Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Om ett halvt år ska läkare kunna bli psykiatrer i Vasa – blivande psykiater: "En fördel att man kan specialisera sig i Vasa och att det finns rättspsykiatri"

Porträttfotografi av ung man med kort brunt hår, glasögon och skägg. Mannen står utomhus med grönskande bakgrund. Han har på sig en grå collagejacka och blå t-skjorta. Runt halsen bär han ett diabeteshalsband.
Bildtext Marcus Blomfeldt har siktet inställt på att specialisera sig inom psykiatrin.

Om sex till åtta år hoppas Marcus Blomfeldt i Vasa kunna titulera sig psykiater. Siktet är inställt på en specialisering inom psykiatrin oavsett om en professur i psykiatri placeras i Vasa eller inte, men klart är att det underlättar.

I juni blev det officiellt att Åbo universitet med finansiering av Vasa sjukvårdsdistrikt startar en professur i psykiatri i Vasa. Det är ett led i Vasa sjukvårdsdistrikts strävan efter att få psykiatrin på fötter igen efter flera år av underbemanning när det kommer till psykiatrer.

Intresset för psykiatrin väcktes på Vasa centralsjukhus

Det är inte bara Vasa som har drabbats av brist på psykiatrer, det råder brist på psykiatrer i hela landet. Enligt experter som Yle Österbotten pratat med tidigare beror det på flera olika saker, två möjliga lösningar som pekats ut är att utöka antalet utbildningsplatser och att försöka öka intresset för psykiatri bland unga läkare.

Marcus Blomfeldts ögon öppnades för psykiatrin när han gjorde yrkespraktik inom psykiatrin på Vasa centralsjukhus. Han har studerat till läkare i Umeå men har valt att så att säga komma hem för att specialisera sig.

- Att man kan specialisera sig i Vasa och att rättspsykiatri finns i Vasa är en fördel för Vasa tycker jag, säger Blomfeldt som är född och uppväxt i Vasa.

Blomfeldt får dock inte inleda sin specialisering ännu. Han väntar ännu på besked från Socialstyrelsen i Sverige om han ska få den yrkespraktik han redan gjort i Finland godkänd eller om han måste göra om den. Enligt det finstilta borde han nämligen ha en tjänst först och sedan göra yrkespraktik, inte tvärtom som han har gjort. Därför är han inte ännu legitimerad läkare.

Roparnäs sjukhus, C-huset.
Bildtext I dag finns Vasa centralsjuhus psykiatriska enhet i Roparnäs men när H-huset blir klart på sjukhusområdet i Sandviken kommer psykiatrin att flytta dit.

Ledig professorstjänst inom några veckor

Just nu håller man på Åbo universitet på och förbereder för starten av en professur i psykiatri i Vasa. Professuren skulle innebära att nästan all specialisering i psykiatri går att göra i Vasa, endast en del måste göras på ett universitetssjukhus.

- Vi har fått tillstånd av rektorn att vi kan starta en professur i Vasa. Vi talar om veckor nu tills vi kan öppna ansökningen, säger Jarmo Hietala, professor i psykiatri på Åbo universitet.

Professuren innebär att en professor eller en biträdande professor beroende på personens meriter anställs med placeringsort Vasa, utöver det ska också en klinisk lärare anställas. Professorn kan också verka på distans från annan ort, till exempel Åbo, men Hietala säger att de föredrar att personen finns i Vasa.

När tror du att verksamheten kan inledas?

- Så snabbt som möjligt, men det går lite långsamt inom universitetet. Det behövs sakkunnigas utlåtanden så det kan ta ett halvt år, säger Hietala.

Finns intresse både i Vasa och på annat håll

Efter att det blev känt att Åbo universitet ska starta en professur i Vasa har Hietala kontaktats av flera personer med intresse för tjänsten, både av anställda inom psykiatrin på Vasa centralsjukhus och av folk från annan ort.

Så snabbt som möjligt, men det går lite långsamt inom universitetet. Det behövs sakkunnigas utlåtanden så det kan ta ett halvt år

― Jarmo Hietala

Det är inget litet arbete som den blivande professorn får ta sig an. Den nya professorn ska själv vara med och dra upp strukturerna för utbildningen, dels så att den passar Vasa och dels så att den följer de riktlinjer som finns för specialistutbildningen i Finland.

- Det är mycket jobb, det måste jag erkänna. Men jag är optimistisk att vi ska hitta en person som inte är rädd för utmaningar. Vi har ett exempel på där det gått, i Satakunta kan man specialisera sig utan att behöva åka Åbo eller någon annan universitetsstad, säger Hietala.

Minst fyra personer ska kunna gå specialistutbildningen i Vasa samtidigt, kanske fler. Det beror på hur utbildningen utformas, säger Hietala.

Psykiatri kan upplevas som en diffus specialitet

Bland argumenten för att starta en professur i psykiatri i Vasa finns att det skulle kunna locka fler läkare och specialister till Vasa. Professuren i Vasa är som redan tidigare nämnt inte avgörande för Marcus Blomfeldts val att bli psykiater och han är också osäker om det kan leda till att fler vill specialisera sig inom just psykiatri.

- Jag tror att man har ett intresse för psykiatri sedan innan oavsett om det finns en professur eller inte.

Varför tror du att intresset för att specialisera sig inom psykiatri inte är så stort?

- Psykiatri är en speciell specialitet jämfört med många andra specialiteter. Det finns inga blodprov direkt att kolla, det är många olika diagnoser som påminner om varandra och i början kan man tycka att den är väldigt diffus.

Men ändå är du intresserad av psykiatri?

- Jag tycker om en utmaning. Att arbetsutsikterna är fantastiska tycker jag personligen är en bra sak, men visst är det en farhåga att det kan bli för mycket sedan.

Masennuslääkkeet kädessä.
Bildtext Det finns inga blodprov och ingen röntgen att förlita sig på och därför kan det vara svårt att ställa diagnos, säger Marcus Blomfeldt på frågan om varför han tror intresset för psykiatri är så svalt. Arkivbild.

Grunden borde stöpas om anser professor

Marcus Blomfeldt föreslår mer yrkespraktik inom psykiatri för blivande läkare som en möjlig lösning på bristen på psykiatrer. Andra har lagt fram lösningar som fler utbildningsplatser.

Enligt Jarmo Hietala på Åbo universitet räcker det inte med en lösning. Enligt honom borde man öka antalet utbildningsplatser på grundnivån inom medicin, på så sätt finns det fler läkare som kan bli intresserade av psykiatrin. Hietala säger också att man kunde satsa mer på humanistiska ämnen i antagningen och inte bara se på matematiska ämnen.

Men så finns det också faktorn som Marcus Blomfeldt redan var inne och nosade på, psykiatrerna är så få i dag att arbetsbördan riskerar bli alltför stor för en enda person.

- Om man vet att det är brist och mycket jobb och man måste göra tre personers jobb är det inte speciellt lockande, säger Hietala.

- Men nu finns det program i Åbo och i Helsingfors och också andra ställen där man försöker göra många åtgärder. Man börjar med medicinstuderande, sedan specialiseringar och sedan att göra förhållanden så bra som möjligt. Det tar sin tid, och det är synd att det har tagit så länge innan man faktiskt gör något.

Är det så att hela grunden borde stöpas om?

- Ja så är det. Det här har varit ett problem länge och det har bara blivit värre. Det är bra att det görs något nu, säger Hietala.

Diskussion om artikeln