Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Filmstiftelsens direktör bävar inför kommande budgetförhandlingar: “Filmbranschen kommer att skadas“

Uppdaterad 01.09.2021 08:03.
Röda stolar i en teater- eller biosalong.
Bildtext De planerande neskärningarna påverkar hela den finländska filmbranschen eftersom alla offentliga medel inom filmbranschen delas ut via Filmstiftelsen.

Filmbranschen står inför omfattande nedskärningar under regeringens budgetförhandlingar nästa vecka. Orsaken är det gap som spelmonopolbolaget Veikkaus sinande intäkter fört med sig. Det är orättvist att bara Veikkausförmånstagarna drabbas, anser Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen.

Frustrationen är stor inom den finländska filmbranschen just nu. Under det senaste året har Finland kunnat stoltsera med flera internationella framgångar, men nu väntar branschen med hjärtat i halsgropen på regeringens budgetförhandlingar som inleds den 7 september. Filmbranschen hör till dem som står på slaktlistan.

– Det känns deprimerande och orimligt eftersom branschen sköter sig alldeles utomordentligt, säger Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen och fortsätter:

 – Vi har haft flera internationella framgångar både bland kommersiella och konstnärliga filmer. Kronjuvelen var Grand Prix i Cannes i somras för Juho Kuosmanens film Kupé nr 6. Det känns inte bra att belöningen är nedskärningar. 

Budgetförhandlingarna

  • Kulturen och konsten föreslås få ett anslag på 578 miljoner euro, vilket är ungefär tre miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. 

  • En betydande del av statens utgifter för kultur-, idrotts- och ungdomsarbete finansieras med intäkter från penningspel.

  • Regeringen kompenserar de minskade Veikkausmedlen genom att man ökar budgetfinansieringen och fortsätter att sänka lotteriskatten.

  • Kompensationen täcker drygt 80 procent av minskningen av intäkterna från Veikkaus.

 “Veikkausförmånstagarna får bära hela bördan”

Undervisnings- och kulturministeriets förslag är att minska kulturbudgeten med totalt 27 miljoner euro under de två kommande åren – 18 miljoner euro nästa år, och 9 miljoner under 2023 jämfört med den nuvarande nivån.

Bakgrunden är bortfallet från spelmonopolbolaget Veikkaus intäkter. Regeringen kompenserar Veikkausbortfallet bara till 80 procent, och därför krymper också kulturbudgeten.

En stor del av kulturen har länge finansierats med Veikkausmedel medan andra kulturområden fått sitt stöd direkt från statsbudgeten. De planerade nedskärningarna drabbar nu enbart Veikkausförmånstagarna, som blir av med drygt 10 procent av sina anslag.

Det här är orättvist, anser Filmstiftelsen, eftersom de inte själva kan påverka hur ministeriet delar ut pengarna. 

– Om nedskärningarna hade fördelats jämnt över hela kultursektorn hade andelen varit 3 procent, säger Saarinen.

Lasse Saarinen, elokuvasäätiön pj
Bildtext Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen anser att ministeriets förslag till nedskärningar drabbar Veikkausförmånstagarna orättvist.

Hela filmbranschen påverkas

De planerade nedskärningarna påverkar hela den finländska filmbranschen eftersom alla offentliga medel inom branschen delas ut via Filmstiftelsen. 

Filmstiftelsen anser att kulturaktörerna försätts i olika position inom Kulturministeriet. Enligt Filmstiftelsen kommer dess anslag att skäras ned med 9 procent, medan Nationaloperan, Nationalmuseet och Nationalgalleriet klarar sig med en nedskärning på 5 procent. 

 – För oss innebär nedskärningarna 1,9 miljoner euro. Det är en så stor summa att det kommer att skada verksamheten inom filmbranschen och den audiovisuella branschen nästa år. Vår egen verksamhet försvåras givetvis också. 

 – Det här vittnar om ministeriets attityd gentemot olika kulturområden, säger Saarinen.

 “Är film inte en nationellt viktig kulturform?”

Saarinen grämer sig också över att ministeriet föreslår att de tre nationella institutionerna flyttas över till budgetramen om ett par år, medan film- och den audiovisuella branschen får lita på att den osäkra Veikkauspenningkranen fortsätter generera stöd.

 – Motiveringen är att de nationellt viktiga institutionerna flyttas till budgetramen, men anser man då inte filmbranschen vara en nationellt sett viktig kulturform? Allt offentligt stöd inom branschen kanaliseras ju via oss.

Riitta Kaivosoja työhuoneessaan.
Bildtext Riitta Kaivosoja är överdirektör vid undervisnings- och kulturministeriet.

 Ministeriet har förståelse

Överdirektör Riitta Kaivosoja vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att hon förstår Filmstiftelsens frustration. Enligt henne är syftet ändå att ordna den komplexa helheten så ändamålsenligt som möjligt. 

– Nedskärningarna har redan i flera år riktats också mot budgetsidan och en del av aktörerna hör till den lagstadgade verksamheten. Vi måste se till att de uppfyller sin funktion.  

– Jag förstår Filmstiftelsens ståndpunkt, men kulturbudgeten är en stor helhet där man måste beakta många olika aspekter. 

Enligt Kaivosoja hör filmbranschen inte till den man procentuellt sett skär mest i. 

– Jag kan inte ännu gå in på detaljer vilka de är. Det klarnar först efter budgetmanglingen och helheten är klar. 

Är det orättvist att bara Veikkausförmånstagarna drabbas?

– Alternativet hade varit att rikta nedskärningarna mot de aktörer som finns inom budgetramen, varav mycket är lagstadgat. Här finns bland annat finansieringen av fem olika verk, pensionärs- och konstnärspengarna, hyran för lokaler, den grundläggande konstutbildningen, museer, orkestrar och teater, dans- och cirkusgrupper som är statsfinansierade, licensstöd och kompensationsavgiften för privat kopiering. 

– I det här skedet skär vi inte ned bland dessa utan enbart bland Veikkausförmånstagarna. 

Filmstiftelsen påpekar också att nedskärningarna som drabbar filmbranschen är absurda eftersom stödet genererar mer skatteintäkter till staten än vad stiftelsen delar ut inom branschen. Kaivosoja håller med men säger att ministeriernas händer är bundna till budgetramen. 

 – Precis, det är jättefint att kulturen genererar både direkt och ekonomiskt stöd. Man kan fråga sig om det är vettigt att skära ned, men vi kan inte budgetera för mer än vad slutsumman är, säger Kaivosoja och fortsätter:

– Statsstödet för film och produktion är jätteviktigt och det är betydligt lägre än i våra nordiska grannländer. Det är klart att det vore bättre att nivån höjdes. 

Tiede- ja kulttuuriministeri Antti Kurvinen saapui Säätytalolle.
Bildtext Filmstiftelsens Lasse Saarinen hoppas att kulturminister Antti Kurvinen försvarar sitt ansvarsområde under budgetmanglingen.

Också audiovisuell kultur på slaktlistan

Nedskärningarna riktas förutom mot filmbranschen också mot Centralen för audiovisuell kultur AVEK, som bland annat stöder dokumentärer och delar ut kompensationer för kopiering.

Finansministeriet föreslår att kompensationsavgiften för privat kopiering skärs ned från 11 miljoner till 7 miljoner, medan Undervisnings- och kulturministeriet vill att nivån bibehålls. 

Om Finansministeriet får som man vill “går den nuvarande regeringen till historien som den mest fientliga regeringen gentemot film- och den audiovisuella branschen”, anser Filmstiftelsen i ett ställningstagande.

–  Vid Finansministeriet finns några tjänstemän som har en fix idé att om att summan måste skäras ner trots att det inte baserar sig på några kalkyler. De har försökt göra det i några år men det har inte lyckats tidigare. Jag skulle vara mycket förvånad om förslaget gick igenom nu, säger Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen. 

Den regering som lyckas höja kulturbudgeten till 1 procent av bnp kommer att vara den första som på riktigt är kultursinnad

― Lasse Saarinen, Filmstiftelsens direktör

Med vilken inställning följer du med budgetmanglingen nästa vecka?

– Det är svårt att bedöma om något på riktigt kommer att ändras eller om allt redan slogs fast under halvtidsförhandlingarna i våras. Själv tror jag att Finansministeriets förslag om de nedskärningar som riktas mot Kopiosto som delar ut stöden till AVEK inte förverkligas. Däremot är jag pessimist och tror att kultursektorn blir av med sina 18 miljoner euro, säger Saarinen.

Han hoppas att kulturminister Antti Kurvinen lyckas försvara sitt eget ansvarsområde under budgetförhandlingarna. En liten gnista hopp ser Saarinen också i att den nuvarande finansministern Annika Saarikko tidigare varit kulturminister och enligt honom därmed borde känna till kulturens behov bättre än finansministrarna brukar göra. 

– Men ska vi vara realistiska så blir det nog svårt att ändra en sektor bland många andra som också drabbas av Veikkaus nedskärningar, säger Saarinen och syftar på den tvist regeringspartierna nyligen förde kring forskningspengarna.

Traditionellt brukar vänstern vara kultursinnad och inom kulturbranschen har många haft höga förhoppningar på regeringen Marin, inte minst för att man i regeringsprogrammet utlovade att kulturens anslag ska höjas till 1 procent av BNP. Coronapandemin och de minskade penningmedlen har visserligen gjort det svårare att infria löftet. 

– De talar vackert men gör inget. Man är gärna närvarande om någon når framgångar. Men under de 30 åren jag har följt med sektorn har just inget skett med finansieringen.

– Den regering som lyckas höja kulturbudgeten till 1 procent av bnp kommer att vara den första som på riktigt är kultursinnad.

Diskussion om artikeln