Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Humanitär kris, hjärnflykt och diplomatisk isolering – fem utmaningar för talibanerna

Talibaner håller presskonferens på flygplatsen i Kabul 31.8.2021
Bildtext Talibaner håller presskonferens på flygplatsen i Kabul 31.8.2021.

Talibanerna tog makten i Afghanistan och nu måste landet ledas. Övergången till det nya styret blir ett gigantiskt test för islamisterna i det oerhört fattiga och diplomatiskt isolerade landet som lider av långvariga politiska och sociala problem efter över fyra decennier av krig.

Några av de utmaningar som de nya makthavarna står inför:

Brist på förtroende

Det råder ett utbrett misstroende bland afghanerna. Senast talibanerna hade makten i landet (1996-2001) tillämpades det en hård tillämpning av islamisk lag. Det var "sharia" som rådde.

Talibanerna förbjöd kvinnor att delta i utbildning, och de fick inte heller röra sig på allmänna platser.

Politiska motståndare avrättades brutalt. Religiösa och etniska minoriteter massakrerades, till exempel hazarerna.

Talibanerna har ändå nu försäkrat att det kommer att införas mjukare system i landet, inklusive rättigheter för kvinnor.

Talibanerna har också lovat att regeringen ska bestå av olika representanter för afghanerna. Samtal har förts bland annat med den forna USA-stödda presidenten Hamid Karzai. Talibanerna uppges också ha sänt ut trevare till den shiitiska hazar-minoriteten som led svårt under talibanerna på 1990-talet.

Men många afghaner vill först se det konkreta agerande – och vill inte nöja sig med löften och utfästelser. Kvinnor, framför allt i städer, är rädda att gå ut. 

Och i Panjshir-dalen – en traditionell antitalibansk bastion – finns det fortfarande motståndsgrupper som inte har gett sig. 

Ekonomisk, humanitär katastrof

Afghanistan är ett av de fattigaste länderna i världen.

Efter att talibanerna hade avsatts 2001 flödade det in stora mängder bistånd. Det internationella biståndet utgjorde över 40 procent av bruttonationalprodukten år 2020. En stor del av detta ligger nu på is och det är oklart hur det ska gå i fortsättningen.

Talibanerna kommer inte åt de tillgångar som den afghanska centralbanken har deponerat i USA. Frågan är hur talibanerna ska kunna betala regeringsanställda och upprätthålla landets infrastruktur, till exempel vatten- och elförsörjningen och kommunikationerna.

FN har också varnat för en humanitär katastrof på grund av livsmedelsbristen i landet. Transporterna har lidit svårt av alla konflikter i landet. Dessutom bidrar den svåra torkan till problemen.

Talibanerna får in en del skatter och tullavgifter vid gränsövergångar. 

Ett militärflygplan lastas i Kabul.
Bildtext Evakueringarna från Kabulas flygplats avslutades på torsdag kväll.

Hjärnflykt

Utöver bristen på pengar finns det risk för att utbildade afghaner blir en bristvara.

I samband med att de USA-ledda styrkorna började dra sig tillbaka och regeringen förlorade kontrollen i landet började också en del av den utbildade och erfarna befolkningen i Afghanistan dra sig tillbaka.

Byråkrater, bankanställda, läkare, ingenjörer, professorer och universitetspersonal hörde till de grupper som blev oroliga för hur det skulle gå för dem under ett islamistiskt styre.

Också talibanerna har påtalat problemet med hjärnflykt och vilken effekt det kan få på landets ekonomi. Talesmän för talibanerna har uppmanat landets medborgare att inte lämna sitt land och har speciellt påtalat behovet av "experter" som läkare och ingenjörer.

Diplomatisk isolering

Talibanernas tidigare regim för 20 år sedan utgjorde ett slags paria på den globala scenen.

Den här gången har talibanerna signalerat att de vill ha ett brett internationellt erkännande. Många länder har dock avbrutit eller avslutat sin diplomatiska mission i Kabul.

Talibanstyret har kontakt med grannländer som Pakistan, Iran, Ryssland och Kina samt Qatar, där talibanerna hade sin politiska byrå i många år.

Inget land har hittills erkänt talibanstyret i Afghanistan. USA har meddelat att legitimitet "måste förtjänas".

Terrorhotet från IS

Talibanerna har kontroll över Afghanistan men risken för terrorattacker är fortfarande stor.  

Jihadistrivalen och den regionala varianten av terrororganisationen Islamiska staten IS har redan visat sig – i den dödliga självmordsattacken på Kabuls flygplats under evakueringsprocessen.

Talibanerna och IS kan båda kallas för hårdföra sunniextremister, men den senare tolkar islamisk lag på ett betydligt strängare och brutalare sätt.

IS har meddelat att striden fortsätter i Afghanistan och beskriver talibanerna som avfällingar.

Talibanerna måste nu försvara det afghanska folket mot sådana attacker som deras egna krigare själva utförde i många år. 

 Källa: AFP