Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Den politiska hösten har startat i Sibbo – livskraftiga byar och att klara ekonomin trots hälsovårdsreformen är viktiga frågor

En äldre man står framför ett träd och tittar in i kameran.
Bildtext Kaj Lindqvist leder kommunstyrelsen också de följande fyra åren.

Också i Sibbo har kommunalpolitikerna påbörjat sitt arbete. Viktiga målsättningar för den kommande perioden är bland annat att bibehålla servicenivån då hälsovårdsreformen äter upp en bit av kommunalskattekakan.

Sibbos nya fullmäktige sammanträdde för första gången måndagen den 30 augusti. Samlingspartiets Ari Oksanen valdes till ordförande i fullmäktige medan SFP:aren Kaj Lindqvist fortsätter som ordförande i kommunstyrelsen.

– Det känns så klart utmanande och ansvarsfullt. Arbetet är intressant och arbetsdrygt, säger Lindqvist.

Han tror samarbetet mellan politikerna kommer att fungera bra, liksom det gjort den tidigare fullmäktigeperioden.

På mötet valdes också medlemmarna och ordförande i kommunens övriga förtroendeorgan. I markanvändningssektionen fortsätter Juhani Rantala (Saml) som ordförande och i Affärsverket Sibbo Vattens direktion fortsätter Stefan Sandström (SFP) som ordförande. Eva Kuntsi (SDP) fortsätter leda individsektionen.

Alla andra utskott och nämnder har fått nya ordföranden. Centralvalnämnden leds av Sture Lindqvist (SFP) och tekniska utskottet av Tim Kankfelt (SFP). De grönas Lilli Kahri är ordförande i social- och hälsovårdsutskottet medan Charlotta Engblom (SFP) valdes till ordförande i bildningsutskottet.

Många nya politiker

Största delen av fullmäktigeledamöterna är nya inom politiken, likaså de övriga ordförandena. Tuomas Alaterä (Saml) för ordet i finska utbildningssektionen och Caroline Högel (SFP) i svenska utbildningssektionen.

Samlingspartiets Satu Pärssinen är ordförande i fritidssektionen och sannfinländaren Esa Kantee i byggnads- och miljöutskottet. Samlingspartiets Jani Asunmaa är ordförande i näringslivs- och sysselsättningssektionen.

Asunmaa är ivrig över att komma i gång och glad över ordförandeuppdraget. Han har ingen tidigare erfarenhet av politik men har en stark företagarbakgrund. Sitt senaste företag sålde han för några år sedan men stannade kvar som vd.

För honom var valet lite extra spännande då det från början såg ut som om han skulle ha blivit på reservplats i fullmäktige. När rösterna kontrollerades hittade man en röst till vilket gjorde Asunmaa till fullfjädrad fullmäktigeledamot.

Närbild på en medelålders man. I bakgrunden syns havet.
Bildtext Jani Asunmaa hoppas på att få konkreta saker till stånd under sin ordförandeperiod.

– Med fötterna på jorden och huvudet bland molnen tar jag emot uppdraget, säger Asunmaa.

Han vill att kommunen ska hjälpa företagarna att känna att deras arbete uppskattas, och att det är okej och fint att lyckas.

– Med tanke på små företag så skulle det säkert behövas en tjänsterådgivare för att man ska få all hjälp från en och samma plats, säger Asunmaa.

Höstens agenda

Den här hösten finns det mycket att ta tag i för politikerna. Alla nya invalda kommer att utbildas till exempel i det de behöver veta om den kommunala lagstiftningen för att kunna ta sig an sina uppgifter.

Den stora saken för kommunstyrelsens del är budgeten för nästa år.

– Eftersom kommunalvalet flyttades fram så betyder det att de nya medlemmarna i utskotten och sektionerna genast måste ta ställning till budgetförslagen för nästa år, säger Lindqvist.

I höst är det ännu den gamla fullmäktigestrategin och den gamla kommunstyrelsens ramar som styr budgetarbetet. Fullmäktige ska under hösten göra upp en ny strategi för den kommande perioden.

– Det är meningen att strategin ska godkännas i början av nästa år, säger Lindqvist.

Sedan finns det förstås ett antal större teman som politikerna kommer att behöva behandla.

Livskraftiga byar och hälsovårdsreformen viktiga frågor för Sibbopolitiker inför nya fullmäktigeperioden
Livskraftiga byar och hälsovårdsreformen viktiga frågor för Sibbopolitiker inför nya fullmäktigeperioden - Spela upp på Arenan

Hur fördelas tillväxten

Ett tema handlar om Sibbo som tillväxtkommun och hur tillväxten fördelas. Enligt Lindqvist har Sibbo vuxit varje år med mellan 400 och 500 invånare, och tillväxten kommer att fortsätta.

Enligt gällande planer ryms 2 000 nya invånare i Söderkullaområdet och ungefär 1 000 i Nickby.

– I Söderkulla behöver vi inte planera fler våningshus, utan det är främst småhusområden. En annan stor fråga är hur Nickby ska utvecklas i framtiden, säger Lindqvist.

Enligt Asunmaa borde kommunen jobba på att bli snabbare med planläggning av och byggnadslov för småhus.

– Många människor är på kommande och de vill bo i småhus, radhus och parhus, säger Asunmaa.

Vy från Söderkulla där manser en stor lyftkran och ett halvfärdigt höghus på en kulle.
Bildtext Husbygge i Söderkulla 2019. Både i Nickby och Söderkulla har det byggts många nya bostäder de senaste åren.

Söderkulla och Nickby har fått nya invånare, men samma tillväxt syns inte i byarna. Enligt Lindqvist har invånarantalet minskat i nästan varje by, vilket Lindqvist tycker är bekymmersamt.

– Enligt vår strategi ska vi ha livskraftiga byar och invånarantalet i byarna borde också växa till exempel för att garantera byskolornas framtid. Här tror jag att en stor uppgift för nya fullmäktige kommer att vara att se över vilka åtgärder vi kan göra för att också kunna bygga i byarna, säger Lindqvist.

En konkret sak han nämner är den kommande revideringen av kommunens generalplan där byarnas utveckling säkert kommer att vara ett centralt område.

Sibbo har haft framgång med stora företagsetableringar i Bastukärrs industriområde.

– Där kommer utmaningen med att vi måste hitta nya företagstomter, de börjar nästan vara slutsålda i Bastukärr. Att utvidga Bastukärr och hitta andra tomter ska också gå via revideringen av generalplanen, säger Lindqvist.

Asunmaa är inne på helt samma linje och berättar att han och Lindqvist redan diskuterat behovet av fler företagstomter.

– Vi måste få företagstomter för att locka företag. De betalar fastighetsskatt och vi får nya arbetsplatser, säger Asunmaa.

Tack vare att Sibbo fått fler skattebetalande invånare har man till exempel inte behövt höja vatten- och avloppsavgifter under förra fullmäktigeperioden.

Social- och hälsovårdsreformen en viktig fråga

Både Asunmaa och Lindqvist lyfter fram social- och hälsovårdsreformen. Den kommer förstås att vara en stor fråga också i Sibbo, både för att man vill trygga bra service men särskilt med tanke på kommunens ekonomi. Det här har också kommundirektör Mikael Grannas talat om tidigare.

Från och med januari 2023 inleder östra Nylands välfärdsområde sin verksamhet, och fullmäktige för välfärdsområde väljs i ett val i januari nästa år. Hela social- och hälsovården samt räddningsverket flyttas över till välfärdsområdet.

– Enligt systemet tas samma skatteprocent av alla kommuner, 12,6 procent. Men ser vi på Sibbos kostnader för social- och hälsovården så borde vi bara överföra cirka 11 procent av våra skatteinkomster, säger Lindqvist.

En äldre man står framför en muralmålning på en husvägg. Han ler och tittar in i kameran.
Bildtext Kaj Lindqvist och de andra förtroendevalda har mycket att ta sig an den här fullmäktigeperioden.

Kommunen kommer alltså lite förenklat att betala mer för social- och hälsovården efter reformen än vad man gör nu. Det betyder att man har mindre pengar att sätta på annat. Kommunen kommer att bli mer beroende av statsandelar och fastighetsskatteintäkterna.

– I siffror betyder det att när vi i dag har kommunalskatteintäkter på 110–150 miljoner så kommer kommunalskatten 2023 att uppgå till cirka 47–50 miljoner. Kommunens omsättning halveras och det betyder att vi inte kan investera på samma sätt som tidigare, säger Lindqvist.

– Vi borde växa och spara samtidigt. Det är bekant från företagarlivet, konstaterar Asunmaa.

Sibbo har investerat ungefär 30 miljoner euro per år, bland annat i nya skolor. Om man inte vill ta mer lån så kan kommunen i framtiden kanske investera högst 15 miljoner euro per år, enligt Lindqvist.

När det gäller social- och hälsovården så påpekar Lindqvist att coronaepidemin till dags dato i år krävt 4,5 miljoner i extra utgifter, vilka han hoppas att staten ska ersätta. Coronan har också lett till en vårdskuld då vissa ingrepp skjutits framåt.

Lindqvist ser det som en positiv sak att kommunen redan investerat i rymliga skolor.

– Den enda eventuella skolan vi behöver bygga är Söderkulla skola, kanske kombinerat med dagvård. I övrigt kan vi ta emot hur många barnfamiljer som helst, säger Lindqvist.