Varför är Simon ofta sen? Professor: Personer som ofta är försenade är mindre stressade men kostar samhället mera

Ungefär en tio till femton procent av befolkningen är ständigt försenade. På söndagen är det Försena dig från något-dagen då alla som brukar vara sena kan vara det med gott samvete. Simon Karlsson på Svenska Yle är en av dem, och faktum är att det inte nödvändigtvis är en dålig sak att vara en tidsoptimist.

Alla känner vi någon som alltid är försenad. Ursäkterna är många, och man vet ofta redan på förhand vilka de är, för man har hört dem förr.

Söndagen den femte september kan alla med tendens att försena sig dock pusta ut, för då uppmärksammas just personer som har en tendens att ofta var sena.

Temadagen har sitt ursprung i USA och kallas Be Late For Something Day, alltså "Var försenad från något-dagen", och instiftades 1956.

Den instiftades för att alla de som brukar försena sig ska få göra det med gott samvete under en dag och för att belysa de positiva sidorna med att vara en tidsoptimist.

Smalt tema kan tyckas, men faktum är att cirka tio till femton procent av befolkningen är ständigt försenade, enligt uppskattningar.

Den akademiska kvarten

Svenska Yles Simon Karlsson är en proffsig och omtyckt kollega som alltid levererar sitt jobb i tid. Men till möten tenderar han vara sen. Varför?

– Det handlar om en slags undermedveten och ibland medveten tidsoptimism. Jag tänker att jag hinner nog, fast jag inte hinner.

Men lär sig då Simon inte av tidigare erfarenheter?

– Men det finns ett inslag av övermod också, att det inte är så farligt att vara lite sen.

Han tror att han fick denna vana då han började studera vid universitetet i tiderna.

– Innan jag lärde mig den akademiska kvarten kan jag inte minnas att jag var försenad.

Simon understryker att han inte är mycket försenad, det handlar bara om några minuter.

Hans förseningar har heller inte fått några digra konsekvenser, och det kan vara en av orsakerna till att han fortsätter vara det.

Punktlighetskultur

Jan Antfolk är biträdande professor i tillämpad psykologi vid Åbo Akademi.

På frågan om hur stor andel av befolkningen som är kroniskt försenade säger han att det beror på var man drar gränsen för att någon är sen och att vad som anses som "sent" varierar väldigt mycket kulturellt.

– Vi har en kultur där punktlighet är en dygd. Bussarna kommer på utsatt tid och om en kollega är fem minuter försenad till ett möte kan det irritera oss en aning. 

Samtidigt måste vi komma ihåg att det finns kulturer där man är ännu mer punktliga och kulturer där man är långt mindre punktliga, påpekar Antfolk.

– Men om man vill höfta till med ett värde så uppskattar man att ungefär tio till femton procent är sådana som väldigt ofta är försenade. 

Förklaringsmodeller

Orsaker till att någon är försenad kan vara rent praktiska, exempelvis att man fick punktering på cykeln.

Men de här förseningarna tenderar att drabba oss alla i ungefär lika hög grad, så det förklarar inte varför en del är mer sena och andra mindre sena.

En av förklaringsmodellerna bakom varför just vissa personer är ständigt försenade har att göra med att man inte tycker att det är så viktigt att vara i tid.

Det här hänger i sin tur ihop med hur samvetsgrann personen är till sin läggning.

En annan förklaringsmodell och som enligt Antfolk bättre beskriver hur vi tänker kring att komma i tid, är det vi brukar kalla för tidsoptimism.

– Vissa av oss underskattar den tid det tar för oss att göra olika moment. Vi tror att bilresan till jobbet tar tio minuter men vi glömmer bort att det händer saker på vägen och att det egentligen tar femton minuter.

Det saknas en viss förutsägning av vad som kan ske och inträffa, förklarar Antfolk.

Detta kan åtgärdas genom att man tar för vana att plussa på tid på hur länge man föreställer sig att olika moment tar.

Tidsoptimistens fördelar

Antfolk påpekar att vi tänker på punktlighet som något eftersträvansvärt och att det också är det i många sammanhang.

Men från ett rent individualistiskt perspektiv kan det vara bra att vara en sådan som kommer för sent: du är mindre stressad och tar inte åt dig lika lätt fast nån blir lite sur.

Vi har en kultur där punktlighet är en dygd

― Jan Antfolk, biträdande professor i tillämpad psykologi

Det här till skillnad från någon som inte står ut med tanken på att vara försenad och att någon följaktligen blir sur på hen.

– Forskningen har visat att personer som tenderar vara försenade ofta också är mer framgångsrika, vilket kan kopplas till att de ofta har ett gott självförtroende.

De här personerna lever dessutom längre än medeltalet, vilket i sin tur kopplas till att de inte är lika stressade, visar bland annat en amerikansk forskning om optimism.

...och nackdelar

Forskning visar också att förutom att folk blir sura då någon är försenad så kostar eftersläntrarna samhället en hel del.

– Precis, för vi möts på en viss tid och jobbar då effektivt. Då detta inte fungerar så sipprar en del av vår effektivitet ut, och tid är pengar.

Antfolk påminner om att det här är kulturellt betingat, det finns andra kulturer där allt funkar trots att man inte är särskilt punktliga.

– Punktlighetskulturen har absolut sina fördelar, men den gör också att vi inte riktigt kan hantera situationer där någon är lite för sen, säger Antfolk.

Som jämförelse nämner Antfolk en studie där man jämfört hur korrekt tiden är på offentliga klockor i Brasilien och jämfört dessa med offentliga klockor i USA. Utfallet är att i Brasilien är klockorna inte lika exakta som de är i USA.

– Slutledningen är att i Brasilien är det inte så farligt om det kastar någon minut hit eller dit eftersom hela samhället är organiserat på ett annat sätt.

Studien har upprepats i olika kulturer och man har konstaterat att olika kulturer är olika exakta då det gäller tid.