Borgå växer och fler hus ska byggas men samtidigt måste vattnet få plats – och det är en svår ekvation att lösa

Vi får mer regn, kraftiga skyfall och översvämningar och då måste det finnas plats för vatten i en stad. Hur förbereder sig en stad för det? Utmaningen är att hitta vägar för vattnet. Det är lättare sagt än gjort och kräver pengar.

För tillfället tar Borgå reda på hur regnvatten rinner bort från vägar och gårdar, varför vattnet samlas i stora pölar på vissa platser eller rinner ner i någons källare.

Men minst lika viktigt är det att lista var vattnet vid stora skyfall ska samlas upp för att sedan rinna vidare. Det har visat sig vara en utmaning som heter duga, speciellt vid västra åstranden.

– Marken suger inte i sig regnvattnet då marknivån från början är blöt. Dessutom är marken kring ån väldigt låg. Åstranden är populär och det råder en höghusboom i Borgå. Planen är att det ska byggas tätt men det måste också finnas plats för vattnet, berättar Elina Leppänen som är planeringschef för kommuntekniken i Borgå.

Hur dagvattnet – alltså det vatten som rinner från gator, parkeringsplatser och hustak då det regnar eller snön smälter – beter sig är något som länge funnits med i stadsplaneringen. De senaste fem åren har dess betydelse blivit uppenbar.

Enligt en färsk rapport som Elina Leppänen har läst har det varit betydligt fler kraftiga skyfall i Borgåregionen de senaste fem åren jämfört med tidigare år. Mycket regn och översvämningar har alltid förekommit men inte lika ofta som nu.

– De senaste åren har de extrema skyfallen ökat märkbart. Utmaningen är att hitta vägar för vattnet. Det är lättare sagt än gjort och kräver stora satsningar, säger Leppänen. 

Vattnet måste ha en egen väg och det är där stadsplanerare, kommunteknik och Borgå vatten kommer in i bilden. De har planerat och tänkt ut vattnets färd från molnen ner över hustaken och tillbaka ut till havet. Vattnet ska helst inte stanna upp och bli en onaturlig bassäng eller leda till gator fyllda med vatten. 

Men det har visat sig att vattnet har en egen vilja. 

– Vi har stött på gamla diken och då vi har försökt svänga på diket rinner vattnet ändå åt det hållet var det runnit förut. Det är svårt att få vattnet att ändra riktning. 

Planerar för scenarier som händer en gång på hundra år

Borgås stadsplaneringschef Dan Mollgren berättar att staden har flera prognoser och utredningar till sitt förfogande för att förstå hur vattnet beter sig. 

– Vi planerar både för väder och för situationer som kan ske en gång på tio år och för extrema väderförhållanden som kan ske en gång på 50 år. Vi förbereder oss också för stora översvämningar och katastrofer som kan ske en gång per 100 år. Vi måste beakta att situationen kan förändras och om det inte går att bygga tryggt ska det också vara tydligt och klart.

Den senaste klimatrapporten varnar för att klimatförändringen har lett till att vi får ännu mer regn och översvämningar än tidigare år. Det här är inget nytt för stadsplanerarna.

– Vi har förstått klimatförändringens betydelse och hur en stad ska planeras och byggas med tanke på det. Men det nya är att det också blivit tydligare i lagstiftning och förordningar och att man ska fästa mer uppmärksam vid regn och översvämningar redan i planeringsskedet.

Hur mycket går det då att påverka med hjälp av stadsplanering?

– Man kan påverka och jag är jätteintresserad av att göra det. Det finns inga snabba trix utan mycket hör ihop och det blir en lång ekvation att lösa. Det handlar inte bara om regn, vatten och översvämningar utan också många andra saker, säger Dan Mollgren.

En ekvation utan rätt svar

Elina Leppänen står vid västra åstranden i Borgå och tittar på ett stenbelagd och slingrande dike som har byggts för att leda vattnet från det nybyggda bostadsområdet i närheten och vidare ut i ån. Hon förklarar varför ekvationen är svår att lösa.

– Det behövs fler tomter och fler kvarter att bygga på. Borgå borde byggas tätare samtidigt som det ska finnas plats för vattnet. Det är en svår konflikt eftersom båda två är bra målsättningar men svåra att kombinera. 

Hon konstaterar också att det är ett faktum att ån svämmar över årligen. Lägg till att marken vid västra åstranden är mjuk.

Den nuvarande detaljplanen har byggrätt för en ny gästhamn och då ska den byggas högre upp än den nuvarande marknivån. 

– Svårigheten är att marken här är bara lera. Om marknivån höjs blir det mer tyngd på marken och då kan massan tyngas ner och i värsta fall glida ner i ån. Marken måste stabiliseras otrolig mycket för att landområdet ska hållas på plats. Också det är dyrt.

Helt konkret innebär det att staden undviker att bygga på platser som har detaljplaner och generalplaner med för många öppna frågor och risker.

Genom att ta reda på hur dagvattnet beter sig får staden reda på vart och hur det rör sig och då görs det upp en plan för att i första hand se till att vattnet sugs upp på plats och ställe. Om det inte är möjligt ska vatten styras bort från konstruktioner som kan ta skada. 

– Nu tar staden reda på vart vattnet på riktigt tar vägen. Västra åstranden samlar upp vatten från ett stort område och vatten kommer hit ända från andra sidan av Tolkisvägen. Nu får vi fram svåra platser och ska hitta lösningar för vart vattnet ska gå.

Mera grönområden

Då våldsamma regn blir vanligare är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med grönområden. Om det är mycket asfalt samt stenbelagda och hårda ytor har vattnet ingenstans att ta vägen. Då måste vattnet ledas vidare på ett fiffigt sätt. 

– Vid västra åstranden har vi planerat in grönområden mellan husen och bygger naturliga bassänger där dagvattnet ska samlas innan de rinner vidare mot ån, berättar Leppänen.

Det planeras också olika lösningar direkt på byggnader eller på marken. Hustaken kan få gräs för att samla upp vatten. Både småhus och våningshus ska ha lösningar för att samla upp vattnet redan på den egna gården. 

– Här vid den nuvarande parkeringsplatsen vid Kokon skidcentrum planeras det att bygga en plats för evenemang. För framtiden planeras också ett bostadskvarter med trähus, ytterligare ett våningshus och en lekplats. Ett nytt daghem byggs som bäst.  

Redan nu slingrar sig ett ett konstgjort dike bredvid gångbanan. Det är lite bredare på vissa partier för att sedan kurva sig vidare.

Diket ska samla upp dagvatten och sedan ska det rinna vidare ut i ån. Bland annat duntrav trivs där det är fuktigt och har växt upp i rask takt och täpper till stora delar av diket.

Dikena kräver också en hel del underhåll.

– Det krävs både pengar och arbetskraft och det är inte lätt att få. Om Borgåbor ska välja mellan att satsa pengar på äldrevården eller det här förstår jag bra att man tänker på de äldre. Vi måste få allt att fungera.  

Både Leppänen och Dan Mollgren tror att staden i framtiden måste minska på bostadsytan. Fastän det tidigare planerats för en viss mängd hus måste det lämnas plats för vattnet.