Expert om välfärdsområdesvalet: "Det kan behövas partiöverskridande samarbete på små orter för att ens få in en representant"

I januari 2022 är det dags för ett helt nytt val i Finland, nämligen välfärdsområdesvalet. Efter 16 år av armbrytning kring vårdreformen har det blivit dags att konkretisera planerna. Nu ska den första omgången beslutsfattare väljas till de nya posterna.

Utgångsläget för politikerna är ändå olika beroende på om man är från en stor eller liten ort.

- Det finns ingen kommunkvotering och det finns inga valkretsar som bygger på geografiska områden. Som väljare, oberoende om du bor i Åbo eller Kimitoön, kan du alltså rösta på precis vilken kandidat som helst i välfärdsområdesvalet, säger valexperten och kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

Helsingfors stad står utanför systemet med nya välfärdsområden. Där fattar stadsfullmäktige beslut också i de frågor som välfärdsområdena beslutar om i resten av landet, och inget separat val av välfärdsområdesfullmäktige hålls därför där. I de övriga 21 välfärdsområdena bestäms antalet fullmäktigeplatser enligt befolkningsmängd. I framtidens välfärdsområdesval kan antalet platser utökas ifall välfärdsområdes fullmäktige så vill.

- Fullmäktige i Egentliga Finland har sannolikt 79 platser. Baserat på befolkningsmängden har man räknat ut att Kimitoön kan få in en kandidat, från Pargas kanske man kan få in tre. Men när man röstar i ett val på en liten ort behöver man vara lite smartare om det är viktigt att någon från ens egen kommun kommer in. Då måste man fundera vem som är toppkandidaten så att rösterna inte splittras på för många personer, säger Sandberg.

Men SFP på Kimitoön verkar inte dansa efter den pipan, utan man planerar ställa upp 15 kandidater i det kommande valet.

- Vi anser att det måste finnas en valmöjlighet. Precis som i andra val brukar det ändå finnas några som drar väldigt mycket fler röster än andra så jag tror nog att det kommer att gå bra ändå. Med samma resultat i välfärdsområdesvalet som i kommunalvalet skulle vi få in fyra kandidater. Målet är att få in fem varav en ska komma från Kimitoön, säger partigruppsordförande Ghita Edmark.

Samtidigt hoppas Edmark att man ska kunna enas om bra kandidater över partigränserna.

- Man borde nog kunna samarbeta mellan partierna på Kimitoön för att vi ens ska få någon invald, för jag tror inte att det finns en realistisk chans för något annat parti att få in en kandidat från Kimitoön. Skulle vi klara av att samarbeta och hitta en person som man kunde godkänna över partigränserna skulle vi också klara av att ha en egen representant härifrån, säger Edmark.

Enligt Sandberg blir det intressant om små orter lyckas hitta enighet inför det nya valet.

- Om man vill att någon för kommunens talan i nya fullmäktige så ska man nog fundera på om det är smart att samlas över partigränserna trots att det finns oenigheter inom lokalpolitiken. Det blir en intressant diskussion och också intressant att se hur det här kommer att ta sig uttryck just till exempel i Kimitoön, säger Sandberg.

"Intresset för valet kan bli lamt"

För att den nya förvaltningsnivån ska kunna startas upp håller man ett separat val för välfärdsområdena, men i fortsättningen hålls välfärdsområdesvalet i samband med kommunalvalet. Sandberg tror att de partier som varit starka i kommunal- och riksdagsvalen i olika regioner sannolikt lyckas väl även i det nya välfärdsområdesvalet.

- Det betyder att Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Centern skulle klara sig bra i valet. Ett annat resultat skulle vara överraskande, men i och med att valdeltagandet kan vara väldigt lågt är det inte omöjligt att utfallet blir annorlunda. Partierna har ett stort ansvar att välja trovärdiga kandidater som kan dra röster från ett brett område både lokalt och regionalt, säger Sandberg.

Både Sandberg och Edmark tror att det kan finnas en viss valtrötthet bland väljarna efter kommunalvalet, och för att det är svårt för folk att greppa vad det riktigt handlar om.

- I Sverige har man redan länge haft kommunal-, riksdags- och landstingsval, varav det sistnämnda lite motsvarar vårt välfärdsområdesval. Där kallas landstingsvalet fortfarande för det bortglömda valet för att det är så svårt att greppa och jag hoppas verkligen att det inte blir så här, säger Edmark.

Enligt henne blir det tufft att gå från ett val till nästa, speciellt då det gäller ett helt nytt val. 

- Den nya organisationen i Egentliga Finland kommer ändå att ansvara för 20 000 anställda och det ska byggas upp en helt ny stor administrativ apparat. Därför är det viktigt att vi är med och försöker utforma det så att inte skärgården och småkommuner glöms bort utan att servicen finns så nära hemorten som möjligt, säger Edmark.

Sandberg tror också att det kan bli tufft att locka väljarna till valurnorna.

- Det som talar för att det skulle vara ett intressant val är att hälso- och sjukvårdsfrågorna i alla undersökningar kommer högt på människors prioriteringslista. Tyvärr tror jag intresset kommer att vara ganska lamt eftersom valet är nytt och vi inte har något att jämföra med.

- Om man röstar i ett kommunalval kan man fundera över hur nöjd man är med den nuvarande fullmäktige. Nu har vi ingen facit på hur områdenas service fungerar och de nyinvalda ska ju bygga upp området. Det kommer därför att bli helt annorlunda när man inför nästa val kan se hur det har gått och i fall man är nöjd med de representanter som sitter i fullmäktige.

Sfp på Kimitoön förbereder sig på välfärdsområdesvalet

4:57

Siv Sandberg reder ut hur välfärdsområdesvalet går till

5:12