Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ryssland ligger inte bakom Belarus agerande med migranter vid gränserna till EU – Estlands och Finlands utrikesministrar ger klart besked att Minsk håller i trådarna

Utrikesminister Pekka Haavisto i förgrunden och Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets i bakgrunden.
Bildtext Finlands och Estlands utrikesministrar möttes för andra dagen i rad. I går deltog de i EU:s informella utrikesministermöte i Kranj i Slovenien.

Utrikesminister Pekka Haavisto har träffat sin estniska kollega Eva-Maria Liimets i Tallinn. De är oroade över Belarus hybridkrig vid gränserna till EU, med migranter som vapen, men de ser det främst som en isolerad konflikt mellan EU och Belarus.

Bakgrunden till kommentarerna är att den ryska militärmanövern Zapad 2021, där också Belarus deltar, börjar om en vecka.

I år sammanfaller Zapad med migrationskrisen vid Belarus gränser till Lettland, Litauen och Polen.

Det här har bland annat lett till att Polen för första gången sedan Berlinmurens fall har utlyst undantagstillstånd i gränsområdena. 

Enligt Polen kan Ryssland utnyttja oron vid gränserna för att skapa en hotfull situation under Zapad.

Polen har sänt beväpnade trupper till gränsen mot Belarus och antyder att Kreml och Minsk tillsammans har skruvat upp spänningarna i regionen.

Estland eller Finland tolkar läget annorlunda.

- Belarus hybridkrig vid gränserna till Lettland, Litauen och Polen är den regimens sätt att protestera mot EUs sanktioner. Det är uttryckligen Belarus som håller i trådarna, säger Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets.

Det som inte utrikesminister Liimets vill gå in på är att Polens oro inte är orimlig.

Bakom kulisserna har Estland använt flera olika kanaler som landet har till sitt förfogande för att utreda Rysslands eventuella roll bakom Belarus agerande de senaste månaderna.

Estland har inte hittat några tecken på att Lukasjenko tar order från Moskva i fråga om att använda flyktingar som vapen för att destabilisera grannländerna och EU.

Uttrycket att använda flyktingar som vapen blev vanligt för att förklara bland annat rysk hybridkrigföring i samband med inbördeskrigen i Libyen och Syrien under förra årtiondet.

Det innebär att en aktör försöker styra flyktingströmmar på ett sådant sätt att det innebär ett icke-militärt hot eller potentiellt hot för en motpart.

Belarus gräns mot EU läcker som ett såll: Varför och vem ligger bakom?

Mycket pekar på att det handlar om en statlig operation.

Pekka Haavisto säger att Finland är helt överens med Estland i den här frågan.

– Vi är mycket bekymrade över situationen. Vi ser tydligt att Belarus har gjort resor från vissa länder till Belarus visumfria, vilket har satt igång de här flyktingströmmarna till Minsk.

De här flyktingarna är troligen i första hand ekonomiska migranter från Irak, men också personer från flyktingförläggningar i Turkiet.

– Vi har nu talat med Irak och Turkiet så att de förstår att vi inte accepterar att de tillåter Belarus att utnyttja dem.

Både Haavisto och Liimets undviker att kommentera Zapads betydelse för stabiliteten i regionen direkt. Zapad är en återkommande militärövning i västra Ryssland vart fjärde år.

Lennart Meri-konferensen

Pekka Haavisto är i Tallinn på den årliga säkerhetspolitiska Lennart Meri-konferensen. 

Konferensen samlar säkerhetsexperter, akademiker och politiker för att diskutera aktuella säkerhetsfrågor inom ramen för de så kallade Chatham House-reglerna. Det betyder förenklat att det som sägs får användas och citeras, men källan får inte namnges eller beskrivas så att hens roll framkommer.

Det går alltså bra att här skriva att Ryssland inte verkar ha några planer på att utnyttja Zapad för provokationer, någon sådan underrättelseinformation finns inte - om man lyssnar på pratet i korridorerna.