Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Tea skolade om sig då det inte fanns svenskt nattdagis för hennes dotter – nu har det första svenska dygnetruntdagiset öppnat i huvudstadsregionen

Uppdaterad 13.09.2021 13:49.
En kvinna står framför ett fönster. Hennes profil syns i bilden. Hon titta ut ur bilden och ser allvarlig ut.
Bildtext Tea Ljungqvist utbildade om sig från närvårdare till sjukvårdare, för att kunna jobba på dagarna så att hennes dotter kunde gå på dagis.

Huvudstadsregionens första svenska dygnetruntdagis har öppnats i Esbo i höst. Tidigare närvårdare Tea Ljungqvist hade för några år sedan behov av svensk nattvård för hennes dotter i Helsingfors. Hon kom till slut fram till att den bästa lösningen var att lära sig ett nytt yrke, så att hon kunde jobba dagtid i stället.

Från insidan av ett högt vitt skåp knakar en våningssäng ner. Daghemsledare Elli Nylund låser fast sängens hakar.

– Det finns speciella krav på ett daghem som barnen övernattar i, vilket måste beaktas redan i byggskedet. Det har inte byggts nya svenska daghem i Esbo på länge, berättar hon.

En kvinna står framför en dubbelsäng som vikts ut från insidan av ett skåp.
Bildtext Våningssängar gömmer sin inne i skåpen på Alberga daghem.

Rummet bredvid ser ungefär ut som ett vardagsrum. En stor matta på golvet, och en tv-skärm, bredvid ett litet kök.

– Trots att vi även har pedagogisk verksamhet för barnen som är här om kvällarna och nätterna så försöker vi få det att verka lite mera som ett hem.

Ett rum med tv, matta, soffa och en plastlastbil på golvet. Ser ut som ett sterilt inrett vardagsrum.
Bildtext Så här ser dygnetruntgruppens "vardagsrum" ut.

Det här är Esbos första svenska dygnetruntdagis, som finns i det nya skolcentret Monikko i Alberga. Och det är inte bara Esbos första, utan hela huvudstadsregionens.

– Vi har ännu inte några nattbarn, utan bara kvällsbarn. Vi är också öppna på veckoslutet, 365 dagar om året vid behov. Föräldrarna meddelar när de behöver skiftesvård och sen planerar vi personalens arbetstider enligt det, säger Nylund.

En kvinna står bakom ett lågt staket, med en modern byggnad i bakgrunden. Hon ser glad ut.
Bildtext Elli Nylund är glad över de nya fina utrymmena i skolcentret Monikko i Alberga.

"Jag skolade om mig från närvårdare till sjukskötare, för att ha bättre möjligheter att jobba dagtid"

Om du arbetar kvälls- eller nattskift, eller har till exempel kvällsstudier, så har ditt barn rätt till skiftesvård. För om ditt barn inte har någonstans att fara när du jobbar på natten så blir det en svår ekvation.

Det vet Tea Ljungqvist från Helsingfors mycket väl.

– Jag skolade om mig från närvårdare till sjukskötare, för att ha större möjligheter att jobba dagtid.

När Ljungqvist jobbade som närvårdare, och senare när hon studerade till sjukskötare, så fick hennes dotter kvällsvård på ett dagis i Hertonäs strand.

– Hon var det enda barnet med kvällsvård, så där var en i personalen med henne. Hon sa inte så mycket om det, det var väl roligt att få all uppmärksamhet själv. Men förstås fattades de andra barnens sällskap, vilket ändå är det viktigaste med dagis.

En kvinna står framför ett fönster och en rabatt. Hon ser in i kameran, och ser allvarlig ut.
Bildtext Det är jättebra, men förstås måste kommunerna överväga om det finns ett behov. För vår del skulle det ha varit lättare, det skulle ha varitt enklare att ta emot diverse jobb, säger Tea Ljungqvist om det nya dygnet-runt-dagiset.

Men när Ljungqvist jobbade kväll till klockan 22 så räckte ändå inte kvällsdagiset till.

– Jag var hemma närmare 23. Kvällsdagiset stängde redan klockan 22.

Ljungqvist kontaktade Helsingfors stad och frågade om svenskspråkig nattvård. De svarade att de inte hade nattvård på svenska, men de erbjöd sig däremot att anställa en svenskspråkig lärare till ett finskt nattdagis, som skulle ha tagit hand om Ljungqvists dotter.

– Jag kom fram till att det blir lite väl komplicerat och att det kanske ändå var lättare för mig att ordna om mitt jobb. Verksamheten skulle ändå ha varit på finska, de andra barnen skulle ha pratat finska, endast en vuxen skulle ha pratat svenska med henne.

"Svårt att säga hur stort behovet är när det inte finns någon dygnetruntvård"

I Helsingfors, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt kan kommunerna endast erbjuda nattvård på finska daghem.

Helsingfors och Grankulla bygger ändå nya daghem där nattvård kommer att ges på svenska.

– Redan på 90-talet öppnades de första skiftesvårdsdagisarna som fortfarande är verksamma. De finns överallt i landet, berättar lärare inom småbarnspedagogik Riikka Sirén, som skrev sitt slutarbete om skiftesvård under sina studier.

Hon berättar att forskning visar att barnen får mindre tid på dagis om föräldrarna har skiftesjobb.

En kvinna är hukad vid ett bord med plastdinosaurier. Hon ser glad ut.
Bildtext Barnträdgårdslärare Riikka Sirén jobbar på Alberga daghem, och har skrivit sitt slutarbete om skiftesvård.

Ljungqvist tycker det är bra att nattvård på svenska blir vanligare.

– Det är jättebra, men förstås måste kommunerna överväga om det finns ett behov. För vår del skulle det ha varit lättare, det skulle ha varit enklare att ta emot diverse jobb.

Ljungqvist har svårt att säga hur stort behovet av nattvård kan vara.

Hon tror att många väljer att ordna om sin vardag som hon gjorde, så att de inte behöver den.

– Men många föräldrar som jag pratat med jobbar i huvudsak 8-16. Säkert finns det en del, men det är svårt att säga hur stort behovet är när det inte finns någon dygnetruntvård att erbjuda.