att sälja två andra, Flundran och Simpan. Orsaken är Hangö hyreshus Ab:s dåliga ekonomi.
Rent generellt är också trycket på bostadsmarknaden i Hangö hårt. Det gör att utbudet både på den privata och på stadens marknad krympt.
Bostad A och O för en fungerande vardag
Vahla påminner ändå om att det är många som dras med betalningsanmärkningar.
– De beror inte alltid på slarv eller på att man försummat att betala sina räkningar, det kan finnas andra orsaker som leder till det.
Vahla försörjer sin familj genom att köra taxi. Ännu för ett år sedan bodde hon i småhus.
– Det var ju rena lyxen, men som för många så åt coronaåret upp inkomsterna och vi blev tvungna att flytta till en lokal med lägre hyra. Hade inte den här bostaden kommit tack vare en annullering, hade vi nog haft svårt att hitta något på den privata marknaden, funderar hon.
Hon tillägger att “för vanligt folk som kämpar på i vardagen” är det viktigt att ha ett tryggt boende till rimlig kostnad så man orkar jobba och har ett bra liv.
Hon trivs bra i Flundran.
Därför hoppas hon nu att staden hittar andra sätt att förbättra ekonomin i sitt aktiebolag Hangö hyreshus, än att sälja ut de sista husen på området som i folkmun kallas för gettot.
– Här är nära till allt, grannarna stör inte och bostaden är i bra skick. Som barn bodde jag i grannkvarteret, kanske är det därför det känns som att jag kommit hem.
Byggdes som bostäder åt folk som flyttade till Hangö efter jobb inom industrin
Området där Vahla bor i huset Flundran kallas ibland för gettot.
Det kommer från de sociala oroligheter som funnits där allt sedan det byggdes på 1970-talet för att svara på den arbetsrelaterade inflyttningen.
Samtidigt är det ett centralt beläget område nära Märsanskogen och här har många familjer haft sitt första hem.
En del av husen har byggts av arbetsgivaren som bostäder för sina anställda, medan andra varit i stadens ägo.
Finansierade med statliga medel
I dag äger staden tre hus på området: rivningshotade Sillen som nu är till försäljning samt Flundran och Simpan.
Alla tre hus är så kallade Arava-hus, alltså byggda med medel ur statens bostadsfond och stipulerade med vissa sociala villkor.
– Bland annat tar vi emot hyresgäster som har betalningsstörningar, berättar Petra Lindström, vd och disponent för stadens aktiebolag Hangö hyreshus.
Lite oväntat har nu det ändrade läget på bostadsmarknaden i Hangö gjort att efterfrågan på hyresbostäder ökat markant.
Det har i sin tur lett till att det öppnade sig en ny möjlighet för rivningsobjektet Sillen.
Trevåningshuset vid Narviksgatan är nu istället till salu och bolaget förhandlar med en eventuell köpare.
Under förra fullmäktigeperioden diskuterades också en försäljning av två andra hus med fisknamn, Flundran och Simpan, men beslutet sköts på framtiden.
Aravalagen tydlig i fråga om hyresgästernas status
Bolaget har redan anhållit av statskontoret om att befrias från Aravavillkoren ifall Sillen hittar en köpare.
Där ser Lindström inte att det blir problem, eftersom de sista invånarna i huset redan flyttat till andra bostäder.
Men i fråga om Flundran och Simpan kan det bli knepigare, för på kortare tid än ett år har efterfrågan på stadens hyresbostäder ökat markant.
– Skulle de här två husen säljas på privata marknaden, berör det cirka 60 hushåll, familjer och ensamboende, och just nu har staden endast cirka tio lägenheter att erbjuda.
Visserligen finns det ännu ingen uttalad plan på att sälja husen, även om stadsdirektör Denis Strandell säger att han vet att det finns intresse för husen.
– Vi har ju i Hangö tidigare inte haft bostadslösa, men skall vi ha det i framtiden, kontrar Lindström retoriskt.
Ekonomin måste fås på fötter för att undvika konkurs
Hangö hyreshus har länge tampats med ekonomiska problem. Problemen är flera, med det största är att staden under en lång tid haft för liten beläggning i sina fastigheter.
Andra problem är svagt kassaflöde och stora renoveringsskulder. Bolaget har ändå under årens lopp med hjälp av olika åtgärder försökt vända ekonomin. År 2018 inleddes en frivillig skuldsanering. Men enligt stadsdirektören är det här inte tillräckligt.
– Vi diskuterar inte nu försäljningen av vissa explicita objekt, utan det måste sättas i lite större perspektiv.
Han ser att bolagets viktigaste uppgift nu är bli livskraftigt så att det i framtiden tryggar utbudet på hyresbostäder.
Går det i konkurs förlorar staden alla sina bostäder. Då är läget värre än om man av nöden säljer några fastigheter för att trygga merparten.
Då den nya stadsstyrelsen hade sitt första möte i mitten av augusti, dök bolagets ekonomi upp i samband med ärendet om Hangö hyreshus bolagsstämma.
Vd Petra Lindström ser att hon eller bolagets politiskt tillsatta styrelse gärna hade inkluderats.
Strandell ser att det är hans plikt att informera stadsstyrelsen i egenskap av stadens koncernledning om det ekonomiska ansvar den bär.
Svaren ger sig med tiden
På frågan om huruvida just Aravabelånade fastigheter som Simpan och Flundran är de som är bäst lämpade att säljas, säger stadsdirektören att det är en sak som de utredningar, vilka redan startats, får visa.
– Jag har inget svar på det nu, men det kommer att bli en del av helhetslösningen, säger han.
Planen är nu att anlita en konsult som kan väga olika alternativ mot varandra, som i sista hand stadsstyrelsen och fullmäktige får ta del av.
Strandell säger också att den sociala aspekten är en delorsak till att ekonomin lidit.
– Ett aktiebolag måste skötas som ett sådant.
Vart ska de som har svårt att få en bostad på den privata marknaden ta vägen om man säljer nuvarande hyresbostäder?
– Det är också en sak som staden måste ta ställning till ifall det blir verklighet.
Grannhusen har privatiserats
På området finns förutom stadens fastigheter flera hus byggda i samma stil. Två av dem, Pillret och Kapseln, har byggts av ett företag som bostäder för anställda.
År 2018 såldes de husen till investeringsbolaget Havsudden från Helsingfors. Bolaget har rustat upp husen både utvändigt och invändigt och även snyggat upp gårdarna och parkeringsplatserna.
En del av bostäderna har sålts medan andra fortfarande är hyresbostäder. Det är därför inte osökt att tänka att det är just det bolaget som kunde vara intresserad av Flundran och Simpan, ifall staden beslutar att sälja dem.
– Ifall de kommer till försäljning är vi givetvis intresserade av att förhandla. Men mer än det kan jag inte säga just nu, säger Zacharias Nyberg, Havsuddens vd.
Han säger dock att han tycker området har stor potential och att det finns massor av saker man kunde göra på området.
Bland annat ser han möjlighet till mer miljövänliga och energieffektiva lösningar.
Av dem som bodde i husen när de bytte ägare bor fortfarande många kvar och en del har också köpt sina lägenheter.
Som privat aktör kan bolaget inte agera på samma villkor som till exempel staden, men Nyberg säger att de månar om sina hyresgäster och verkar på lång sikt.
– Jag har själv träffat varenda en av våra hyresgäster och köpare personligen.
Hyresgäst: "Det måste finnas bostäder åt oss vanliga dödliga"
Sista ordet går till hyresgästen i Flundran, Hangöbon Marjo Vahla, i form av en hälsning till stadens beslutsfattare.
– Nu talar jag enbart för egen del, men det måste finnas bra bostäder till rimliga priser för oss vanliga dödliga som trots allt kämpar på för att få vardagen att gå runt. Nu när det byggs så mycket nytt till ganska höga priser, önskar jag att man kommer i håg att bygga också för oss med lägre inkomster.
