Hoppa till huvudinnehåll

Barn

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

Unik satsning på teckenspråk för barn

Uppdaterad 11.09.2021 09:32.

Nu kommer den första programserien på Svenska Yle där originalspråket är finlandssvenskt teckenspråk. Och samma på talad svenska.

“Samma på svenska”

Vad är då skillnaden mellan berättelser som tolkas till teckenspråk och berättelser som framförs direkt på teckenspråk? Den som är hörande kan jämföra det med skillnaden mellan att på en teaterföreställning förstå vad som sägs på scenen eller vara tvungen att ty sig till en översättning i hörlurarna. 

Alla språk är olika vad rytm och berättartraditioner beträffar. Redan meningsbyggnaden - vad som läggs först i satsen, hur man syftar - gör att en berättelse förändras när den tolkas. Hur fin en tolkning än är blir den alltid ett filter mellan mottagaren och berättaren. Det samma kan förstås sägas om en skriven översättning. Men där behöver läsaren inte ta till sig två versioner på en gång, som vid en simultantolkning.

Sagorna på teckenspråk i Titta en saga! har också en tolk, men nu det är Joakim Lax röst som tolkar det som Janne Kankkonen berättar i bild. 

Niina Mattus filmar Janne Kankkonens sagor på teckenspråk.

Janne har tolkat fåret Bärtil till teckenspråk

Janne Kankkonen har tidigare medverkat som tolk när det gällt att göra program tillgängliga för den publik som har teckenspråk som modersmål, eller använder teckenspråk i kombination med en hörapparat. Det är han som tolkar fåret Bärtil i tv-serien Bärtil på teckenspråk på Yle Arenan. 

Spelar fåret Bärtil” får man lust att säga, för i Jannes inlevelsefulla tolkning blir tolken och fåret (spelat av Joachim Thibblin) verkligen ett. 

I samband med den produktionen kastade Janne fram idén att göra en programserie som inte är tolkad till teckenspråk, utan som har finlandssvenskt teckenspråk som sitt originalspråk. Resultatet finns nu på Yle Arenan. Serien Titta en saga! består av sagor som Janne själv har skapat och berättar.

Finlandssvenskt teckenspråk

De flesta animationer som visas i BUU-klubben är tolkade till finlandssvenska, de dubbas alltså med finlandssvenska skådespelares röster. Då och då frågar någon: “Varför kan ni inte använda rikssvenska dubbar? Finns det verkligen resurser för olika versioner inom så här små språkområden?” Barnredaktionens svar är att språket är nyckeln till barnens vardag. Vi vill tala med barnen på ett språk som kommer dem så nära som möjligt.

När det gäller teckenspråk finns samma distinktioner. Finskt teckenspråk är inte likadant som teckenspråket i Sverige, och enligt Janne Kankkonen ligger det finlandssvenska teckenspråket mitt emellan. Precis som med talad finlandssvenska kan man göra sig förstådd ute i Norden, men skillnaderna mellan de nordiska teckenspråken gör att man också lätt kan missförstå varandra. Det kan gälla alldeles vanliga uttryck, som ordet “tack”:

Just på grund av de här skillnaderna är det viktigt att alla barn får tillgång till filmer och program där originalspråket är deras “egnaste”, vare sig detta är talad finlandssvenska eller finlandssvenskt teckenspråk.

Integration eller undervisning på teckenspråk?

Idag finns det inte längre någon finlandssvensk dövskola, eftersom man eftersträvar integration och de flesta barn med nedsatt hörsel har ett implantat eller en hörapparat. På frågan om det här innebär en risk att elever som är beroende av teckenspråkstolkning hamnar lite på sidan av undervisningen svarar Janne Kankkonen så här:

För de finlandssvenska barn som tecknar är det viktigt med resurser både för teckenspråksassistenter i skolorna och för utbildning av finlandssvenska teckenspråkstolkar. Och att det skapas kultur på teckenspråk.

På Barnens Arena finns förutom Titta. en saga! program tolkade till finlandssvenskt teckenspråk och program med stödtecken. För tillfället är också en teckenspråkstolkad version av dramaserien Virala genier under arbete. Håll utkik efter den på Yle Arenan senare i höst!

Diskussion om artikeln