Goda råd är dyra i Hangö – hur få ekonomi i det kommunala aktiebolaget utan att pruta på det sociala ansvaret?

Det behövs effektiva men kloka åtgärder för att få aktiebolaget Hangö hyreshus ekonomi i balans. Trots att det är ett aktiebolag, styrs verksamheten av de sociala förpliktelser och uppdrag som aravalagen kräver.

Hangös nya stadsstyrelse och den likaså nyvalda styrelsen för Hangö hyreshus ab, har ett styvt jobb framför sig i att få rätsida på bostadsbolagets ekonomi.

Bolaget befinner sig sedan tre år tillbaka i en frivillig skuldsanering som noga följs upp tillsammans med statskontoret.

Men det finns fortfarande ett behov av att minska bolagets skuldbörda och få ett friskt kassaflöde.

En åtgärd som diskuteras är att sälja en del av Hangös hyresfastigheter, för att rädda andra.

Men eftersom fastigheterna lyder under aravalagen är det komplicerat.

Ny energi i svåra frågor

Då den nya styrelsen för Hangö hyreshus höll möte onsdagen 1.9, omvaldes Vänsterförbundets Birgitta Gran till ordförande.

– Det känns gammalt och bekant, så det är att streta på med ett jobb som har många utmaningar i det här läget, säger hon.

Hon sticker inte under stol med att uppdraget tidivs varit betungande.

Men nu har den uppblossade diskussionen om en eventuell försäljning av fastigheter, samt beslutet att anlita en konsult som skulle utreda bolagets ekonomi och presentera olika åtgärdsförslag åt stadsstyrelsen, gett blodad tand.

Försäljning svår och lång process

Det är alltså stadsstyrelsen som har ägaransvar för bostadsbolaget.

Samlingspartiets representant Eira Salo är mån om att de nya styrelserna skall ha ett smidigt och transparent samarbete.

– Om man tittar på bokslutet så är det väldigt lätt att förstå att situationen är svår.

Salo säger att samarbetet över partigränserna i hyresbostadsfrågan fungerar bra. Hon för en tät dialog med sin partikamrat Jukka Väisänen som sitter i bolagets styrelse.

– Jag är glad att det i styrelsen för Hangö hyreshus finns många som varit med länge och har erfarenhet av de här frågorna.

Enligt henne är det viktigaste nu är att följa det ekonomiska saneringsprogrammet noga.

Samtidigt utesluter hon inte tanken att avyttra fastigheter, i den mån det är möjligt.

– Så kunde vi få en del av skulderna bort ganska fort.

Salo hoppas att förhandlingarna med en eventuell köpare till den rivningsfärdiga fastigheten Sillen ger resultat.

– Då slipper staden kostnaderna för en rivning och det skulle lätta på ekonomin.

Hon säger också att nuläget, då bostadsmarknaden går het, kunde vara en bra tid att sälja.

Men hon är medveten om att det inte är någon lätt väg att gå och att det finns många öppna frågor.

Det är staten som bestämmer om fastigheter säljs och till vem

Precis som Birgitta Gran är ändå Eira Salo tydlig med att staden inte kan avsäga sig det sociala ansvar som följer med ägarrollen av Ara-fastigheter.

- Så som Ara har svarat, så är deras regler i kraft ännu många år. Ifall de fastigheterna skulle säljas, så är det de som får bestämma vem som är mottagare. Det här för att säkerställa att de används som hyresbostäder i framtiden också, konstaterar Salo.

Två fastigheter som diskuterats i samband med en eventuell avyttring är trevåningshusen Flundran och Simpan, grannar med Sillen.

Den senare befinner sig dock i en annan situation än de förra.

Sillen är utrymt på invånare i väntan på att antingen rivas eller få ny ägare.

Därför är det ganska troligt att Sillen beviljas befrielse från aravabestämmelserna av statskontoret.

De andra däremot är i drägligt skick och har nästan full beläggning.

Därför ser Birgitta Gran inte att en försäljning ens är möjlig i nuläget.

– För att staten skall kunna ge det tillståndet måste situationen antingen vara den att det finns onödigt mycket bostäder i relation till efterfrågan, eller att den som tar över är ett bolag som också lever enligt Aras principer.

– Det betyder att det nog är ganska svårt att hitta köpare till dem, säger Eira Salo.

Birgitta Gran vidareutvecklar vad Aras principer innebär.

– Det handlar om social bostadsproduktion, det handlar om att det är bostadsbehovet som avgör vem som får bostaden. Det handlar om att prissättningen utgår mera från att man skall ha råd att betala hyran även om man inte har en så stor inkomst, än om att skapa vinst.

Kommunala hyresbolag kan inte direkt jämföras med bolag på fria marknaden

Beträffande bolagets status säger Eira Salo att kommunala bostadsbolag visserligen lyder under samma aktiebolagslag som bolag på fria marknaden och att de följer samma etiska principer.

Däremot har de inte har samma vinstkrav på grund av sin verksamhet.

– Alltså idén med de här bolagen är att också de som har det lite sämre ställt ska få tak över huvudet och ha möjlighet att få ordning på sina liv, säger Birgitta Gran.

Hon sparar inte på krutet när det handlar om det sociala ansvaret.

– Jag vågar hävda att även om det inte syns som vinst från bostadsbolagets sida i stadens budget, så sparar det ändå en hel del i andra sektorer.

Det finns alternativ

En smula besviken är Birgitta Gran över att bostadsbolaget tidigare känt sig överkört av stadsstyrelsen.

Det handlar om saker som man enligt henne på förhand kommit överens om, som förslaget att staden skulle överta det så kallade Seniorhuset, men som i sista stund röstades ned.

Gran ser att grundtryggheten kunde skapa synergier mellan servicehuset Astrea och Seniorhuset som bostäder för äldre i den stundande vårdreformen, samtidigt som det skulle lätta markant på Hangö hyreshus ekonomiska börda.

– Där önskar vi bättre dialog i framtiden. Vissa beslut har fattats utan att ärendet varit på föredragningslistan och trots att föredragande kunde ha frågat oss innan.

Ett sådant är beslutet att köpa konsulttjänster för att utreda bolagets ekonomi.

– Jag kan inte se hur någon kunde vara mera insatt i vår ekonomi än vi själva. Ett så stort bolag är vi ju inte.

I samband med skuldsaneringen analyserar även statskontoret bolagets ekonomi.

– Men i fråga om Seniorhuset ser jag att det är en fråga vi kanske vill ta upp igen med den nya stadsstyrelsen, säger Birgitta Gran.

6.9.2021 I en av faktarutorna stod det felaktigt att bolaget Hangö hyreshus hade avyttrat 83 fastigheter sedan år 2015. Det handlar om 83 bostäder.