Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Krista Kiuru: Först vårdreform och lika vårdvillkor också i livets slutskede – sen, kanske, tillåtelse för eutanasi

Uppdaterad 31.08.2021 17:31.
krista kiuru
Bildtext -Ett omfattande förslag som det tar tid att bekanta sig med när coronafrågorna går före. Det konstaterade omsorgsminister Krista Kiuru om expertarbetsgruppens förslag om vård och dödshjälp i livets slutskede.

En legalisering av eutanasi kan inte diskuteras innan en god vård i livets slutskede har förverkligats i hela Finland. Det sker genom den stora vårdreformen. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru har tagit emot ett oenigt betänkande om dödshjälp och vård i livets slutskede. Frågan om döden berör oss alla. Vi måste våga tala om den, sa Kiuru.

En expertgrupp har arbetat i tre år med ändringsbehoven i lagstiftningen om god vård i livets slutskede. Det handlar om både etik, medicin, juridik och ekonomi ifråga om döende patienters självbestämmanderätt, palliativ vård och eutanasi.

Slutrapporten överlämnades på tisdagen till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP). Arbetsgruppen var oenig om både begrepp och slutsatser kring läkarassisterat självmord.

Urvattnat medborgarinitiativ

Expertgruppen tillsattes år 2018 som en kompromiss, när riksdagen hade förkastat ett medborgarinitiativ om eutanasi för en god död.

Över 63 000 medborgare hade undertecknat initiativet. Man ville ge hjälp åt personer som lider av en obotlig sjukdom och inte längre kan få medicinsk hjälp. Hjälpen att påskynda döendet skulle ges endast åt dem som önskar det, betonades det.

Många riksdagsledamöter engagerade sig för förslaget. Men initiativet förkastades av en klar majoritet i riksdagen.

Det blev bara en utredning om möjligheterna för eutanasi. Samtidigt skulle experterna diskutera hur man kan förbättra den palliativa vården som lindrar symptom och smärta för en döende patient.

"Inga förväntningar"

Den dåvarande politikern Henrik Lax (SFP) hörde till initiativtagarna. För honom är det ingen överraskning att arbetsgruppen nu inte kommer med några klara besked.

- Jag har inte haft några förväntningar. Jag har betraktat hela arbetsgruppen som ett sätt att begrava frågan.

Henrik Lax funderar nu mest på hur frågan ska få ny luft under vingarna.

Frågan om dödshjälp torpederades politiskt redan från början, enligt Lax.

- Många kvalificerade experters arbetsinsats har missbrukats under tre år i arbetsgruppen, säger Henrik Lax. Alla är väl eniga om behovet av en värdig vård och att den palliativa vården måste förbättras över hela Finland. Det behöver man inte vara expert för, säger en irriterad Henrik Lax.

Han är medveten om att det handlar om en politiskt känslig fråga. Men han anser det vara en medborgarfråga, inte en fråga för experter.

Medborgaropinionen i frågan är latent, men det är osäkert om den kan väckas på nytt.

Lagstiftning och pengar behövs

Nu konstaterar arbetsgruppen att bristerna i den palliativa vården och vården i livets slutskede inte kan avhjälpas utan lagstiftningsändringar.

Expertarbetsgruppen var enig om att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas, jämlikt i hela landet. Nu har den varit otillräckligt fördelad.

Arbetsgruppen efterlyser gemensamma vård- och kvalitetskriterier.

Varje kommun borde ge möjlighet till specialvård i livets slutskede. För det behövs mer personal på över 30 miljoner euro årligen.

Bättre vård hemma

Hemsjukvården borde utvecklas, och fler patienter borde ges möjlighet att få vård i sitt hem ända till slutet, enligt arbetsgruppen.

Det ökar värdigheten i vården och kan också ha ekonomiska fördelar för samhället. De digitala serviceformerna bör utvecklas och stödet till familj och närstående förbättras.

Bland annat diskuteras möjligheten till betald vårdledighet för anhöriga enligt svensk modell.

Lagändringar, inte rekommendationer

Enbart rekommendationer räcker inte till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändrade lagar. 

I sin slutrapport föreslår arbetsgruppen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. 

Arbetsgruppen fick också bedöma kostnader och besparingar som kan åstadkommas om verksamhetspraxisen för vården i livets slutskede utvecklas. 

Huvudfrågan om läkarna obesvarad

Arbetsgruppen har ingen enhällig åsikt om läkarassisterat självmord eller eutanasi borde göras lagligt. Två lagutkast har utarbetats om läkarassisterat självmord och eutanasi.

Ett tredje alternativ är att hålla fast vid nuvarande lagstiftning som förbjuder eutanasi i Finland. Hjälp till självmord är inte straffbart, men nog svårt för läkare. 

Arbetsgruppen konstaterar att de samhälleliga konsekvenserna av att legalisera läkarassisterat självmord eller eutanasi ytterligare behöver kartläggas. 

Arbetsgruppen ville ändå ge underlag för en samhällelig debatt och skapa klarhet i vilka juridiska och etiska frågor som kan bli aktuella vid eventuell lagberedning.

Nästa regeringsprogram?

När arbetsgruppen presenterade sina förslag konstaterade minister Krista Kiuru att ett beslut om eutanasi inte finns med i nuvarande regeringsprogram.

Däremot omnämns den palliativa vården och möjligheten till en värdig död.

Rapporten är omfattande och tar tid att behandla, härnäst i regeringens social- och hälsovårdsgrupp. Kiuru vill behandla frågan noga, som en helhet. Hon får stöd av arbetsgruppen.

- Över 10 000 patienter i Finland måste brådskande få ordning på sin vård i livets slutskede. Sen kan vi återkomma till frågan om eutanasi och assisterat självmord. Det berör bara några tusen finländare, inflikade professor Tiina Saarto vid presskonferensen.

Diskussion om artikeln